Sjukligheten är fortfarande vanligast i östra och norra Finland
Sjuklighetsindexet är högst i välfärdsområdena i Norra Savolax och Norra Österbotten. Även Norra Karelen och Lappland är områden med hög sjuklighet.
De områdena med lägst sjuklighet är Österbotten, välfärdsområdena i Nyland samt Helsingfors i alla sjukdomsgrupper, med undantag för cancer och olycksfall.
De regionala skillnaderna är störst när det gäller alkoholrelaterade sjukdomar och allvarliga psykiska hälsoproblemen. Skillnaderna i sjuklighet mellan regioner är likartade för män och kvinnor.
Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, diabetes och kroniska lungsjukdomar ökar
Förekomsten av kranskärlssjukdom och cerebrovaskulära sjukdomar har minskat i hela landet.
Även i mentalhälsoindexet, som beskriver allvarliga psykiska störningar, syns en minskning, vilket framför allt beror på färre beslut om sjukpension på grund av psykiska skäl.
Av de sjukdomsgrupper som ingår i statistiken har kroniska lungsjukdomar och diabetes ökat mest. Lungsjukdomsindexet beskriver antalet personer med astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller sömnapné, och ökningen förklaras särskilt av att diagnoser av sömnapné har blivit vanligare i befolkningen.
Ökningen av diabetes syns både i åldersstandardiserade och icke standardiserade index.
Ökningen av både diabetes och sömnapné beror i synnerhet på att fetma har blivit vanligare bland personer i arbetsför ålder.
Fetma och fysisk inaktivitet är också kopplade till många andra sjukdomar och kan på lång sikt öka bland annat psykisk ohälsa, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt hjärt- och kärlsjukdomar. Om ökningen av fetma inte kan bromsas kan den i framtiden också leda till mer arbetsoförmåga.
Arbetsoförmåga är vanligast i östra Finland och minst vanlig i Nyland
Situationen för arbetsoförmåga bland finländare varierar regionalt: i Nyland har den minskat något ytterligare, medan den i övriga delar av landet i huvudsak har varit oförändrad eller ökat.
Indexet för arbetsoförmåga mäter beviljade sjukpensioner, längre sjukdagpenningsperioder samt beslut om yrkesinriktad rehabilitering.
Sjukpensioner betalas oftast i Kajanaland och Norra Savolax, och minst i Västra Nyland och Helsingfors.
Sjukdagpenningsperioder som varar över 90 dagar är vanligast i Kajanaland och Lappland, och minst vanliga i Helsingfors, Västra Nyland samt i välfärdsområdet Vanda och Kervo.
De regionala skillnaderna är störst när det gäller beslut om yrkesinriktad rehabilitering: sådan rehabilitering beviljas oftast i Norra Karelen och Södra Savolax och minst i Västra och Östra Nyland.
Fördjupa dig i statistikmaterialet
Läs hela statistikrapporten (Julkari)
Rapporteringstjänster
- Indikatorer i Sotkanet - sjuklighetsindex och delindex enligt sjukdomsgrupp
- Indikatorer i FPA:s Faktaportal - index för arbetsoförmåga och delindex (på finska)
Bakgrundsinformation
Källor
Nationella hälsoindexet 2024. Statistikrapport 22/2026.
Regionala hälsoskillnader. THL.
FPA, Pensionsskyddscentralen, Statistikcentralen.
Statistikbeskrivning
Statistiken över regionala hälsoskillnader beskriver regionala skillnader i sjuklighet och arbetsoförmåga bland vuxna som bor i Finland.
Statistiken baseras på den gemensamma databasen det Nationella Hälsoindexet från Folkpensionsanstalten (FPA) och Institutet för hälsa och välfärd (THL), som innehåller uppgifter om förekomsten av viktiga folkhälsoproblem och arbetsoförmåga bland befolkningen i välfärdsregioner och kommuner. Informationshelheten för Nationella hälsoindexet finns tillgänglig från 2017 till 2024 för alla välfärdsområden, kommunerna och välfärdsområdenas samarbetsområden.
Hälsoindexsiffrorna beskriver befolkningens hälsa och arbetsförmåga i välfärdsområdena i förhållande till hela landet (hela landet = 100). Indexvärdet är större ju vanligare sjukligheten eller arbetsoförmågan är i området. Indexen publiceras både som åldersstandardiserade och som icke-åldersstandardiserade.
De regionala skillnaderna i sjuklighet och arbetsoförmåga påverkas förutom av befolkningens åldersstruktur även av många faktorer såsom levnadsvanor, arbetslöshet, ekonomiska situationen och utbildningen, kulturella och genetiska faktorer samt social- och hälsovårdens funktion. Dessutom kan det finnas regionala skillnader i täckningen och överföringen av data till register.
Uppdateringsschema
Det nationella hälsoindexet uppdateras årligen på våren till THL:s Sotkanet och FPA:s Faktaportalen. Nästa uppdatering av statistiken genomförs våren 2027.
