Män har fler förlorade levnadsår än kvinnor
Det finns betydande skillnader i förväntad livslängd och dödlighet mellan könen, vilket syns som ett högre antal förlorade levnadsår bland män. Åren 2020–2022 var antalet förlorade levnadsår bland män nästan dubbelt så stort som bland kvinnor.
En tredjedel av skillnaderna förklaras av mäns högre dödlighet i sjukdomar i cirkulationsorganen. Alkoholsjukdomar står för 20 procent, olyckor för 15 procent och självmord för 10 procent. Kroniska lungsjukdomar och cancer har mindre betydelse (lungsjukdomar under 5 % och cancer under 2 %), och övriga dödsorsaker förklarar cirka 15 procent av skillnaderna.
Skillnader i hälsa mellan män och kvinnor påverkas inte bara av biologiska utan också av sociala och kulturella faktorer, till exempel levnadsvanor, arbetsförhållanden och socioekonomisk bakgrund.
Skillnader enligt socioekonomisk ställning är tydliga och bestående
Socioekonomiska skillnader syns särskilt i förväntad livslängd och förlorade levnadsår. Åren 2020–2022 var antalet förlorade levnadsår tydligt större bland låginkomsttagare än bland höginkomsttagare för samtliga dödsorsaker. Den absoluta skillnaden mellan inkomstgrupperna var 10 410 för kvinnor och 21 335 för män per 100 000 invånare i samma ålder. Den relativa skillnaden mellan inkomstgrupperna var 4,8 gånger bland kvinnor och 5,2 gånger bland män.
Den största absoluta skillnaden i förlorade levnadsår gällde sjukdomar i cirkulationsorganen: 1 908 bland kvinnor och 5 142 bland män. Vid alkoholrelaterade dödsfall var den absoluta skillnaden mellan inkomstgrupperna 1 196 bland kvinnor och 3 934 bland män.
Den största relativa skillnaden mellan inkomstgrupperna fanns i alkoholrelaterade dödsfall och var över elva gånger för båda könen. I dödsfall till följd av olyckor var skillnaden mellan inkomstgrupperna åtta gånger bland kvinnor och 6,9 gånger bland män.
Också för de övriga undersökta dödsorsakerna var skillnaderna mellan inkomstgrupperna i förlorade levnadsår betydande både i absoluta och relativa termer.
Fördjupa dig i statistikmaterialet
Indikatorer i Sotkanet: Dödlighet efter dödsorsak
Bakgrundsinformation
- Manderbacka K, Lindell E, Suomela T, Lumme S, Koskinen S, Martelin T, Parikka S. Social status och förlorade levnadsår i Finland 2017–2019. Tutkimuksesta tiiviisti 56/2021. (på finska)
- Manderbacka K, Lindell E, Suomela T, Lumme S, Koskinen S, Parikka S. Förverkligas regional jämlikhet i förlorade levnadsår? Tutkimuksesta tiiviisti 35/2022. (på finska)
Källa
Ojämlikhet i hälsan. Eds. Laura Kestilä, Sakari Karvonen. Lösningar för att bygga ett hållbart samhälle: Befolkningens hälso- och välfärdsöversikt 2025. Rapport 9/2025.
Statistikbeskrivning
PYLL-indexet anger antalet förlorade levnadsår på grund av förtida dödsfall vid en viss ålder. Den övre åldersgränsen på 80 år som används i denna studie motsvarar den förväntade livslängden för en nyfödd i Finland. Då anses till exempel den döde på sin 25-årsdag ha förlorat 55 levnadsår, medan den döde på sin 70-årsdag anses ha förlorat 10 levnadsår. PYLL-indexet tar alltså inte hänsyn till dödsfall under 25 år. PYLL-indexet beskriver det sammanlagda antalet förlorade levnadsår per 100 000 invånare.
PYLL-indexet beräknas på basis av material klassificerat enligt femårsåldersgrupp separat efter kön och inkomstkvintil. Antalet förlorade levnadsår estimeras i varje åldersgrupp som inkomst av antalet dödsfall åren 2017–2019 och antalet förlorade levnadsår som estimerats efter åldersgrupp. Resultatet divideras med antalet personår i åldersgruppen. Slutligen adderas siffrorna per åldersgrupp med hjälp av åldersstrukturen för befolkningen i åldersgruppen 25–80 år som vikt år 2001, så att skillnaderna i åldersstrukturen inte snedvrids av inkomstgruppsvisa och å andra sidan könsvisa jämförelser. De PYLL-index som finns tillgängliga i statistikdatatjänsten Sotkanet.fi har standardiserats i befolkningsstrukturen för samma år.
Ju högre PYLL-indexet är, desto fler förlorade levnadsår har den åldern.
Uppdateringsschema
De förlorade levnadsåren uppdateras årligen på våren till THL:s Sotkanet. Nästa uppdatering av statistiken genomförs våren 2026.
Kontaktinformation
forskningschef
tfn 029 524 7959
[email protected]
Suvi Parikka (LinkedIn)
Suvi Parikka (ResearchGate)
statistikforskare
tfn 029 524 7989
[email protected]