Sjuklighet och arbetsoförmåga fortfarande vanligast i östra och norra Finland
Sjuklighetsindexet är högst för både män och kvinnor i Norra Savolax. Också Norra Österbotten, Norra Karelen och Kymmenedalen är regioner där båda könens sjuklighet är hög.
Skillnaderna mellan regionerna är störst för båda könen när det gäller alkoholrelaterade sjukdomar jämfört med andra sjukdomsgrupper. Regionala skillnader är också betydande när det gäller förekomsten av cerebrovaskulära sjukdomar, lungsjukdomar, minnesstörningar och kranskärlssjukdomar, även när man undersöker detta utifrån kön.
De områden som har lägst sjuklighet är Österbotten, Nylands välfärdsområden och Helsingfors i alla sjukdomsgrupper utom cancer och olycksfall.
Indexet för arbetsoförmåga är högst för män i Kajanaland och för kvinnor i Norra Savolax. De regionala skillnaderna i arbetsoförmåga är större för positiva beslut om yrkesinriktad rehabilitering än för sjukpensioner och sjukdagpenningar. Både män och kvinnor får mest positiva beslut om yrkesinriktad rehabilitering i Norra Karelen.
Regionala skillnader i sjuklighet är likartade för män och kvinnor
Sjuklighetsindexet är högst för både män och kvinnor i Norra Savolax, som har de högsta indexen för muskuloskeletala besvär och psykiska hälsoproblem i hela landet.
Också Norra Österbotten och Norra Karelen är regioner där båda könens sjuklighet är hög. Dessutom är Kainuu för män och Norra Österbotten för kvinnor områden med hög sjuklighet. Skillnaderna mellan regionerna är störst för båda könen när det gäller alkoholrelaterade sjukdomar jämfört med andra sjukdomsgrupper.
Diabetes, kroniska lungsjukdomar och minnessjukdomar blir allt vanligare
Av de sjukdomsgrupper som ingår i statistiken har kroniska lungsjukdomar och diabetes blivit vanligast förekommande. Lungsjukdomsindexet beskriver antalet personer som lider av astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom eller sömnapné, och ökningen av indexvärdet beror särskilt på ökningen av diagnoser av sömnapné bland befolkningen.
Ökningen av diabetes återspeglas både i åldersstandardiserade och icke-åldersstandardiserade index. Förekomsten av minnesstörningar ökar något när man tittar på icke-åldersstandardiserade indexdata. Det åldersstandardiserade indexet, som tar hänsyn till förändringar i befolkningens åldersstruktur, visar dock en nedåtgående trend.
Fördjupa dig i statistikmaterialet
Bakgrundsinformation
Statistikens kvalitetsrapport
Källa
Nationella hälsoindexet 2021–2023. Statistikrapport 26/2025.
THL, FPA, Pensionsskyddscentralen, Statistikcentralen.
Statistikbeskrivning
Statistiken över regionala hälsoskillnader beskriver regionala skillnader i sjuklighet och arbetsoförmåga bland vuxna som bor i Finland.
Statistiken baseras på den gemensamma databasen det Nationella Hälsoindexet från Folkpensionsanstalten (FPA) och Institutet för hälsa och välfärd (THL), som innehåller uppgifter om förekomsten av viktiga folkhälsoproblem och arbetsoförmåga bland befolkningen i välfärdsregioner och kommuner. Informationshelheten för Nationella hälsoindexet finns tillgänglig från 2017 till 2023 för alla välfärdsområden, kommunerna och välfärdsområdenas samarbetsområden.
Hälsoindexsiffrorna beskriver befolkningens hälsa och arbetsförmåga i välfärdsområdena i förhållande till hela landet (hela landet = 100). Indexvärdet är större ju vanligare sjukligheten eller arbetsoförmågan är i området. Indexen publiceras både som åldersstandardiserade och som icke-åldersstandardiserade.
De regionala skillnaderna i sjuklighet och arbetsoförmåga påverkas förutom av befolkningens åldersstruktur även av många faktorer såsom levnadsvanor, arbetslöshet, ekonomiska situationen och utbildningen, kulturella och genetiska faktorer samt social- och hälsovårdens funktion. Dessutom kan det finnas regionala skillnader i täckningen och överföringen av data till register.
Uppdateringsschema
Det nationella hälsoindexet uppdateras årligen på våren till THL:s Sotkanet och FPA:s Faktaportalen. Nästa uppdatering av statistiken genomförs våren 2026.
