Psykisk hälsa följs upp på många sätt
Tjänster och vårdbehov som rör psykisk hälsa syns inom den finländska hälso- och sjukvården som ett växande antal klienter och en allt mer mångsidig användning av tjänster.
THL samlar in och producerar ett brett urval av statistik-, register- och uppföljningsuppgifter som ger en helhetsbild av användningen av psykiska hälsotjänster, tillgången till vård och utvecklingen av befolkningens välbefinnande.
Besök inom psykisk hälsa har ökat under de senaste åren
Antalet vårdhändelser relaterade till psykisk hälsa har ökat stadigt under de senaste åren. Tidsserierna för åren 2020–2025 visar en jämn och kontinuerlig ökning, vilket kan tyda på en ökad efterfrågan på tjänster samt på att psykiska utmaningar blivit mer synliga inom hälso- och sjukvården.
Samtidigt har distanstjänster etablerat sig som en del av vårdutbudet. Realtidsbaserade distanskontakter och videomottagningar utgör en permanent och växande andel av servicestrukturen, vilket ökar vårdens tillgänglighet och flexibilitet i olika delar av landet.
Lägesbild av den psykiska hälsan
Lägesbildsrapporten för psykisk hälsa sammanställer nationella uppgifter om besök och patientantal relaterade till psykisk hälsa, baserat på vårdanmälningssystemen Avohilmo och Vårdanmälningssystemet (HILMO) inom primärvården och den specialiserade sjukvården.
Informationsinnehållet i lägesbildsrapporten för psykisk hälsa baseras på flera urvalskriterier, som kontinuerligt preciseras och utvecklas i samarbete med THL:s experter inom psykisk hälsa. Av denna anledning förtydligas rapportens datagrund stegvis. Målet är att säkerställa att rapporten så tillförlitligt och enhetligt som möjligt beskriver besök relaterade till psykisk hälsa, patientgrupper och olika former av vård på nationell nivå.
Ta del av lägesbildsrapporten för psykisk hälsa
Antalet korta behandlingsperioder ökar
År 2024 vårdades sammanlagt 215 850 patienter inom den psykiatriska specialiserade sjukvården. Antalet patienter var 22 645 inom vården på vårdavdelning och 212 821 inom öppenvården. Antalet avslutade vårdperioder inom vården på vårdavdelning år 2024 var 40 486. Inom den psykiatriska specialiserade sjukvårdens öppenvård fanns det cirka 2,3 miljoner kontakter.
Den psykiatriska specialiserade sjukvården består av öppenvårdstjänster samt vård på vårdavdelning, och för genomförandet ansvarar välfärdsområdena och statliga aktörer samt i viss mån även privata serviceproducenter.
Tyngdpunkten i vården ligger på öppenvården, där den största delen av patienterna vårdas. De vanligaste orsakerna till vård inom öppenvården är till exempel olika förstämningssyndrom samt neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom. Vården på vårdavdelning fokuserar ofta på behandling av tillstånd med svårare symtom, och där är de vanligaste orsakerna schizofreni och andra psykotiska störningar samt svåra förstämningssyndrom.
Statistik över psykiatriska specialiserade sjukvården
Regionala skillnader i prevalensen av psykotiska störningar
År 2024 fick 4 008 personer för första gången en psykosdiagnos. I slutet av 2024 var 85 826 personer med en psykosdiagnos vid liv i Finland. Det finns regionala skillnader i prevalensen av psykotiska störningar.
Schizofreni är den vanligaste och mest allvarliga psykossjukdomen. I slutet av 2024 var 9,3 procent av 7–64-åringarna i psykosvårdens kvalitetsregister klienter inom institutions- eller boendeservice inom socialvården. Det finns regionala skillnader i användningen av institutions- och boendeservice inom socialvården.
Personer med psykosdiagnos hade år 2024 en 2,6 gånger högre dödlighet än den övriga befolkningen. Genom högkvalitativ vård och rehabilitering kan prognosen vid psykotiska störningar och de drabbades funktionsförmåga förbättras.
Kvalitetsregistret för psykosvård samlar information om vården av personer som insjuknat i psykos och om vårdens kvalitet. Registret möjliggör uppföljning av hur kvalitetskriterierna uppfylls och jämförelser av långtidsprognos regionalt och över tid. Uppgifter i registret har samlats in från hälso- och socialvårdens Vårdanmälningssystem (Hilmo), FPA:s register och Statistikcentralen sedan år 1995. Uppgifterna i registret uppdateras en gång per år.
Statistik över vård av psykoser
Primärvården erbjuder psykisk hälsobaserat stöd och behandling till allt fler unga
Under 2023 rapporterades cirka 1,5 miljoner psykisk hälsobaserade forsknings-och behandlingsbesök inom den offentliga hälso- och sjukvården för 7–22-åringar. Besöken gällde cirka 175 000 barn och unga. Psykisk hälsobaserad vård på slutenvårdsavdelning genomfördes under året för cirka 6 500 barn och unga.
Av barn i åldern 7–12 år hade 12 procent ett besök relaterat till psykisk ohälsa. I denna åldersgrupp gällde två tredjedelar av de psykisk hälsobaserade besöken pojkar.
Bland 13–17 åringar var psykisk hälsobaserade besök vanligare än bland yngre barn. Andelen med besök var 19 procent. Flickor stod för en klart större andel av besöken än pojkar (73 procent av besöken).
I den äldsta åldersgruppen, 18–22 åringar, ökade förekomsten av psykisk hälsobaserade besök ytterligare, och av klienterna var tre fjärdedelar (68 procent) kvinnor.
ADHD diagnoser hos barn och unga ökade fortfarande år 2023
År 2023 hade cirka 11 procent av pojkar i lågstadieåldern en ADHD‑diagnos. Bland pojkar i åldern 13–17 år var motsvarande andel cirka 10 procent. Bland flickor i lågstadieåldern var förekomsten av ADHD‑diagnoser cirka 4 procent och bland 13–17‑åriga flickor cirka 6 procent. ADHD‑diagnoser blev vanligare bland både flickor och pojkar i alla åldersgrupper, men relativt sett har ökningen under de senaste åren varit starkast bland 13–17‑åriga flickor.
Skillnaderna mellan välfärdsområdena i förekomsten av ADHD‑diagnoser hos barn och unga är stora. År 2023 var ADHD‑diagnoser vanligast i Östra Finland och minst vanliga i Österbotten och Östra Nyland.
Statistik över ADHD hos barn och unga
Diagnosen posttraumatiskt stressyndrom är sällsynt hos personer med utländsk bakgrund
Enligt den senaste statistiken som gäller uppgifter från 2016–2020 är förekomsten av posttraumatiskt stressyndrom, dvs. PTSD, sällsynt, men varierar enligt bakgrundsland. Skillnader kan observeras beroende på bakgrundsland och kön. I statistiken betonas också unga och nyligen invandrade. Tills vidare finns det inga jämförelseuppgifter från samma tid om prevalensen av PTSD-diagnoser bland hela Finlands befolkning.
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan utvecklas när en person har upplevt en exceptionellt hotfull eller katastrofal händelse. Symtomen omfattar att man upplever den traumatiska händelsen på nytt, undviker omständigheter som påminner om den traumatiska händelsen, har svårigheter att komma ihåg vissa saker i anslutning till den traumatiska händelsen och/eller ständig psykisk överaktivitet.
Statistik över posttraumatiskt stressyndrom
Kontaktuppgifter
e-post [email protected]
Lägesbild av den psykiska hälsan: Aamu Klutas
Psykiatriska specialiserade sjukvården: Atte Kyrölä
Kvalitetsregistret för psykosvård: Jaana Suvisaari
Psykisk hälsobaserad forskning och behandling av barn och ungdomar: Martta Forsell
Förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga: Maaret Vuorenmaa
Posttraumatiskt stressyndrom hos befolkningen med utländsk bakgrund: Regina García Velázquez