Psykisk hälsa – Vård av psykotiska störningar

År 2024 fick 4 008 personer för första gången en psykosdiagnos (ICD-10, F20–F29). Uppgifterna baseras på kvalitetsregistret för psykosvård, ett av THL:s nationella kvalitetsregister.

Kvalitetsregistret omfattar totalt 109 404 personer som har fått en psykosdiagnos. Av dem var 85 826 vid liv i slutet av år 2024.

Regionala skillnader i användningen av institutions- och boendeservice inom socialvården

Användningen av institutions- och boendeservice inom socialvården bland personer med psykosdiagnos har minskat sedan 2015.

I slutet av 2024 var 9,3 procent av 7–64-åringarna i psykosvårdens kvalitetsregister klienter inom institutions- eller boendeservice.

Andelen var högst i Kymmenedalen, 13,8 procent, och lägst i Vanda–Kervo, 6,5 procent.

Var fjärde person med psykosdiagnos som fyllt 65 år bodde i institutions- eller boendeservice i slutet av 2024. I denna grupp betonades serviceformer avsedda för äldre.

Prevalensen av psykotiska störningar är lägst i Västra Finland och högst i Östra Finland

Prevalensen av psykoser är lägst i Österbottens välfärdsområde, 1,2 procent, och högst i Norra Karelens välfärdsområde, 2,0 procent. Förekomsten har i årtionden varit högre i Östra än i Västra Finland.

Prevalensen är högre bland personer som fyllt 65 år än bland 7–64-åringar.

Färre än en femtedel hade en sjukhusperiod år 2024

År 2024 hade 18,5 procent av alla personer med vårdkontakt en sjukhusperiod.

År 2015 hade en fjärdedel av dem med vårdkontakt vårdats på sjukhus. Efter det minskade andelen fram till 2022. Efter 2022 har inga betydande förändringar skett i andelen som vårdats på sjukhus.

Skillnaden i dödlighet jämfört med övriga befolkningen har öka

Personer med psykosdiagnos hade år 2024 en 2,6 gånger högre dödlighet än den övriga befolkningen. Standardiserad dödlighet (SMR), som beskriver skillnaden i dödlighet jämfört med en åldersstandardiserad referensbefolkning, har ökat under de senaste åren, särskilt i åldersgruppen 7–64 år.

Över hälften får sitt första öppenvårdsbesök inom en vecka efter utskrivning

År 2024 skedde det första öppenvårdsbesöket inom en vecka för 60 procent och inom en månad för 84 procent av dem som skrivits ut från sjukhus. Kontinuiteten i övergången från sjukhusvård till öppenvård förbättrades mellan 2015 och 2021. Därefter har ingen ytterligare förändring skett.

Fördjupa dig i statistikmaterialet

Gå till rapporten för kvalitetsregistret för psykosvård (på finska)

Rapporterade indikatorer:

• Prevalensen av psykotiska störningar
• Fördelningen av specifika psykosdiagnoser
• Dödlighet
• Sysselsättning
• Mängden sjukhusvård 
• Institutions- och boendeservice inom socialvården
• Vårdkontinuitet till öppenvård efter sjukhusvård
• Återgång till psykiatrisk sjukhusvård
• Läkemedelsbehandling

Bakgrundsinformation

• Materialbeskrivning (Materialkatalog)
• Dataskyddsmeddelande

Källa

Resultatrapport för Kvalitetsregistret för psykosvård. Nationella kvalitetsregister. THL.
Rapporten uppdaterad 13.2.2026. Materialet innehåller uppgifter till och med 31.12.2024.

Statistikbeskrivning

Kvalitetsregistret för psykosvård samlar information om vården av personer som insjuknat i psykos och om vårdens kvalitet. Registret möjliggör uppföljning av hur kvalitetskriterierna uppfylls och jämförelser av långtidsprognos regionalt och över tid.

Registret omfattar alla personer som sedan 1.1.2010 åtminstone en gång haft någon diagnos ur ICD 10:s huvudgrupp F20–F29 – schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom – i en vårdanmälan i Hilmo, eller en läkarställd diagnos enligt den internationella primärvårdsklassifikationen ICPC 2: ”P72 – Schizofreni” eller ”P98 – Psykos, ospecificerad/annan”.

Uppgifter i registret har samlats in från hälso- och socialvårdens Vårdanmälningssystem (Hilmo), FPA:s register och Statistikcentralen för åren 1995–2024.

Uppdateringsschema

Uppgifterna i kvalitetsregistret för psykosvård uppdateras en gång per år.