Diagnosen posttraumatiskt stressyndrom är sällsynt hos personer med utländsk bakgrund

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan utvecklas när en person har upplevt en exceptionellt hotfull eller katastrofal händelse. Symtomen omfattar att man upplever den traumatiska händelsen på nytt, undviker omständigheter som påminner om den traumatiska händelsen, har svårigheter att komma ihåg vissa saker i anslutning till den traumatiska händelsen och/eller ständig psykisk överaktivitet.

THL:s statistik granskar prevalensen av PTSD hos befolkningen med utländsk bakgrund i Finland. Den första statistiken omfattar perioden 2016–2020, så det tidigare jämförelsematerialet har ännu inte samlats in. 

Enligt statistiken är PTSD-diagnoser sällsynta: 0,7 procent av befolkningen med utländsk bakgrund fick diagnosen inom den specialiserade sjukvården under granskningsperioden. Även om de totala siffrorna är låga lyfter statistiken fram tydliga skillnader mellan bakgrundsländerna. Den totala prevalensen av PTSD i Finland ökade inte nämnvärt under granskningsperioden.

Jämförelseuppgifter från samma tid om prevalensen av PTSD bland Finlands hela befolkning finns inte att tillgå, men under 2007–2010 var prevalensen under fyra år inom den specialiserade sjukvården 0,1 procent bland män födda i Finland och 0,2 procent bland kvinnor födda i Finland (Markkula et al, 2017).

Skillnader mellan bakgrundsländer och kön

Prevalensen av PTSD hos personer födda utomlands var 0,7 procent, hos personer med utländsk bakgrund födda i Finland 0,6 procent. 

I nästan alla grupper enligt bakgrundsland var prevalensen högre hos kvinnor än hos män, även bland personer födda i Finland. 

Även i internationella undersökningar har man observerat att kvinnor utvecklar PTSD-symtom oftare än män. En delorsak till skillnaderna kan vara att kvinnor och män i genomsnitt exponeras för olika typer av traumatiska upplevelser. Ett undantag var dock gruppen Mellanöstern och Nordafrika. Prevalensen bland män från detta område var 2,7 procent och bland kvinnor 2,4 procent. Hos personer från södra Europa är prevalensen också högre än genomsnittet, 1,1 procent.

Unga och nyligen invandrade framhävs i statistiken

Det var vanligare att unga, nyinvandrade och personer som hade bott i Finland i 5–10 år fick en PTSD-diagnos än genomsnittet. 

Prevalensen av PTSD var alltså högre hos dem som hade bott i Finland i fem till tio år jämfört med dem som hade bott i Finland i mindre än fem år. Detta kan tyda på fördröjd diagnos och hinder för tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster. Denna slutsats stöds också av att förekomsten hos personer som anlänt från Mellanöstern och Nordafrika kunde vara hög även flera år efter flytten till Finland. 

Viktiga observationer 

  • Eftersom diagnosen posttraumatiskt stressyndrom förutsätter att en person har upplevt en exceptionellt hotfull eller katastrofal händelse är det naturligt att personer som kommer från konfliktområden också upplever posttraumatiskt stressyndrom oftare än genomsnittet. Det är viktigt att ta hänsyn till detta när tjänsterna planeras. 
  • Personer från konfliktområden kan ha exponerats för betydande trauman, men diagnossiffrorna är ändå låga. Detta väcker frågor om diagnostjänsternas tillgänglighet.
  • Om man förstår skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper kan man rikta tjänsterna bättre och utveckla kulturellt sensitiva mentalvårdstjänster.

Fördjupa dig i statistiken

 Läs hela statistikrapporten (Julkari)

Databasrapport

Prevalens av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i befolkningen född utomlands 2016–2020

Bakgrundsinformation

Statistikens kvalitetsrapport

Källa

Prevalens av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i befolkningen född utomlands 2016–2020. Statistikrapport 47/2022, THL. Publicerad 20.12.2021

Statistikbeskrivning

I statistiken granskas prevalensen av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) bland befolkningen med utländsk bakgrund i Finland. I statistikmaterialet ingår diagnoserna av koden F43.1 i ICD-10-klassifikationen inom den specialiserade sjukvården som samlats in i THL:s vårdanmälningsregister.

Statistikrapporten är avsedd som stöd för uppföljning, utvärdering och planering av tjänster för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, förvaltningsmyndigheter, planerare och forskare som behöver aktuell information om den psykiska hälsan hos personer med utländsk bakgrund i Finland. 

Statistikens tabellbilagor erbjuder en möjlighet att planera välfärdsområdenas tjänster och förbättra kunskapsunderlaget.

Uppdateringsschema

Statistiken för 2021–2025 publiceras under hösten 2026. 

Kontaktinformation

Regina García Velázquez

specialexpert
tln. 029 524 8356
[email protected]