ADHD-diagnoserna bland barn och unga fortsätter att öka – de regionala skillnaderna är fortfarande stora men de könsrelaterade skillnaderna minskar
Enligt THL:s registeruppgifter ökar antalet ADHD-diagnoser bland barn och unga fortfarande. År 2023 hade omkring 11 procent av pojkarna i klass 1–6 en ADHD-diagnos. Bland pojkar i åldern 13–17 var motsvarande andel omkring 10 procent. Andelen ADHD-diagnoser bland flickor var omkring 4 procent i klass 1–6 och omkring 6 procent i åldern 13–17.
ADHD, det vill säga aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, är ett vanligt utvecklingsrelaterat neurologiskt syndrom som uppkommer i barndomen och ofta fortsätter ända till vuxen ålder.
Under de senaste åren har den relativt sett största ökningen i antalet ADHD-diagnoser bland barn och unga skett hos flickor i åldern 13–17.
”Ökningen av ADHD-diagnoser bland barn och unga har ännu inte planat ut. Resultaten stärker dessutom uppfattningen om att flickor får sin diagnos klart senare än pojkar. Motsvarande resultat har observerats även i Sverige och i Danmark”, konstaterar FPA:s specialforskare Miika Vuori.
Diagnosuppgifterna bygger på data i de vårdanmälningsregister som Institutet för hälsa och välfärd (THL) förvaltar. Enligt dessa besökte drygt 52 500 barn och unga med ADHD-diagnos primärvården, inklusive skol- och studerandehälsovården, och den specialiserade sjukvården 2023. Av dem var 36 600 pojkar och 15 900 flickor.
Enligt THL:s överläkare Terhi Aalto-Setälä finns det många faktorer som påverkar ökningen av ADHD-diagnoser.
”Symtomen på ADHD är idag välkända och det har blivit vanligare att låta undersöka sig. Vid sidan av ADHD finns det dock många andra faktorer i barns eller ungas utveckling och uppväxtmiljö som kan orsaka symtom. Därför behövs noggranna utredningar. Detta är en betydande utmaning för i synnerhet skol- och studerandehälsovården, som belastas av den ökande mängden utredningar”, konstaterar Aalto-Setälä.
Också användningen av ADHD-läkemedel ökar bland barn och unga. Enligt uppgifter i FPA:s register använde nästan 46 500 barn och unga dessa läkemedel 2023. Av dem var 33 100 pojkar och 13 350 flickor.
Förekomsten av diagnoser och läkemedelsanvändningvarierar avsevärt mellan olika regioner
Välfärdsområdena uppvisar stora skillnader vad gäller förekomsten av ADHD-diagnoser bland barn och unga. År 2023 var förekomsten av diagnoser, beroende på välfärdsområde, 7–21,5 procent bland pojkar och 2,3–9,2 procent bland flickor i klass 1–6. Bland 13–17-åringarna var den regionala variationen 5,2–16,3 procent för pojkar och 3,4–9,6 procent för flickor.
År 2023 använde, beroende på välfärdsområde, 6,1–18,3 procent av pojkarna och 1,7–7,7 procent av flickorna i klass 1–6 ADHD-läkemedel. Bland 13–17-åringarna var den motsvarande variationen 5,2–13,6 procent för pojkar och 2,8–7,3 procent för flickor.
Förekomsten av ADHD-diagnoser och ADHD-läkemedelsanvändning bland barn och unga är störst i Östra Finland och minst i Österbotten och Nyland.
”De stora regionala skillnaderna i både diagnoser och läkemedelsbehandling tyder på att också undersöknings- och behandlingspraxisen varierar mycket mellan regionerna. Detta behöver vi fästa mer uppmärksamhet vid”, konstaterar Aalto-Setälä.
Enligt Vuori och Aalto-Setälä är ADHD bland barn och unga också i alla högsta grad en samhällsfråga. Behandlingspraxis för ADHD och eventuell feldiagnostik har väckt oro inte bara i Finland, utan också på Island och i Sverige. På Island är användningen av ADHD-läkemedel bland barn och unga vanligare än i Finland. I Sverige använde uppskattningsvis drygt 8 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna ADHD-läkemedel 2023.
Enligt experter på THL och FPA kommer den årliga förekomsten av ADHD-diagnoser i Finland att öka till omkring 15 procent för pojkar i klass 1–6 och 8–10 procent för flickor i åldern 13–17 innan ökningen planar ut.
”Våra uppskattningar om ökningen av ADHD-diagnoser motsvarar de svenska experternas senaste uppskattningar av läget i Sverige. I Finland är de regionala skillnaderna i ADHD-diagnoser och användningen av ADHD-läkemedel större än i Sverige. Det finns ett uppenbart behov av en analytisk diskussion om och fortsatta undersökningar av bakgrundsorsakerna till fenomenet”, framhåller Vuori.
Mer information
Miika Vuori
specialforskare
FPA:s forskningsenhet
tfn 020 634 1790
[email protected]
Terhi Aalto-Setälä
överläkare
THL
tfn 029 524 7437
[email protected]
Miia Paavilainen
specialforskare
THL
tfn 029 524 7675
[email protected]
