De ungas välbefinnande avgör hela Finlands framtid
OECD:s budskap är tydligt och allvarligt: i Finland divergerar välfärden mellan generationerna. Medan äldre åldersgrupper placerar sig i toppen i internationella jämförelser enligt många indikatorer, är situationen för unga tydligt svagare. Om vi inte agerar i tid handlar det inte bara om de ungas framtid utan om hela Finlands riktning.
De ungas välbefinnande behandlades i juni i samarbetsgruppen för välfärdsekonomi, som THL tillsatte i december 2025. Under mötet utkristalliserades en central insikt: unga vuxnas välbefinnande är inte bara en fråga för en åldersgrupp, utan en avgörande framtidsfråga för hela samhället.
När tron på framtiden, upplevelsen av delaktighet eller möjligheten att knyta an till utbildning och arbete sviktar i en ung vuxens vardag, syns konsekvenserna snabbt bredare. Det handlar om arbets- och funktionsförmåga, tillit till samhället och i slutändan om hur den finländska välfärdsstaten upplevs av dem som i nästa fas ska bära och förnya den.
En färsk OECD-studie synliggör utvecklingen: i Finland håller en generationsklyfta i välbefinnande på att växa fram. Bland personer över 65 år hör 13 av 25 välfärdsindikatorer till den bästa tredjedelen inom OECD, bland medelålders gäller detta 10 indikatorer och bland unga endast 5. Samtidigt hamnar unga finländare oftare än andra i den svagaste tredjedelen i jämförelsen.
Det handlar alltså inte om enskilda problem utan om en differentiering av välbefinnandet som utmanar hela den finländska välfärdsmodellen.
Möjligheter och ansvar måste fördelas rättvist
Situationen kräver att vi ser och leder helheten i stället för att fokusera på enskilda lösningar.
Intergenerationellt välbefinnande byggs inte med en enskild tjänst eller inom en enskild sektor. Det handlar om hur vi sätter mål, bygger fungerande strukturer, stärker människors kapacitet och skapar möjligheter till delaktighet.
Centrala byggstenar för rättvisa mellan generationerna är framför allt rättvisa strukturer som fördelar möjligheter och ansvar balanserat mellan generationerna.
Dessutom behövs beslutsfattande som sträcker sig över valperioder samt förmåga att bedöma konsekvenser också ur kommande generationers perspektiv.
Lika viktigt är delaktighet: upplevelsen av att ens röst hörs och att man kan känna tillhörighet i samhället.
Vi behöver också framförhållning så att välfärd byggs genom att i tid identifiera förändringar som påverkar ungas och kommande generationers möjligheter att leva ett gott liv.
Konsekvenserna av politiska beslut måste bedömas i förväg
Den aktuella situationen gör frågan särskilt krävande. Behovet av offentliga budgetanpassningar är reellt, och lösningar kan inte bygga på ökad finansiering. Vi behöver gemensamma mål, nya aktörer och nya arbetssätt – mod, vilja och förmåga att tänka och göra annorlunda än tidigare.
Nytt tänkande behövs också i konsekvensbedömningen och i hur forskningsbaserad kunskap, erfarenhetsbaserad kunskap och framtidsinriktad kunskap kan samlas före beslut – inte först efter dem.
Politiken räcker inte ensam; vi måste också investera i vår samhällskultur. Vi behöver tala om värderingar och hur vi möter varandra i vardagen – i hemmen, i skolor, på arbetsplatser, i tjänster och i den offentliga debatten.
Detta är särskilt viktigt eftersom ensamhet och social isolering enligt OECD har ökat i alla åldersgrupper sedan 2018.
För att minska skillnaderna i välbefinnande mellan generationer bör man fokusera på följande:
- Beslutsfattandet måste förändras från kortsiktighet till långsiktighet.
- Medborgarna måste genuint involveras i framtidsrelaterat beslutsfattande.
- De ungas välbefinnande och delaktighet måste stärkas målmedvetet.
- Intergenerationell rättvisa måste ges en starkare position i beslutsfattandet.
- Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet måste ses som en helhet.
- De ungas framtidstro och tillit till samhället måste stärkas.
- Välfärdsmodellens löfte och rättvisan i generationskontraktet måste uppdateras.
(Källa: Sitra)
Samarbetsgruppen för välfärdsekonomi främjar perspektivet i beslutsfattandet
Samarbetsgruppen för välfärdsekonomi verkar under perioden 2026–2027 och leds av THL:s generaldirektör Mika Salminen.
Gruppens mål är att skapa en gemensam förståelse och främja perspektiv kopplade till välfärdsekonomi i nationellt, regionalt och lokalt beslutsfattande samt internationellt.
Begreppet välfärdsekonomi är ett sätt att utveckla beslutsfattandet så att man identifierar de ömsesidiga beroendena mellan en hållbar ekonomi och människors och miljöns välbefinnande, och balanserar sociala, ekonomiska och ekologiska mål så att hållbart välbefinnande tryggas för nuvarande och kommande generationer.
Läs mer
Sitras utlåtande om att stärka intergenerationell rättvisa i beslutsfattandet (på finska)