Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer.
”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL.
”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är viktigt att tala om just dessa teman”, fortsätter Kestilä.
THL:s generaldirektör Mika Salminen betonar att omsorgen om befolkningens hälsa, välfärd och mentala kristålighet är en väsentlig del av den övergripande säkerheten.
“På THL tar vi de uppgifter som ålagts oss i författningarna på största allvar. Den enda ideologi som styr oss är dock försvarandet av människors hälsa, välfärd och trygghet i vardagen. Därför lyfter vi modigt fram våra kunskapsbaserade värderingar som inte är beroende av de vindar som för tillfället blåser i dagspolitiken”, säger Salminen.
Den färska publikationen Lösningar för att bygga ett hållbart samhälle. Befolkningens hälso- och välfärdsöversikt 2025, som utarbetats av omkring hundra experter, bygger på forskningsrön och beskriver aktuella problem i Finland. Publikationen har utarbetats i samarbete med FPA och Finlands cancerregister och innehåller 114 praktiska, samhällspolitiska rekommendationer för hur problemen kan lösas så att den sociala hållbarheten stärks.
Utkomstproblemen har ökat
Rapporten betonar att det effektivaste sättet att stödja välfärd är att se till att ramarna för livet, servicen och tryggheten i vardagen är i skick. Bland åtgärderna lyfter man till exempel fram att fattigdomskonsekvenserna av de ändringar som gjorts och kommer att göras i den sociala tryggheten ska bedömas som en helhet, med hänsyn till multiplikatoreffekterna för både familjerna och samhället.
”Utkomstproblemen har helt klart blivit vanligare. Staten, regionerna och kommunerna måste undvika åtgärder som undergräver grunderna för ett gott liv. Den rådande utvecklingen, där människors tillfredsställelse med livet försämras, kan inte fortsätta”, konstaterar forskningsprofessor Sakari Karvonen.
Ojämlikheten syns som skillnader i hälsa beroende på region, etnicitet, kön och socioekonomisk ställning, men också som utanförskap: fattigdom, bostadslöshet, ensamhet och marginalisering. Var tionde vuxen upplever ensamhet och svag delaktighet.
”Ojämlikheten diskuteras ofta ur ett rättvisperspektiv. Det finns dock en växande förståelse för att det också handlar om kostnader. Man skulle uppnå betydande besparingar om man kunde förebygga hälsomässig och social ojämlikhet”, säger Karvonen.
Det finns alternativ till den okontrollerade ökningen av social- och hälsovårdskostnader
Behoven av service ökar och förändras allteftersom befolkningen åldras och levnadsvanorna blir mångsidigare, vilket ställer nya krav på servicesystemet.
”Vår omfattande rapport visar att man med relativt okomplicerade åtgärder skulle kunna minska sjukligheten och uppnå besparingar i miljardklass. Mycket kan göras om de nödvändiga åtgärderna prioriteras på samhällets värdeskala och beslutsfattarna vågar fatta modiga beslut”, konstaterar Salminen.
Om man till exempel kan stoppa den ökande förekomsten av fetma, sparar man 1,5 miljarder euro i hälso- och sjukvårdstjänster och receptbelagda läkemedel för den vuxna befolkningen på tio år. Detta kräver konkreta åtgärder som gör de hälsosamma valen enklare och mer tillgängliga. Rapporten rekommenderar till exempel en hälsobaserad prispolitik, samhällsstrukturer som stöder gång och cykling samt tillräckliga resurser för de offentliga måltidstjänsterna.
Mer information:
Ratkaisuja kestävään yhteiskuntaan. Väestön terveys- ja hyvinvointikatsaus 2025. (på finska)
Mika Salminen
generaldirektör, THL
tfn 029 524 6001
[email protected]
Laura Kestilä
ledande forskare, THL
tfn 029 524 8795
[email protected]
Sakari Karvonen
forskningsprofessor, THL
tfn 029 524 7449
[email protected]
