Fem lösningar som samtidigt främjar hälsan och naturens välfärd

Människors hälsa, mat, vatten, klimat och naturens mångfald – fem stora helheter som är sammankopplade på otaliga sätt. Vad vet man om kopplingarna mellan dessa, varför är de hotade och hur kan man hantera skadliga utvecklingsförlopp i anslutning till dem utan att orsaka olägenheter för andra? Dessa är centrala frågor i den färska utvärderingsrapporten från den internationella naturpanelen IPBES.

Det rör sig om en ytterst ambitiös forskningsbaserad helhet som har tagits fram av hundratals och kommenterats av tusentals forskare och experter inom området från hela världen. THL hade äran att få vara med och kommentera rapporten under två utvärderingsomgångar och flera av våra forskare inom miljöhälsa och levnadsvanor deltog i arbetet.

Även om det är nödvändigt att identifiera komplexa, ömsesidigt beroende problem samt deras kopplingar och forskningsbehov, är publikationens viktigaste bidrag lösningar som främjar inte bara människors hälsa utan också tillståndet i de övriga granskade helheterna, i enlighet med tankemodellen om planetär hälsa. Sammanlagt identifierades 71 sådana lösningar som skapar flera nyttor.

Här lyfter vi fram fem lösningar som lämpar sig för finländska förhållanden och som särskilt främjar hälsan. De har också visat sig ha betydande nytta för så många andra helheter som möjligt (mat, vatten, klimat, biologisk mångfald):

1. Skydd av skogar. I Finland täcker skogarna största delen av vår areal och den finländska naturen uppfattas ofta just som skog. Enligt Naturresursinstitutets statistik utgör dock endast 13 procent av vår skogsareal skyddad skog. De tydligaste direkta hälsofördelarna uppstår i situationer där de nya skyddsområdena ligger nära bostadsområden eller på andra platser där området är öppet för rekreation och samtidigt värnar naturen. Indirekt främjar skogarna hälsan bland annat genom att upprätthålla sötvattenreserver, lagra kol och värna om den biologiska mångfalden.
2. Minskad överkonsumtion av processat kött. Åtgärden är särskilt aktuell i Finland i och med de nya näringsrekommendationerna, som väckte mycket diskussion i slutet av förra året. Om vi helt skulle ersätta processat kött med växtbaserade alternativ, såsom fullkornsspannmål, frukt, nötter och frön, skulle vi globalt kunna förhindra uppskattningsvis sju miljoner förtida dödsfall varje år. Enligt finländska undersökningar kan en måttlig ersättning av rött eller processat kött med växtbaserade alternativ minska risken för tjocktarmscancer och typ 2-diabetes på befolkningsnivå.
3. Minskade föroreningar. Föroreningar omfattar försämring av luftens, vattnets och markens tillstånd bland annat på grund av att avgaser, kemikalier och mikroplaster hamnar i naturen. För att minska dessa krävs reglering, tillräckliga incitament och förändrat beteende, såsom minskad energiförbrukning och privatbilism. Enbart luftföroreningar orsakar globalt uppskattningsvis cirka åtta miljoner och i Finland cirka 3 700 förtida dödsfall varje år.
4. Hälso- och sjukvård utan nettoutsläpp. I Finland – liksom i många andra länder – är växthusgasutsläppen från hälso- och sjukvården cirka 4,5 procent av de totala nationella utsläppen. Utsläppen från hälso- och sjukvården kan dock minskas och verksamhetssätten göras mer hållbara för planeten utan att kompromissa med vårdens kvalitet. Metoder för detta är till exempel att satsa på sjukdomsförebyggande arbete, använda förnybar energi, öka utbudet av växtbaserad mat på sjukhus samt undvika onödiga vårdåtgärder och onödig läkemedelsbehandling.
5. Mer grön infrastruktur i städerna. Även stadsområdena ska ha tillräckligt med natur, såsom parker, skogar, gatuträd och gröna tak. Mångsidig stadsgrönska har visat sig ha många hälsofördelar (särskilt psykisk hälsa samt hjärt- och kärlsjukdomar), men också en betydande roll i anpassningen till klimatförändringen (särskilt för att lindra värmeöeffekten och hantera dagvatten). Enligt en färsk beräkning skulle en ökning av stadsgrönskan på endast tio procent i Finland årligen spara cirka 140–290 miljoner euro enbart i kostnader till följd av nya fall av depression och typ 2-diabetes.

Hur gör man? Huvudansvaret för förändringen ligger hos beslutsfattare i olika positioner, men även individer och medborgarsamhället har i bästa fall en betydande roll i att åstadkomma förändring. Den färska IPBES-rapporten Transformative change behandlar på djupet den hållbarhetsomställning som genomsyrar hela vårt samhälle i anslutning till detta.

Internationellt och nationellt behövs politisk styrning för tillverkning och anskaffning av mindre förorenande utrustning, såsom bilar, för att bidra till en mer hållbar kost och bevara den biologiska mångfalden.

Å andra sidan kan var och en i åtgärderna ovan hitta något att ta fasta på i sitt eget liv. Utöver dessa fem lösningar beskrivs i rapporten ytterligare 66 andra lösningar vars främjande kan ha en bred påverkan på såväl det egna välbefinnandet som hela vår planets välfärd. Även små åtgärder är viktiga, eftersom vi bara har en jord och vår egen hälsa är beroende av dess välfärd.

Läs mer

Kestävyysmurros edellyttää johdonmukaista ja läpileikkaavaa politiikkaa – Hallitustenvälisen luontopaneelin (IPBES) arviointiraporttien keskeiset viestit ja suosituksia kansallisen luontopolitiikan suunnitteluun ja päätöksentekoon. Suomen Luontopaneelin julkaisuja 4/2024 (på finska)

Hållbar hälsa från maten - nationella näringsrekommendationer 2024

Ekologisesti kestävä sosiaali- ja terveydenhuolto: Selvitys kansallisesta tavoitteesta ja ohjausmekanismeista. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 2023:49 (på finska)

Luontoympäristön terveysvaikutukset ja niiden taloudellinen merkitys. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 76/2024. Luonnonvarakeskus (på finska)

Media Release: IPBES Transformative Change Assessment. 18 December 2024 (på engelska)