Förebyggandet av våld har stärkts inom välfärdsområdena – strukturella utmaningar kvarstår
Arbetet med att förebygga våld inom välfärdsområdena har på många sätt utvecklats i en positiv riktning under de senaste två åren, visar en färsk kartläggning från Institutet för hälsa och välfärd (THL). Samtidigt är skillnaderna mellan områdena fortfarande stora, och i synnerhet försvagade samordningsstrukturer samt bristen på tjänster riktade till förövare hotar arbetets effektivitet och kontinuitet.
Våld mot kvinnor och våld i nära relationer kan vara livsfarligt, och antalet dödligt våld i nära relationer har ökat i Finland under de senaste åren. Enligt THL är det därför allt viktigare att utveckla och stärka riskbedömning och riskhantering av våld, särskilt inom välfärdsområdena som har en central roll i att förebygga och ingripa mot våld.
Enligt THL:s kartläggning har över hälften av välfärdsområdena utarbetat en handlingsplan för förebyggande av våld eller påbörjat arbetet med en sådan, vilket stärker arbetets målmedvetenhet och långsiktighet.
Framsteg har också gjorts i att definiera och beskriva vård- och servicekedjor för olika parter i våld i nära relationer – offer, förövare och barn. Tydligare servicekedjor stödjer tillgången till hjälp i rätt tid och förbättrar yrkespersoners möjligheter att identifiera och bemöta våld.
”Genom servicekedjor kan tjänster samordnas så att de motsvarar behoven hos olika klientgrupper. De stödjer en obruten tillgång till hjälp och stärker samarbetet mellan olika aktörer. Det blir lättare för vilken yrkesperson som helst att ta upp våld och hjälpa klienten på ett individuellt sätt när det finns tydligt definierade helheter av tjänster i området”, säger THL:s specialsakkunniga Jenni Krogell.
Minskningen av koordinatorer väcker oro
Trots den positiva utvecklingen är skillnaderna mellan välfärdsområdena fortsatt betydande, och inom vissa centrala delområden har utvecklingen till och med försämrats. Antalet koordinatorer för förebyggande av våld har minskat i hela landet sedan 2023, vilket hotar kontinuiteten i ett planmässigt och enhetligt arbete.
Det är också oroande att det fortfarande endast finns servicekedjor för personer som utövar våld i ett fåtal välfärdsområden, trots att arbete med förövare är avgörande för att bryta våldsspiralen.
Ämnet är aktuellt, eftersom välfärdsområdenas ansvar för förebyggande av våld har ökat bland annat till följd av ett nytt EU-direktiv. Detta understryker ytterligare betydelsen av samordning, tydlig ledning och tillräckliga resurser för att förebyggandet av våld ska genomföras jämlikt i hela landet.
Behov av en nationell utredningsfunktion
För att stärka förebyggandet av våld och den tillhörande kunskapsbasen föreslår THL att en nationell utredningsfunktion för dödligt våld i nära relationer inrättas. Inom ramen för utredningsfunktionen skulle bakgrunden till dödligt våld i nära relationer utredas, och på basis av detta skulle nationella rekommendationer för förebyggande av våld tas fram. Funktionen skulle sammanställa dokumentuppgifter om offer och förövare samt intervjua berörda parter och myndigheter för att skapa en fallspecifik förståelse av servicekontakter, varningssignaler och utvecklingsbehov. Funktionen skulle stödja beslutsfattande och förebyggande arbete.
”Målet med utredningsarbetet skulle vara att lära av händelser som lett till dödligt våld, förebygga dem och utveckla riskbedömningen. Genom arbetet skulle det skapas en stark kunskapsbas för förebyggande av våld i nära relationer samt för rättidsenliga och sakkunniga tjänster”, säger Elisa Niklander, teamchef för THL:s arbete mot våld.
Kartläggningen bygger på en enkät som THL genomfört bland medlemmarna i det nationella nätverket av koordinatorer för förebyggande av våld inom välfärdsområdena.
Kontaktuppgifter
Elisa Niklander
teamchef, utvecklingschef
THL
tel. 029 524 7097
E-post: [email protected]
Jenni Krogell
specialsakkunnig
THL
tel. 029 524 7709
E-post: [email protected]
