Löser pengar barnfattigdomen?

Barnfattigdomen ökar i Finland, och skuldbromsen förutspår nedskärningar för barnfamiljer även under de kommande åren. Därför är det skäl att fråga vilken kunskap beslutsfattare behöver för att bekämpa barnfattigdom och dess överföring mellan generationer.

Vi vet att barn som växer upp i fattiga familjer i genomsnitt klarar sig sämre enligt många mått, och som vuxna är de själva mer benägna att vara fattiga. Barnfattigdom hänger samman med hälsa, skolframgång och senare socioekonomisk ställning.

Vi vet också att nativiteten i Finland ligger på en historiskt låg nivå och att investeringar i barn därför är särskilt viktiga. När barnfattigdomen ökar är det svårt att skapa tilltro till att välfärdsstatens skyddsnät håller när de behövs.

Fattigdom hänger ofta ihop med arbetslöshet och psykisk ohälsa

Att förebygga fattigdom som går i arv är ur den offentliga ekonomins synvinkel en av de mest produktiva investeringarna.

Ändå är en central fråga fortfarande öppen: vilken är pengarnas självständiga effekt på barnfamiljers välbefinnande och på möjligheterna för barn som lever i fattigdom?

Det är svårt att avgöra om fattiga barns svagare utveckling beror just på bristen på ekonomiska resurser eller på de faktorer som ofta följer med fattigdom: arbetslöshet, psykiska problem, familjeinstabilitet eller andra belastningar.

Experimentella bevis om pengars effekter behövs

Vi behöver experimentella bevis om pengars effekter. Därför föreslår vi ett omfattande randomiserat experiment där barnfamiljer som länge fått utkomststöd skulle få en betydande höjning av stödet.

Höjningen skulle beviljas familjer som uppfyller vissa kriterier och begränsas till dem som bor permanent i Finland. Till förmånen skulle dessutom kunna kopplas olika tjänster, handledning och stöd, men det centrala är att kunna bedöma tilläggsinkomstens självständiga effekt.

Experimentet skulle möjliggöra en betydande minskning av barnfattigdomen i familjer som får utkomststöd och ge möjlighet att utvärdera hur ökade inkomster påverkar barns tidiga välbefinnande, hälsa och senare utbildningsvägar.

Samtidigt skulle mekanismer analyseras. Minskar materiell brist, lindras stressen, förbättras studieprestationer och stärks tilliten till samhällets stöd?

Räcker ekonomiskt stöd, eller krävs det också exempelvis utveckling av föräldrafärdigheter eller socialtjänster?

Experimentet kräver särskild lagstiftning

I Finland är det möjligt att genomföra ett sådant experiment med hög kvalitet. Genomförandet förutsätter särskild försökslagstiftning.

Lagstiftningen måste möjliggöra urval av en avgränsad målgrupp, tillfälliga förändringar i förmånsnivån samt insamling och samkörning av data för att bedöma effekterna. Dessutom måste likabehandling och rättsskydd säkerställas under experimentet.

I Finland finns redan erfarenhet av försökslagstiftning, utöver basinkomstförsöket även från det färska tvååriga försöket med förskoleundervisning.

Experimentet skulle för första gången ge kausala bevis för i vilken utsträckning pengar i sig påverkar både konsekvenserna av barnfattigdom och ungas livsval.

Barns och ungas välbefinnande stärker samhällets hållbarhet

Låginkomster i fattiga barnfamiljer kan naturligtvis åtgärdas genom transfereringar. Men vi behöver också övertygande evidens om konsekvenserna av att minska barnfattigdomen när kommande regeringar bedömer de långsiktiga effekterna av förändringar i socialskyddet.

När befolkningen åldras och trycket på den offentliga ekonomin ökar handlar frågan inte bara om enskilda familjers vardag. Frågan är om riktat ekonomiskt stöd kan stärka barns utgångsläge och möjligheternas likvärdighet samt samtidigt öka ungas tillit till framtiden – och därigenom hela samhällets hållbarhet.