THL: Finansieringsmodellen för social- och hälsovården kräver fortsatt utveckling – incitament och områdenas beskattningsrätt bör utredas

Utgivningsdatum 11.5.2026 0.01 | Publicerad på svenska 11.5.2026 kl. 14.20
Typ:Pressmeddelande

Finansieringsmodellen för välfärdsområdena kräver fortsatt utveckling, och i arbetet bör man bland annat utreda incitamenten i den nuvarande modellen, den demografiska modellen samt områdenas beskattningsrätt, anser THL. Institutet har publicerat sitt eget förslag till fortsatt utveckling av finansieringsmodellen under de kommande åren.

THL konstaterar att utvecklingen av finansieringsmodellen förutsätter att man tydliggör vilka mål modellen ska uppnå. Därefter bör man granska olika finansieringsmodeller och vilka mål de tjänar samt vilka problem de olika modellerna löser.

”Det finns ingen enda finansieringsmodell för social- och hälsovården som uppfyller alla önskemål. Olika modeller betonar olika saker och målen är delvis motstridiga. Till exempel innebär betoningen av servicebehov att modellen inte uppmuntrar välfärdsområdena att förebygga sjukdomar”, säger THL:s direktör Piia Aarnisalo.

THL anser att viktningen mellan finansieringsmodellens olika mål bör omvärderas under nästa regeringsperiod. Det handlar om politiska val.

”Man måste balansera mellan olika mål, och det kräver politisk prövning”, konstaterar Aarnisalo.

Enligt THL är en fortsatt god utgångspunkt för finansieringsmodellen att bedöma servicebehovet utifrån sjuklighet. Mot bakgrund av nuvarande kunskap är detta det mest träffsäkra sättet att rikta finansieringen av social- och hälsovården till olika välfärdsområden enligt servicebehov.

”Den nuvarande finansieringsmodellen behöver inte sprängas sönder, utan reformer kan också genomföras inom dess nuvarande ram. Vi föreslår till exempel att man utreder en måttlig ökning av vikten för koefficienten för främjande av hälsa och välfärd.”

Jämförelseinformation behövs om den nuvarande modellen och den demografiska modellen

Enligt THL bör jämförelsen mellan den nuvarande finansieringsmodellen och den så kallade demografiska modellen fortsätta.

I den demografiska modellen fastställs invånarnas servicebehov i välfärdsområdena utifrån demografiska uppgifter såsom ålder och kön samt socioekonomiska uppgifter såsom utbildning och sysselsättning. Uppgifter om sjuklighet används inte.

En fördel med modellen skulle vara att den skulle motverka att diagnoser registreras enbart för att maximera finansieringen.

”Forskningsbaserad information skulle hjälpa till att bedöma hur exakt demografiska faktorer kan fastställa servicebehov jämfört med uppgifter om sjuklighet och i hur stor utsträckning demografiska faktorer skulle kunna användas i den nuvarande modellen”, säger specialforskare Tuukka Holster.

Beskattningsrätt skulle vara det enklaste incitamentet

Utvecklingen av finansieringsmodellen för välfärdsområdena är en av de viktigaste frågorna inom hela social- och hälsovården. Det handlar om hur cirka 27 miljarder euro i skattemedel fördelas mellan områdena. Ämnet finns också på arbetslistan för den parlamentariska grupp som nyligen tillsatts för att behandla reformen av social- och hälsovården.

”Alla incitamentsproblem i den nuvarande finansieringsmodellen kan inte lösas genom att avstå från sjuklighetsuppgifter eller genom att öka vikten för incitamentsfaktorer. Problemet med en mjuk budgetrestriktion finns alltid när staten står för finansieringen”, säger Holster.

THL påpekar att det enklaste och sannolikt mest effektiva sättet att förbättra finansieringsmodellens incitament vore att ge välfärdsområdena beskattningsrätt.

”Under de senaste åren har vi fått belägg för att fast statlig finansiering inte säkerställer kostnadskontroll för social- och hälsovårdens utgifter, vilket ursprungligen var målet. Därför anser vi att välfärdsområdenas beskattningsrätt bör utredas”, säger Aarnisalo.

Beskattningsrätt skulle också göra det möjligt att minska styrningen av områdena och förenkla den mycket komplexa finansieringsmodellen. Det skulle till exempel stödja en lättnad eller avveckling av mekanismen för efterhandsgranskning, tidsfristen för täckande av underskott och permanenta övergångsutjämningsposter.

”Beskattningsrätten hänger samman med den större frågan om i vilken riktning Finlands social- och hälsovårdssystem överlag ska utvecklas. Om man till exempel vill stärka områdenas självstyre i stället för ett statligt social- och hälsovårdssystem skulle beskattningsrätt vara ett naturligt steg”, konstaterar Aarnisalo.

”THL är redo att fortsätta utvecklingsarbetet kring finansieringsmodellen för välfärdsområdena inom ramen för sina uppgifter.”

Förslag för det kommande utredningsarbetet kring finansieringsmodellen

THL föreslår att man i det kommande arbetet med finansieringsmodellen:

  • granskar olika finansieringsmodeller för att utreda vilka problem de olika modellerna skulle lösa
  • utreder en måttlig ökning av vikten för koefficienten för främjande av hälsa och välfärd (HYTE) i den nuvarande modellen
  • överväger att öka förutsägbarheten i finansieringen så att finansieringen alltid skulle fastställas för de följande två eller tre åren
  • utreder konsekvenserna av beskattningsrätt för välfärdsområdena
  • förbinder sig till en forskningsdriven utveckling av finansieringsmodellen.

Mer information

Promemoria (på finska): THL:n ehdotuksia sote-rahoitusmallin kehittämiseksi

Piia Aarnisalo
direktör
THL
tfn 029 524 7048

Tuukka Holster
specialforskare
THL
tfn 029 524 7937

[email protected]

Informationshantering inom social- och hälsovården Ledning av social- och hälsovårdstjänster