Användning av RAI i klientarbetet – Vanliga frågor

De social- och hälsovårdstjänster som planerats för klienten kan även genomföras som distansbesök, vilka är jämförbara med planerade besök hos kunden. Dessa beaktas i RAI-bedömningen enligt den yrkesbeteckning som den som utför besöket har.

Ansvar för RAI-bedömningen har alltid en yrkesperson inom social- och hälsovården som har den kompetens som krävs för att använda RAI-verktyget.

Yrkespersoner i olika roller möter den äldre personen i olika situationer och gör observationer utifrån sin professionella kompetens. För att genomföra en RAI-bedömning behövs mångsidig information om klientens situation, funktionsförmåga, resurser och prestationer. Därför är det viktigt att i bedömningen utnyttja observationer och dokumentation från alla yrkespersoner som deltar i genomförandet av klientens tjänster.

En studerande eller ett vårdbiträde kan inte fungera som den som utför bedömningen om hen inte har den yrkeskompetens som krävs inom social- och hälsovården. Hen kan dock delta i bedömningen genom att framföra sina observationer och uppgifter om klientens vardag.

Terapi kan antecknas i RAI-bedömningen om enhetens personal har tillgång till uppgifter om terapiplanen, genomförandet och bedömningen. Uppgifterna kan fås från klientens eller dennes närstående.

Terapi som ordnats av närstående kan antecknas i bedömningen när den är dokumenterad i samma klientplan som övrig vård och service för klienten.

En fysioterapiplan som utarbetats av en fysioterapeut kan genomföras av alla yrkespersoner inom social- och hälsovården som har utbildning i rehabiliteringsfrämjande vårdarbete.

När klienten använder läkemedelsdosett eller annat hjälpmedel för läkemedelsbehandling, såsom läkemedelsrobot eller läkemedelsautomat, görs bedömningen enligt följande i frågan Instrumentella aktiviteter i dagliga livet (IADL), Sköta medicineringen:

När vårdpersonalen utför mer än 50 % av uppgifterna som hör till medicineringen (t.ex. beställer läkemedel, förnyar recept, delar läkemedel i dosett eller robot), behöver kunden största möjliga hjälp med att sköta medicineringen. Det finns ingen skillnad mellan kundens prestation och förmåga i en sådan situation.

Om vårdpersonalen utför mindre än 50 % av uppgifterna som hör till medicineringen, definieras kundens hjälpbehov enligt hur mycket hjälp hen behöver.

Vid utredning av klientens funktionsförmåga är det viktigt att identifiera klientens verkliga prestation och förmåga. Klientens egna resurser har alltså en betydande roll.

Exempel: telefonanvändning. Klienten kan normalt använda sin telefon väl, men under bedömningsperioden har hen gips på höger hand, vilket hindrar telefonanvändning. I detta fall kan man anteckna under prestation att funktionen inte utfördes alls och under förmåga att klienten är självständig, behöver ingen hjälp, förberedelse eller handledning.

Nej. Frågan bedömer endast hur klienten klarar av att fysiskt handla i butik, välja varor och betala.

Det är viktigt för klientens totala medicinering att alla läkemedel som ordinerats antecknas.

Om klienten inte har tagit ett vid behov ordinerat läkemedel under bedömningsperioden, antecknas läkemedlet som ”inte taget” i punkten ”Läkemedel taget/inte”.

Med deltagande avses att man tillsammans med klienten går igenom syftet med RAI-bedömningen och dess frågor. Deltagande i RAI-bedömningen förutsätter interaktion med klienten när frågorna i RAI-bedömningen besvaras.

Det räcker att klienten har uttryckt sin åsikt om en del av frågorna, även om en minnessjukdom eller nedsatt funktionsförmåga skulle ha hindrat klienten från att delta i annan bedömning.

Det räcker inte att enbart informera om RAI-bedömningen för att se det som deltagande.

Med längden på den tid som tillbringas ensam under en dag avses den sammanlagda tiden en person är ensam under en dag.

Här beaktas morgon- och eftermiddagstimmarna på dygnet, då personen bland annat skulle ha möjlighet att upprätthålla sociala relationer som påverkar det psykosociala välmåendet.

I frågan beaktas alltså inte nattetid som går åt till att sova.

Klientens och patientens självbestämmanderätt har skrivits in i lagstiftningen: självbestämmanderätten är utgångspunkten och den yrkesutbildade personen ska sträva efter att genomföra vården och tjänsterna med respekt för självbestämmanderätten i samförstånd med klienten. Även undantag föreskrivs i lag, dvs. man kan agera mot klientens eller patientens vilja eller samtycke endast på de grunder som föreskrivs i lagen.

Klienten har alltså rätt att vägra delta i RAI-bedömningen. Om klienten vägrar delta i RAI-bedömningen ska funktionsförmågan och servicebehoven om möjligt utredas i samförstånd med klienten med hjälp av andra metoder.

I samband med vägran ska klienten få veta vilken betydelse RAI-bedömningen har för service- och vårdplaneringen och hur vägran att göra en RAI-bedömning påverkar planeringen. Nödvändig vård och service kan inte förvägras på den grunden att klienten vägrar delta i bedömningen. Bristfällig information om klientens hälsa, funktionsförmåga, resurser och behov av hjälp kan dock påverka planeringen av vård och service – till exempel om den som gör upp klientens plan inte utan den utförda RAI bedömningen kan gestalta klientens behov på samma sätt.

Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (Finlex)
Socialvårdslag (Finlex)

RAI-handboken är ditt viktigaste arbetsredskap när du gör en RAI-bedömning. Läs frågan i sin helhet och kontrollera vad handboken anvisar för att besvara frågan.

Diskutera med kollegor och kontrollera klienthandlingarna.

Ta upp frågan med din områdes RAI-koordinator eller din närledare. 

Vid behov kan du tillsammans med RAI-koordinatorn skicka frågan till adressen rai(at)thl.fi.

RAI-handboken och bedömningsblanketten finns i THL:s RAI-extranät, dit din organisations kontaktpersoner har inloggningsuppgifter. De kan spara materialet i organisationens intranät eller dela det via e-post till personalen. Fråga din närledare vilka som är kontaktpersoner i din organisation. THL uppdaterar bedömningshandböcker och blanketter årligen, så kom ihåg att kontrollera att du har den uppdaterade versionen.

Observera: RAI-bedömningshandböcker eller blanketter får endast delas med organisationens personal, elektroniskt eller i utskriven form, och endast för det avtalade användningsändamålet. Licensrättigheterna för RAI-bedömningshandböcker och blanketter ägs av den internationella interRAI-organisationen, så fri spridning är inte tillåten.

Utskrivet material ska förstöras på ett korrekt sätt när det inte längre behövs.

När du gör en RAI-bedömning hittar du den bedömningsspecifika handbokstexten vid respektive bedömningsfråga.

En OID-kod är ett enhetsspecifikt ID som används för att specificera en enhet i Kanta-tjänsterna.

Koderna definieras i THL:s organisationsregister för social- och hälsovården som underhålls i kodtjänsten.

Anvisningarna för att hitta och kontrollera OID-uppgifter hittar du under punkten “Kontrollera uppgifter i organisationsregistret för social- och hälsovården och IAH-kodsystem” på sidan Organisationsregistret för social- och hälsovården.

Organisationsregistret för social- och hälsovården (på finska)

En klient definieras som sängliggande när hen ligger/vilar / tillbringar sin tid i sängen i sitt eget rum 22 timmar per dygn eller mer, under minst två av de senaste tre dagarna. Klientens gångförmåga, förmåga att stå samt eventuella svårigheter relaterade till dessa framgår i andra frågor i RAI-bedömingen. 

Om klienten inte kan ställa sig upp och stå självständigt med eller utan hjälpmedel, är svaret ”problemet har förekommit varje dag”. 

Om klienten inte kan stå eller vända sig 180 grader i stående ställning, är svaret ”problemet har inte förekommit”.

Om klienten inte kan gå, besvaras frågan Osäker gång med ”problemet har inte förekommit”.