Åtgärdsanvisning för förebyggande av fågelinfluensainfektioner hos människa

För vem är anvisningen avsedd?

Denna åtgärdsanvisning är en rekommendation som regionala och lokala experter inom infektionsområdet kan använda som stöd när de utarbetar regionala och lokala verksamhetsanvisningar inom hälso- och sjukvården. Åtgärdsanvisningen är inte juridiskt bindande. Åtgärdsanvisningen är avsedd för läkare och sjukskötare som ansvarar för smittsamma sjukdomar och bekämpning av infektionssjukdomar inom välfärdsområdena. För myndigheter inom miljöhälsovården, regionförvaltningsverken samt laboratorier inom klinisk mikrobiologi.

Anvisningen beskriver hur man ska agera när man misstänker en infektion orsakad av fågelinfluensavirus hos människa eller när man misstänker att en människa har exponerats för fågelinfluensavirus. Sjukdom orsakad av influensa A-virus av fågeltyp, såsom subtyp H5N1 eller annan ny eller sällsynt subtyp, är en allmänfarlig smittsam sjukdom (lagen om smittsamma sjukdomar 1227/2016 4.1 §, statsrådets förordning om smittsamma sjukdomar 146/2017 1 §). I denna anvisning beskrivs också bekämpningsåtgärder och skyddsåtgärder som förebygger smitta av fågelinfluensavirus till människa.

Fågelinfluensavirus

Influensa A-virus är RNA-virus som kontinuerligt förändras genom adaptiv evolution och genom omblandning av arvsmassa, det vill säga reassortering. Det finns flera H- och N-subtyper av influensa A-virus. En del virus är etablerade och cirkulerar i människobefolkningen (säsongsinfluensa H1N1pdm09 och H3N2) och en del cirkulerar i olika djurpopulationer (influensavirus hos svin, hästar och hundar). Merparten av influensa A-virusens subtyper är så kallade fågelinfluensavirus, som orsakar infektioner främst hos vilda fåglar och fjäderfä.

Fågelinfluensavirus klassificeras som lågpatogena (LPAI, low pathogenic avian influenza) eller högpatogena (HPAI, highly pathogenic avian influenza) utifrån deras sjukdomsframkallande förmåga hos fjäderfä eller utifrån HA-gensekvensen.

Endast virus av subtyperna H5 och H7 har konstaterats ha HPAI-genotyper som kan orsaka systemiska infektioner hos fåglar.

Fågelinfluenssituationen åren 2023–2024

Fågelinfluensa H5N1 (klade 2.3.4.4b)-virus har spridits globalt sedan år 2020. Virus har orsakat massdöd hos fåglar samt omfattande epidemier hos fjäderfä och vilda däggdjur, särskilt under år 2023. Då orsakade viruset i Finland exceptionellt omfattande massdöd bland vilda fåglar samt en omfattande epidemi bland däggdjur på pälsfarmer. Under år 2024 har fågelinfluenssituationen lugnat sig avsevärt i Europa, men viruset har orsakat omfattande epidemier i mjölkboskap i Nordamerika.

Smitta av fågelinfluensavirus till människa

Nedan följer exempel på smittvägar:

• direkt kontakt med levande eller döda smittade fåglar eller andra djur, deras avföring eller andra kroppsvätskor eller sekret 
• besök i eller arbete i utrymme där det finns eller har funnits fjäderfä som insjuknat i fågelinfluensa, och/eller sjuka vilda fåglar och/eller andra djur 
• kontakt med ytor som förorenats av sekret i burar, skjul eller andra utrymmen 
• där det har funnits sjuka fåglar eller andra djur 
• nära kontakt med en person som insjuknat i fågelinfluensa.

Utöver risken för luftburen smitta ska ögat beaktas som en möjlig smittväg. Virus kan lätt infektera ögats bindehinna efter att ha förts dit till exempel via händerna.

Sjukdomsbild hos människa

Kunskapen om inkubationstiden är fortfarande begränsad. Inkubationstiden uppskattas oftast vara 2–5 dygn, men även längre inkubationstider har beskrivits. Sjukdomsbilden varierar beroende på smittväg och exponeringsgrad.

Vid allvarlig infektion konstateras vanligen lunginflammation och akut andningssvikt (ARDS). Sjukdomsbilden kan innefatta feber, hosta och andnöd. Även neurologiska symtom såsom ovanlig plötsligt debuterande huvudvärk, nackstelhet, förvirring, nedsatt medvetande eller förlamningssymtom utan annan uppenbar orsak är möjliga.

HPAI H5N1-infektioner hos människa är ofta allvarliga och till och med dödliga luftvägsinfektioner. Även lindriga luftvägssymtom, konjunktivit och gastrointestinala symtom är möjliga.

Kriterier för misstanke om fågelinfluensa

Om en patient som misstänks ha fågelinfluensavirusinfektion anländer till hälso- och sjukvårdens mottagning ska patienten placeras i ett separat utrymme och förses med kirurgiskt mun‑nässkydd, om patientens tillstånd tillåter.

I öppenvård bör en patient som söker mottagning eller tar kontakt per telefon hänvisas till undersökningar för fågelinfluensavirus efter konsultation med infektionsläkare, om följande två kriterier uppfylls:

• Sjukdomen innefattar symtom på luftvägsinfektion, såsom hosta och/eller andningssvårigheter, och
• Exponeringsuppgifter: Patienten har inom 14 dygn före symtomdebut haft kontakt med ett djur eller dess sekret som misstänks eller har konstaterad fågelinfluensainfektion.

På sjukhus bör undersökningar för fågelinfluensavirus övervägas för patienten efter konsultation med infektionsläkare, om följande två kriterier uppfylls:

• Sjukdomsbild: akut allvarlig infektion med symtom på luftvägsinfektion, såsom hosta och/eller andningssvårigheter, radiologiskt verifierad lunginflammation eller ARDS (acute respiratory distress syndrome), och
• Exponeringsuppgifter: Patienten har inom 14 dygn före symtomdebut haft kontakt med ett djur eller dess sekret som misstänks eller har konstaterad fågelinfluensainfektion.

Även lindrig sjukdom (t.ex. konjunktivit) kan bero på fågelinfluensainfektion.

Om skyddsåtgärderna har varit ändamålsenliga betraktas personen i regel inte som exponerad.

Skydd mot fågelinfluensa (Arbetshälsoinstitutet)

Informationsgång vid misstanke om fågelinfluensa

Om ovan nämnda kriterier för misstanke om fågelinfluensa uppfylls ska läkaren omedelbart anmäla till

• den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i det egna välfärdsområdet, och
• under tjänstetid till Institutet för hälsa och välfärds smittskyddsläkare (tel. 029 524 8557 eller tartuntatautilaakari(at)thl.fi).

Utanför tjänstetid till infektionsläkarjouren inom det egna välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen (inom HUS-sammanslutningen finns infektionsläkarjour dygnet runt, tel. 09 4711), via vilken kontakt vid behov kan tas med THL:s jour. Anmälan om tagna prover görs till THL (smittskyddsläkare 029 524 8557 (tjänstetid) eller tartuntatautilaakari(at)thl.fi).

Provtagning och laboratoriediagnostik vid misstanke om fågelinfluensa

Laboratoriediagnostik för fågelinfluensa är koncentrerad till den offentliga hälso- och sjukvården vid HUS Diagnostikcentrum. Även laboratoriet för klinisk mikrobiologi vid ÅUCS har möjlighet att undersöka prover. Bekräftande diagnostik är koncentrerad till virologilaboratoriet vid THL:s enhet för expertmikrobiologi.

Vi rekommenderar att sedvanlig snabbdiagnostik för influensa inte används vid misstanke om fågelinfluensa, eftersom resultatet kan vara missvisande. Ett positivt influensa A-resultat innebär inte nödvändigtvis ett positivt resultat för fågelinfluensa, utan kan även bero på vanlig säsongsinfluensa A(H3N2) eller A(H1N1)pdm09. Vid misstanke om fågelinfluensa är det viktigt att bestämma virusets subtyp i alla influensa A-positiva prover. Ett negativt testresultat utesluter inte fågelinfluensavirusinfektion.

Rekommenderade tester för fågelinfluensa

Nukleinsyrapåvisningstest (PCR) för fågelinfluensavirus

• zoonosvirus, nukleinsyra (-ZoonNhO), från näs-svalgpinne-, sputum- eller nasofarynxaspiratprov
• två samtidiga prover tas
• Om fallet har symtom som tyder på konjunktivit bör utöver luftvägssekretprov även ett prov från ögat tas. 
• Testning av asymtomatiska exponerade görs huvudsakligen endast i epidemisituationer. Då tas proverna 3–5 dygn efter exponeringen.

För nukleinsyrapåvisningstest tas alltid två parallella prover. Båda proverna skickas till HUS Diagnostikcentrum, som vidarebefordrar konfirmationsprovet till virologilaboratoriet vid THL:s enhet för expertmikrobiologi.

Anvisningar för provtagning beskrivs närmare i avsnittet Laboratorieundersökningar vid fågelinfluensa

Till HUS Diagnostikcentrum

• HUS Diagnostikcentrum, mottagning av prover för klinisk mikrobiologi, tel. 050 382 3762
• Under jourtid (vardagar kl. 15.00–7.00 och helger): HUS Diagnostikcentrum/virologins förjour, tel. 040 837 4010 eller tel. 040 837 4011

Till ÅUCS kliniska mikrobiologiska laboratorium

Mottagning av prover vid ÅUCS kliniska mikrobiologi, tel. 046 922 1330 (vardagar kl. 7–15.45 och lö–sö kl. 7–14.45)

Till THL

• Under tjänstetid kontakt med enheten för expertmikrobiologi (tel. 029 524 6116) eller THL:s smittskyddsläkare (tel. 029 524 8557)
• Under jourtid tar virologins förjour vid HUS Diagnostikcentrum kontakt med THL:s jour, som förmedlar informationen inom THL.

Vid misstanke om fågelinfluensa inleds samtidigt med provtagningen även en preliminär kartläggning av exponerade under ledning av den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet och/eller infektionsläkare.

Antiviral behandling, vård och profylax

På basis av konsultation med infektionsläkare inleds

• antiviral behandling till patienten
• eventuell postexpositionsprofylax till exponerade personer, inklusive vårdpersonal.

Noggrant bruk av skyddsutrustning och handhygien är det primära medlet för smittbekämpning. För personer som inte har skyddat sig på ett ändamålsenligt sätt kan profylax inledas på basis av riskbedömning.

I riskbedömningen bör man utöver användning av skyddsutrustning beakta bland annat följande:

• exponeringens längd 
• tiden som gått sedan exponeringen 
• om smittkällan är misstänkt eller bekräftad fågelinfluensa 
• den exponerade personens riskfaktorer för allvarlig sjukdomsbild. 

Vi rekommenderar att postexpositionsprofylax inleds så snart som möjligt, dock senast inom sju dygn efter exponeringen.

Trots profylax är det fortfarande nödvändigt att iaktta ändamålsenliga försiktighetsåtgärder och skydd.

Användningen av antivirala läkemedel bör begränsas för att minimera risken för biverkningar och förhindra utveckling av läkemedelsresistens. Vi rekommenderar säsongsinfluensavaccination till närkontakter till ett fågelinfluensafall, om de inte redan har fått vaccinet under den pågående influensasäsongen.

Försiktighetsåtgärder inom hälso- och sjukvården

Inom hälso- och sjukvårdsenheter ska det finnas en plan för hur patienter med smittrisk hänvisas och för val av vårdplats.

För alla patienter iakttas sedvanliga skyddsåtgärder, som utgör grunden för övriga försiktighetsåtgärder.

Om man på basis av klinisk sjukdomsbild, exponeringsanamnes och konsultation med infektionsläkare beslutar att utföra undersökningar för fågelinfluensavirus, ska vårdpersonalen tillämpa basala, kontakt-, dropp- och luftburen isolering samt använda följande skyddsutrustning:

• FFP2/3-andningsskydd
• Skyddsglasögon eller visir som täcker ansiktet
• Skyddsrock eller plastförkläde med ärmar
• Skyddshandskar

Skyddsoverall kan användas i stället för skyddsrock; då ska särskild hänsyn tas till anvisningar och utbildning i säker avklädning av overallen.

Om ett undertrycksrum inte kan användas kan patienten vårdas i enkelrum. Det rekommenderas att patienten har tillgång till egen wc.

Institutet för arbetsmiljö ger anvisningar om användning av skyddsutrustning för personer som hanterar eller avlivar sjuka djur. Skyddsutrustningen vid djurhantering skiljer sig från den som används vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården.

Vid bekräftat fall fortsätter dropp-, kontakt- och luftburen isolering under 14 dygn från symtomdebuten. För asymtomatiska personer räknas tiden från positivt testresultat.

Sedvanliga skyddsåtgärder och skyddsklassificering

Spårning och uppföljning av personer som exponerats för fågelinfluensavirus

Spårning av exponerade

När fågelinfluensa misstänks hos människa inleder den behandlande läkaren, i samarbete med den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet, kartläggning av exponerade.  Vid kartläggningen av exponerade beaktas vid behov även personer som har använt ändamålsenlig skyddsutrustning.

När fågelinfluensainfektion misstänks hos vilda fåglar, fjäderfä, pälsfarmdjur eller andra däggdjur ansvarar statsveterinären för att uppgifterna om exponerade samlas in på den blankett som Livsmedelsverket har utarbetat (Livsmedelsverkets handbok för verksamhetsanvisningar, blankett B 13: Förteckning över personer som deltagit i fältverksamhet vid bekämpning av fågelinfluensa).

Statsveterinären skickar uppgifterna till THL:s smittskyddsläkare via säker e-post. THL vidarebefordrar uppgifterna till den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet. En separat överenskommelse om förfarande har träffats under influensa A‑virusepidemin HPAI H5N1 (klade 2.3.4.4b) år 2023 gällande direkt anmälan av exponerade från länsveterinären till den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet.

När en positiv diagnos har bekräftats hos människa, fågel eller annat djur inleds spårning av exponerade. Ansvaret för smittspårning ligger hos välfärdsområdet och i vissa situationer hos Institutet för hälsa och välfärd (23 § i lagen om smittsamma sjukdomar).

Information till och uppföljning av exponerade

Exponerade informeras om möjlig smitta och om symtom på fågelinfluensa samt ges anvisningar om att söka vård om symtom som tyder på fågelinfluensa uppkommer. Hälso- och sjukvårdsmyndigheterna bör i förväg planera till vilken vårdenhet personer med symtom ska ta kontakt och söka vård.

Personer som exponerats för fågelinfluensavirus bör följas upp avseende symtom. Det rekommenderas att exponerade mäter kroppstemperaturen två gånger per dag under 14 dygn efter den senaste exponeringen. Välfärdsområdets enhet för smittsamma sjukdomar kan vid behov och enligt prövning ta kontakt med den exponerade personen under uppföljningen med den frekvens som bedöms lämplig.

Om personen själv eller en familjemedlem uppvisar något av nedanstående symtom är det viktigt att omedelbart informera hälsomyndigheterna:

• feber (≥38 °C) eller feberkänsla 
• hosta 
• ont i halsen 
• andnöd 
• gastrointestinala symtom 
• ögonsymtom. 

För personer med symtom är det viktigt att 

• följa hälsomyndigheternas anvisningar 
• söka undersökning och vård 
• inte medicinera sig själv 
• begränsa sociala kontakter. 

Även lindrig sjukdom kan bero på fågelinfluensa.

Exponerade för ett bekräftat humant fall

Utöver de ovan beskrivna rekommendationerna för exponerade rekommenderas följande åtgärder för närkontakter till ett bekräftat humant fall (t.ex. personer som bor i samma hushåll eller motsvarande nära kontakt, oskyddad kontakt inom hälso‑ och sjukvårdspersonalen):

• 14 dygns karantän 
• aktiv symtomuppföljning.

Dessutom rekommenderas testning av alla närkontakter oberoende av symtom. Efter ett negativt testresultat upprepas testningen om symtom uppkommer.

Enstaka fall av smitta från person till person har konstaterats globalt, men dessa är mycket sällsynta och har förekommit vid exceptionellt nära kontakt mellan individer.

Karantän och isolering

Vid behov kan en tjänsteförordnad smittskyddsläkare inom välfärdsområdet eller HUS‑sammanslutningen besluta att sätta en exponerad person i karantän (60 § i lagen om smittsamma sjukdomar) eller en insjuknad person i isolering (63 § i lagen om smittsamma sjukdomar). THL rekommenderar att karantänen för exponerade varar 14 dygn från senaste exponeringen. Isolering av insjuknade rekommenderas pågå i 14 dygn från symtomdebuten eller, för asymtomatiska personer, från positivt test.

Rekommendation om vaccinationer

Vaccin mot fågelinfluensa

I Finland har ett A(H5N8)-vaccin mot fågelinfluensa använts. För närvarande finns vaccinet inte tillgängligt.

Vaccination har använts för att skydda personer med risk för exponering mot allvarlig sjukdom orsakad av viruset samt för att motverka att fågelinfluensaviruset utvecklas till ett virus som smittar effektivt mellan människor. 

Vaccination har rekommenderats för personer över 18 år som genom sitt arbete eller andra omständigheter löper en ökad risk att smittas av fågelinfluensavirus.

Vaccinet har rekommenderats för:

• anställda på pälsfarmer, pälsfarmare och deras familjemedlemmar 
• anställda vid fjäderfägårdar, fjäderfäuppfödare och deras familjemedlemmar 
• innehavare av hobbyhönsgårdar och deras familjemedlemmar 
• veterinärer som arbetar med pälsdjur, fjäderfä eller vilda fåglar 
• personer som deltar i hantering och destruktion av sjuka och döda fåglar eller djur eller i rengöring av utrymmen, till exempel personal vid anläggningar för hantering av animaliska biprodukter 
• fågelringmärkare 
• anställda vid vårdcentraler för vilda fåglar 
• personal vid djurparker och fågelparker 
• laboratoriepersonal som hanterar fågelinfluensavirus eller prover som kan innehålla viruset 
• viltvårdare som hanterar fåglar 
• närkontakter till misstänkta eller bekräftade fall av fågelinfluensa. 

Säsongsinfluensavaccin

Säsongsinfluensavaccinet skyddar inte mot fågelinfluensavirusinfektion. Det skydd som vaccinet ger mot säsongsinfluensa minskar risken för samtidig infektion med fågel‑ och influensavirus hos människa. Genom att minska risken för dubbelinfektioner minskar man även möjligheten för genetisk förändring eller omstrukturering av virusets arvsmassa och uppkomsten av ett nytt influensavirus med pandemipotential.

Säsongsinfluensavacciner som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet rekommenderas för alla personer som tillhör målgrupperna för fågelinfluensavaccination.

Säsongsinfluensavaccin rekommenderas för all hälso‑ och sjukvårdspersonal som deltar i direkt vård eller omsorg av patienter. Vaccination är särskilt viktig för personal som vårdar bekräftade eller misstänkta fall av fågelinfluensa.

Säsongsinfluensavaccinationerna inleds i Finland i oktober. För att förebygga dubbelinfektion och för eventuell korsimmunitet bör säsongsinfluensavaccinet ges så tidigt som möjligt på hösten, redan i oktober, till personer med risk för exponering för fågelinfluensa. 

Vaccin mot influensa

Rekommendation om förstärkt testning och symtomuppföljning från hösten 2023

Även om högpatogena fågelinfluensa A(H5)-infektioner hos människor är extremt sällsynta och smitta från människa till människa inte har konstaterats, bör situationen följas noggrant. I områden där fågelinfluensainfektioner har konstaterats hos djur rekommenderas det att hos personer med symtom på luftvägsinfektion fråga om exponering för sjuka djur och göra en riskbedömning av behovet av tester för influensa A och fågelinfluensa.

Testning av influensa A-virus hos sjukhuspatienter

Hos alla patienter som vårdas på sjukhus på grund av allvarlig luftvägsinfektion bör man fråga om exponering för fåglar, vilda djur och pälsdjur under de två veckor som föregått insjuknandet.

För influensa A-positiva prover rekommenderas subtypning av viruset i områden där H5N1-infektioner eller dödsfall/massdöd hos fåglar och/eller andra djur har konstaterats. I andra områden görs subtypbestämning baserat på riskbedömning. Om subtypningen inte visar säsongsinfluensa (H3 eller H1pdm) är det viktigt att skicka provet till THL för närmare subtypbestämning.

Om patienten tidigare har exponerats för fågelinfluensa tas prover enligt anvisningarna för misstanke om fågelinfluensa.

Aktörernas roller och ansvarsområden vid misstanke om eller fall av fågelinfluensa

Institutet för hälsa och välfärd (THL)

THL ansvarar för övervakningen av influensavirusinfektioner i befolkningen. Målet är att

• följa förekomsten av influensavirus och förändringar i influensavirus
• identifiera ovanliga och nya influensavirus samt epidemier som de orsakar, inklusive fågelinfluensavirusinfektioner hos människor.

Vid misstanke om fågelinfluensa och efter bekräftelse samarbetar THL nära med regionala och lokala hälsomyndigheter, Livsmedelsverket och Institutet för arbetsmiljö samt följer den epidemiologiska situationen för fågelinfluensa.

THL rapporterar bekräftade fall av fågelinfluensa hos människor till WHO i enlighet med det internationella hälsoreglementet och till ECDC i enlighet med regelverket för gränsöverskridande hälsohot.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket ansvarar i Finland för övervakning av influensa hos fjäderfä, vilda fåglar och djur samt för utredning av misstänkta influensafall. Vid behov inleder Livsmedelsverket åtgärder för att förebygga spridning av sjukdomen och för att utrota sjukdomen från en anläggning i samarbete med regionförvaltningsverket.

Vid Livsmedelsverket undersöks antikroppar mot fågelinfluensa hos fjäderfä, förekomsten av fågelinfluensavirus hos vilda fåglar samt kartläggs riskfaktorer för fågelinfluensa.

Om en medborgare misstänker fågelinfluensavirusinfektion hos fåglar är det viktigt att omedelbart kontakta kommunal- eller länsveterinär, som ger anvisningar om fortsatt handläggning.

Vid misstanke undersöker officiell veterinär fåglarna och tar vid behov prover för undersökning. Provtagningen utförs enligt anvisningar som separat utfärdats av Livsmedelsverket. Animaliska prover undersöks vid Livsmedelsverket.

Fågelinfluensa (Livsmedelsverket)

Anvisning för naturbesökare – Anmäl döda och sjuka vilda djur och skicka dem för undersökning (Livsmedelsverket, pdf 2,4 MB, på finska)

Institutet för arbetsmiljö (TTL)

TTL fungerar som expertinstitution vid riskbedömning av arbetsrelaterad fågelinfluensavirusinfektion och vid användning av personlig skyddsutrustning som stöd för företagshälsovården.

TTL utarbetar i samarbete med arbetarskyddsmyndigheterna och THL anvisningar för skydd av arbetstagare mot smitta samt om nödvändig personlig skyddsutrustning och principer för dess användning. Dessutom bedömer TTL vilken skyddsutrustning och skyddsklädsel som behövs i olika exponerande arbetsuppgifter.

Skydd mot fågelinfluensa (Institutet för arbetsmiljö)

Välfärdsområdet

Den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet ansvarar för bekämpning av fågelinfluensainfektioner hos människor i området samt för spårning av exponerade och hänvisning till vård.

Välfärdsområdet styr och stöder sina verksamhetsenheter i bekämpningen av fågelinfluensa och utreder exponering för fågelinfluensainfektion.  Välfärdsområdet förbereder sig för bekämpning av fågelinfluensainfektioner och vård av patienter samt utarbetar en beredskapsplan.

Kommunen

Enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016, 31 §) ska den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen underrätta den kommunala veterinärmyndigheten om misstänkta, konstaterade eller kända fall av fågelinfluensa.

Kontaktuppgifter till kommunala veterinärer finns på Livsmedelsverkets webbplats eller på respektive kommuns webbplats.

Veterinärtjänster (Livsmedelsverket)

Regionförvaltningsverket

Regionförvaltningsverkets djursjukdomsmyndigheter leder och övervakar bekämpningen av fågelinfluensa i sitt område, utarbetar en regional beredskapsplan och vidtar vid behov åtgärder för att förebygga och utrota fågelinfluensa.

Kontaktuppgifter till regionförvaltningsverkens länsveterinärer finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Veterinärtjänster (Livsmedelsverket)

Litteratur och länkar

Fågelinfluensa och dess förekomst

• Fågelinfluensa (Livsmedelsverket)
• Influenza (Avian and other zoonotic) (WHO, på engelska)

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar – rekommendationer om testning och uppföljning

• Testing and detection of zoonotic influenza virus infections in humans in the EU/EEA, and occupational safety and health measures for those exposed at work (ECDC 3.10.2022, på engelska)
• Enhanced surveillance of severe avian influenza virus infections in hospital settings in the EU/EEA (ECDC, på engelska)
• Anmälan av djursjukdomar (Livsmedelsverket)
• Anvisning för naturbesökare – Anmäl döda och sjuka vilda djur och skicka dem för undersökning (Livsmedelsverket, pdf 2,4 MB)

Lagstiftning

• Lag om smittsamma sjukdomar (1227/2016)
• Förordning om smittsamma sjukdomar (146/2017)