För vem är anvisningen avsedd?

Denna vaccinationsanvisning är avsedd för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Anvisningen behandlar användningen av influensavacciner inom det nationella vaccinationsprogrammet. THL fungerar som det nationella expertinstitutet för bekämpning av smittsamma sjukdomar och ger anvisningar för genomförandet av det nationella vaccinationsprogrammet och andra allmänna vaccinationer. THL:s anvisningar är inte juridiskt bindande.

Vad är influensavaccinet?

Influensavaccinet skyddar mot influensa och dess följdsjukdomar, såsom öroninflammation, luftrörskatarr, lunginflammation samt hjärtinfarkt och störningar i hjärnans blodcirkulation. Influensavaccinet skyddar inte mot vanlig förkylning, det vill säga snuva. Antigenerna i influensavaccinerna härrör från två A- och en B-virusstam, vilket innebär att samma vaccin ger skydd mot tre olika influensavirusstammar.

Vem får influensavaccin?

Influensavacciner inom det nationella vaccinationsprogrammet erbjuds följande grupper:

Vacciner som används i det nationella vaccinationsprogrammet

Under influensasäsongen 2025-2026 är virusstammarna i vaccinet följande:

  • A/Victoria/4897/2022 (H1N1)pdm09 –liknande virusstam
  • A/Croatia/10136RV/2023 (H3N2) –liknande virusstam
  • B/Austria/1359417/2021 -liknande (Victoria-linjen)

Virusstammarna i vaccinet motsvarar WHO:s rekommendationer. Jämfört med föregående säsong har en A-virusstam bytts ut och B/Yamagata tagit bort.

Världshälsoorganisationen WHO väljer årligen de virusstammar som ska användas i vaccinet på basis av vilka virus som med största sannolikhet kommer att orsaka influensa under det aktuella året. WHO väljer ut virusstammarna utgående från uppföljningsdata från olika länder.

WHO:s rekommendation för vaccinvirus för säsongen 2026–2027 ( på engelska)

Vacciner som används i det nationella vaccinationsprogrammet

Under influensasäsongen 2025-2026 är virusstammarna i vaccinet följande:

  • A/Victoria/4897/2022 (H1N1)pdm09 –liknande virusstam
  • A/Croatia/10136RV/2023 (H3N2) –liknande virusstam
  • B/Austria/1359417/2021 -liknande (Victoria-linjen)

Virusstammarna i vaccinet motsvarar WHO:s rekommendationer. Jämfört med föregående säsong har en A-virusstam bytts ut och B/Yamagata tagit bort.

Världshälsoorganisationen WHO väljer årligen de virusstammar som ska användas i vaccinet på basis av vilka virus som med största sannolikhet kommer att orsaka influensa under det aktuella året. WHO väljer ut virusstammarna utgående från uppföljningsdata från olika länder.

WHO:s rekommendation för vaccinvirus för säsongen 2026–2027 ( på engelska)

Kontraindikationer och försiktighetsmått vid influensavaccinationer

Följande anvisningar gäller vaccinerna i det nationella vaccinationsprogrammet, men kan tillämpas även på andra influensavacciner.

Vem får inte ges influensavaccin?

Influensavaccin ska inte ges till personer som har fått en allvarlig omedelbar allergisk reaktion, anafylaxi, av den föregående influensavaccinationen.

Det injicerbara vaccinet får inte ges till barn under 6 månader.

Nässprayvaccinet Fluenz får inte ges till

  • barn under två år
  • personer som har fyllt 18 år
  • personer med kraftigt nedsatt motståndskraft på grund av en sjukdom eller behandlingen av en sjukdom
  • barn som får salicylatbehandling.

Försiktighetsmått och omständigheter som ska beaktas vid vaccineringen

Vilken nytta har man av influensavaccinet?

Vaccin är det bästa skyddet mot säsongsinfluensa. Vaccinet skyddar inte mot förkylning.

Influensavaccinet minskar

  • antalet dödsfall som beror på influensa samt sjukhus- och institutionsvård
  • incidensen av allvarlig influensa
  • antalet följdsjukdomar, såsom öroninflammation, luftrörskatarr, lunginflammation, hjärtinfarkt och cirkulationsstörningar i hjärnan
  • antalet fall av influensa: då den som vaccinerats inte själv blir sjuk smittar hens inte heller andra.

Det finns även information om nyttan av influensavaccinationerna på de enskilda målgruppernas webbsidor:
Vem får influensavaccin?

Vilken skyddseffekt ger influensavaccinerna?

Det tar 2 veckor innan skydd uppstår. Influensavaccinernas skyddseffekt varierar från säsong till säsong. Största delen av dem som tar vaccinet undgår influensa. Om en vaccinerad person insjuknar i influensa, är sjukdomen i allmänhet lindrigare och personen tillfrisknar snabbare.

Influensavaccinets effekt påverkas av många faktorer, bl.a.

  • vilka virusstammar som förorsakar den aktuella epidemin
  • hur bra virusstammarna i vaccinet motsvarar de virusstammar som orsakar epidemier
  • vilka egenskaper vaccinet har, t.ex. förstärkningsämnen
  • hur bra den som vaccinerats kan utveckla skyddet. Den vaccinerades ålder, underliggande sjukdomar och medicinering kan påverka skyddseffekten. Av denna anledning erbjuds åldringar denna säsong ett vaccin som innehåller adjuvans och vaccinet ger sannolikt ett bättre och mer långvarigt skydd.

Det skydd som influensavaccinet ger varar i ungefär ett år. Hos t.ex. äldre personer minskar vaccinskyddet snabbare än hos personer i arbetsför ålder.

Vilka biverkningar kan influensavaccinet medföra?

Alla vacciner kan medföra biverkningar, men biverkningar är oftast övergående och förekommer endast hos en liten del av de vaccinerade.

De vanligaste biverkningarna hos både vuxna och barn av de injicerbara influensavaccinerna är lokala symtom, såsom smärta, svullnad, rodnad och värmekänsla vid injektionsstället.

  • I olika undersökningsmaterial har ungefär var fjärde vaccinerad fått smärta, rodnad och svullnad vid injektionsstället.
  • Feber är vanligare hos barn under 2 år; i de flesta undersökningar får cirka 10 procent feber.
  • Även hudreaktioner uppkommer hos små barn, särskilt i samband med feber.
  • Ledinflammationer, övergående trombocytopeni och neurologiska skador har rapporterats mycket sällan.

De vanligaste biverkningarna av nässprayvaccinet är tilltäppt näsa och kraftig snuva, vilka förekommer hos över 10 procent. Eksem är sällsynta.

Efter vaccination både med det injicerbara vaccinet och med nässprayvaccinet kan följande symtom uppkomma:

  • lätt sjukdomskänsla
  • muskel- och ledvärk
  • allmänsymtom, såsom temperaturstegring, feber, retlighet, illamående och huvudvärk.

Lokala symtom i injektionsområdet, värk och feber kan behandlas med febernedsättande och smärtstillande läkemedel.

Lokala symtom och allmänsymtom eller värk utgör inget hinder för fortsatt vaccination. Hudreaktioner utgör oftast inte heller något hinder för fortsatt vaccination under de följande åren.

Allvarliga biverkningar, till exempel allvarlig allergisk reaktion, anafylaksi, är mycket sällsynta.

Efter vaccination med det injicerbara influensavaccinet kan injektionsstället bli rött och ömt. Huvudvärk, muskelvärk och feber kan även förekomma. Efter nässprayvaccinet kan näsan bli täppt och snuvig.

Influensavaccinets historia i vaccinationsprogrammet

Influensavacciner har ingått i Finlands nationella vaccinationsprogram sedan 1980-talet.

Kontaktinformation

Styrning av vaccinationsprogrammet

rokotusohjelmanohjaus(at)thl.fi