Vaccin mot influensa

Risken att insjukna i svår influensa ökar i takt med att graviditeten framskrider. Om den blivande modern dessutom har en underliggande sjukdom, femdubblas risken. Moderns insjuknande i influensa innebär också en risk för barnet i livmodern. Med hjälp av moderns vaccinationer kan man sannolikt förebygga upp till hälften av de influensafall som drabbar spädbarn under deras första levnadsmånader och som ofta skulle kräva sjukhusvård.

Vaccinet kan ges i vilken fas av graviditeten som helst. Det har inte visats öka risken för missfall eller orsaka fostermissbildningar. Influensavaccination minskar dessutom risken för att barnet föds med låg födelsevikt eller för tidigt.

Vi rekommenderar influensavaccin för alla som fyllt 65 år och äldre. För äldre personer är influensa med sina följdsjukdomar en allvarlig, till och med livshotande sjukdom. Influensa kan

• försämra en underliggande sjukdom
• bidra till hjärtinfarkt och störningar i hjärnans blodcirkulation
• leda till ett kraftigt försämrat allmäntillstånd
• orsaka bestående hälsoskador.

En äldre person som tidigare klarat sig bra hemma kan på grund av influensa eller dess följdsjukdomar, såsom lunginflammation, hamna på anstalt.

Influensa förklarar största delen av vintertidens överdödlighet bland äldre

Under vintermånaderna från december till mars dör det varje år fler äldre personer i Finland än under de fyra föregående eller följande månaderna. Detta kallas vinteröver­dödlighet, och influensa förklarar största delen av den. En del av dem som avlider i influensa har en långtidssjukdom, men många har det inte.

Influensavirus kan orsaka plötsliga dödsfall hos i övrigt friska och välmående äldre personer. Dessa plötsliga dödsfall beror ofta på att viruset kan orsaka problem i hjärtat och den centrala blodcirkulationen. Hos vissa äldre som överraskande avlider i influensa finns en tidigare odiagnostiserad eller lindrig kranskärlssjukdom.

Influensavirus skadar luftvägarnas slemhinnor så att bakterier lättare kan fästa där. En bakterieinfektion kan därför uppstå som följdsjukdom till influensan. Hos äldre är en typisk följdsjukdom lunginflammation.

Influensavaccin behövs även för friska och välmående äldre personer

Vinteröver­dödlighet berör också friska och goda äldre.

Utöver överdödligheten kan en i övrigt frisk och god äldre person hamna i en sjukhusspiral och till slut till och med på anstalt på grund av influensa. Därför är det mycket viktigt att även friska äldre tar vaccinet. Influensavaccinet kan i bästa fall förebygga åtminstone vartannat influensafall inklusive följdsjukdomar.

Vaccinet skyddar mot influensa och dess följdsjukdomar särskilt när de virusstammar som valts för vaccinet motsvarar de stammar som cirkulerar under influensasäsongen och orsakar epidemier.

Vaccinet är avgiftsfritt för alla äldre som en del av det nationella vaccinationsprogrammet.

Det lönar sig att vaccinera sig när influensasäsongen närmar sig

Det skydd som vaccinationen ger försvagas hos äldre redan under influensasäsongen. Särskilt hos personer med nedsatt allmäntillstånd eller underliggande sjukdom avtar vaccinets skyddseffekt snabbare än hos en frisk person i samma ålder. En äldre person bör därför inte ta vaccinet alltför tidigt, så att skyddet räcker då influensasäsongen är som intensivast.

Det är bra att ta vaccinet innan influensasäsongen börjar. Vaccinet kan dock tas även under epidemi­perioden, eftersom epidemin fortskrider i etapper i olika delar av Finland och epidemiernas längd varierar. Olika influensavirus kan också cirkulera vid olika tidpunkter.

Småbarn drabbas av influensa oftare än andra åldersgrupper. Varje år insjuknar upp till vart femte barn i influensa. Ännu fler är symtomfria men ändå smittade och kan sprida influensan vidare.

Efter influensan kan barnet få en följdsjukdom, vanligast är bakterieorsakade öroninflammationer och lunginflammation.

Barnet har nytta av influensavaccinationen

Med hjälp av influensavaccination kan man förhindra att barn insjuknar i både influensa och dess följdsjukdomar. Under influensasäsongerna är fallen av öroninflammationer rentav en tredjedel färre bland vaccinerade barn än bland ovaccinerade barn.

Influensavaccination bland barn minskar avsevärt antalet

• läkarbesök
• antibiotikabehandlingar
• behandlingar på sjukhus.

Influensavaccinationerna är viktiga för alla barn. För barn som hör till riskgrupperna på grund av sjukdom eller vård är vaccinationerna ytterst viktiga eftersom de har större risk än andra barn att insjukna i allvarlig influensa.

Vaccinet är gratis för barn under 7 år som en del av vaccinationsprogrammet. Det är även gratis för barn av alla åldrar, som är mottagliga för allvarlig influensa på grund av sjukdom eller vård.

Barn behöver sjukhusvård på grund av influensa

Influensa är inte detsamma som förkylning. Barn tas in på sjukhus på grund av influensa lika ofta som äldre personer. De vanligaste orsakerna till att barn behöver sjukhusvård är

• misstanke om blodförgiftning
• infektioner i de nedre luftvägarna
• förvärrad astma
• feberkramper.

Influensa är en av de största orsakerna till feberkramper.

Sällsynta allvarliga komplikationer i anslutning till influensa är till exempel hjärninflammation, dvs. encefalit, och inflammation i hjärtmuskeln.

Influensa sprids effektivt bland barn

Barn anses vara de mest effektiva spridarna av influensa eftersom

• barn har större sannolikhet än vuxna att insjukna i influensa då den når Finland
• barn utsöndrar influensavirus i upp till två veckor efter de första symtomen
• mängden influensavirus i barns nasofarynx är större än hos vuxna.

Vaccination av småbarn skyddar även de närstående

Vaccination av barn är också ett sätt att förhindra att barnets familjemedlemmar blir sjuka. Detta är särskilt viktigt om det finns barn under sex månader i familjen. Speciellt barn i denna ålder löper större risk att insjukna i influensa som kräver sjukhusvård, men som de inte kan vaccineras mot.

Genom att barn över sex månader vaccineras minskar spridningen av virus bland småbarn. På så vis kan man i viss mån indirekt skydda även barn under sex månader.

Då man vaccinerar småbarn mot influensa skyddas även andra i deras närmiljö, t.ex. mor- och farföräldrarna.

De medicinska riskgrupperna omfattar personer för vilka influensa utgör en väsentlig hälsorisk. Dessa personer får influensavaccinet gratis.

Influensavaccinationer rekommenderas för alla barn över 6 månader, ungdomar och fullvuxna som på grunda av sjukdom eller behandling hör till riskgruppen. Barn under 7 år och 65 år fyllda personer är redan på grunda av åldern berättigade till influensavaccinet, oberoende om de hör till riskgruppen på grunda av sjukdom eller inte.

En hälsovårdare, sjukskötare eller läkare bedömer om den som ska vaccineras hör till målgruppen för avgiftsfri vaccination.

Personer som på grund av medicinska orsaker hör till en riskgrupp är till exempel personer med någon av följande sjukdomar eller tillstånd:

En kronisk hjärtsjukdom, till exempel

• kranskärlssjukdom
• hjärtsvikt
• kardiomyopati
• förmaksflimmer
• klaffel (också opererat)
• Marfans syndrom

Till gruppen hör inte personer, som enbart har blodtryckssjukdom eller pacemaker

En kronisk lungsjukdom, till exempel

• diagnostiserad astma som kräver återkommande eller regelbunden medicinering
• kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL, COPD)
• lungemfysem
• långvarig bronkit
• någon annan kronisk lungsjukdom, såsom silikos eller asbestos
• nedsatt lungkapacitet
• cystisk fibros

En kronisk ämnesomsättningssjukdom, till exempel

• diabetes
• binjurebarkssvikt (Addisons sjukdom)
• någon annan kronisk ämnesomsättningssjukdom, till exempel kronisk brist på alfa-antitrypsin eller hereditärt angioödem

En kronisk leversjukdom

• leverinsufficiens
• leverfibros

En kronisk njursvikt

En sjukdom som försämrar motståndskraften, till exempel

• lymfom eller annan cancer som behandlas aktivt eller följs upp
• svår aplastisk anemi (nedsatt benmärgsfunktion)
• hiv-infektion, där CD4-hjälpcellsnivån är under 0,350 x 10E9 celler/l
• avsaknad av eller icke-fungerande mjälte
• tillståndet efter genomgången transplantation av organ, vävnad eller stamceller
• medfödd svår eller medelsvår immunbrist

Till gruppen räknas inte lindriga avvikelser som är vanliga bland befolkningen, såsom IgA-brist eller avsaknad av lgA, brist på mannosbindande lektin eller partiell brist på komplementfaktor C4.

En behandling som försämrar motståndskraften, t.ex. i anslutning till cancer, reumatism, Crohns sjukdom, ulcerös kolit eller organtransplantation.
Exempel på sådana behandlingar är

• kortisonbehandling i tablettform (prednisolon minst 20 mg/dygn i över 2 veckor, ingen doseringsgräns för barn)
• behandling med cytostatika (också azatioprin och metotrexat)
• biologisk medicinsk vård som försvagar immunförsvaret, som TNF-alfa-hämmare
• JAK-hämmare

Neurologiska sjukdomar eller tillstånd som förorsakar andningssvikt

• Till gruppen hör bland annat personer med följande sjukdomar och tillstånd som försvårar andningen eller andning kan försvåras avsevärt på grund av en infektion:
  • följdtillstånd efter stroke eller hjärnblödning
  • andningsförlamning
  • följdtillstånd efter polio
  • MS-sjukdom dvs. multipel scleros
  • sjukdomar i ner-muskelkopplingar och muskler
  • cp-skada.

Epilepsi

Downs syndom

Minst medelsvår sömnapné

Sömnapné är medelsvår när det finns mer än 15 andningsuppehåll eller dämpningar per timme

Psykossjukdom till exempel

• schitsofreni
• schitsotypa störningar
• vanföreställningssyndrom
• klozapin-medicinering till vilken som helst psykisk sjukdom

Sjuklig fetma (BMI över 40)

Någon annan sjukdom eller något annan tillstånd som kan öka risken för allvarlig influensa.

De som får immunsuppressiv vård skall gärna få vaccinet under en behandlingsfri period eller åtminstone 1-2 veckor före en intensiv vårdperiod. Då är vaccinets skyddseffekt den bästa möjliga. Om det inte finns tydliga uppehåll i vården kan influensavaccinet ges när som helst under vårdperioden.

Influensavaccination av medicinska riskgrupper kan minska

• antalet fall som kräver sjukhus- och institutionsvård
• antalet förtida dödsfall som beror på influensa
• incidensen av allvarlig influensa
• antalet följdsjukdomar, såsom lunginflammation och luftrörskatarr
• försämringen av underliggande sjukdomar
• antalet fall av influensa: då den vaccinerade inte själv blir sjuk, smittas inte heller andra.

Influensaviruset sprids lätt i garnisonsförhållanden. Även hos friska vuxna kan influensan kan ge kraftiga symtom och det kan ta lång tid att bli återställd. Efter influensa finns det risk för bakterieorsakade följdsjukdomar, såsom

• luftrörskatarr
• bihåleinflammation
• lunginflammation.

Fysisk ansträngning vid influensa kan leda till inflammation i hjärtmuskeln.

Influensavaccin fås antingen på den egna hälsostationen eller på garnisonen

De som rycker in i januari bör vaccinera sig mot influensa redan i november eller december. Om vaccinet ges först i januari när militärtjänstgöringen börjar, är det inte säkert att vaccinet hinner bilda en tillräcklig skyddseffekt före influensaepidemin.

De som inleder sin militärtjänst in i januari har rätt till gratis influensavaccination på samma sätt som andra personer i riskgrupper.

Kommunen beslutar om de praktiska arrangemangen vid vaccinationerna. Välfärdsområdena informerar om vaccinationsarrangemangen. Vaccinationerna kan ges till exempel vid den egna hälsostationen eller studenthälsovården.

Erhållen influensavaccination syns på Mina Kanta-sidor

Den som ska vaccineras behöver inte uppvisa ett intyg över att tjänstgöringen inleds. Det räcker med att personen själv uppger det.

Det är viktigt att registrera influensavaccinationen korrekt för att informationen skall synas på Mina Kanta-sidor. Då kan den som påbörjar sin militärtjänst visa upp intyget över influensavaccinationen på Mina kanta-sidor t.ex. via sin telefon.

Om en värnpliktig som rycker in i januari inte vaccinerats mot influensa före inryckningen, ska personen erbjudas vaccination vid garnisonen.

Vaccinationen av värnpliktiga som ryckt in vid andra tidpunkter handhas av försvarsmakten. Dessa erbjuds vaccin vid garnisonerna under hösten.

Kostnadsfria influensavaccinationer inom ramen för det nationella vaccinationsprogrammet erbjuds för alla dem som direkt deltar i vården eller omsorgen av patienter och klienter.

Vaccination av arbetstagare skyddar både dem själva och deras patienter och klienter mot influensa.

Dessutom styr paragraf 48 i lagen om smittsamma sjukdomar att även andra yrkesgrupper som arbetar inom social- och hälsovårdens verksamhetsenheter ska vaccineras:
Vaccination av social- och hälsovårdspersonal

Det avgiftsfria influensavaccinet, som hör till det nationella vaccinationsprogrammet kan ges till personer som

• regelbundet är i kontakt med en person som är speciellt utsatt för allvarlig influensa
• regelbundet är i kontakt med en person som är utsatt för allvarlig influensa men som inte kan skyddas med influensavaccin.

Med regelbunden kontakt avses en situation där personen i fråga bor i samma lägenhet eller flera gånger i veckan är i närkontakt med personen som skall skyddas.

Avsikten med förordningsförändringen år 2021 är att säkerställa att influensavaccinerna i det nationella vaccinationsprogrammet räcker till målgrupperna för influensavaccinationer.

Vem är speciellt mottaglig för allvarlig influensa?

Speciellt mottagliga för allvarlig influensa är

• personer med kraftig immunbrist
• allvarligt sjuka personer
• personer med grundsjukdomar och 65 år fyllda och äldre med svag hälsa
• personer som inte kan vaccineras med influensavaccin men är mottagliga för allvarlig influensa
• barn under 6 månader
• gravida kvinnor.

En klient behöver inte med t.ex. läkarintyg bevisa att hen är närstående till någon i de ovannämnda grupperna. Man skall förlita sig på personens egna uppgifter.

Personer med kraftig immunbrist

Personer med kraftig immunbrist är nästan alltid patienter eller har nyligen varit patienter inom specialsjukvården. Bland annat följande sjukdomar eller tillstånd kan kraftigt försvaga motståndskraften och märkbart minska vaccinets effekt:

• organtransplantation
• genomgången stamcellstransplantation för högst tre år sedan
• GVHD (Graft-Versus-Host Disease) profylax efter stamcellstransplantation
• svår eller medelsvår ärftlig immunbrist
• svår aplastisk anemi
• omfattande brist på antikroppar som är medfödd eller förorsakad av sjukdom eller vård av denna
• cancer som kraftigt påverkar kroppens immunförsvar
• pågående eller nyligen given cancervård som kraftigt försvagar kroppens motståndskraft
• behandling av autoimmuna sjukdomar eller andra sjukdomar med biologiska läkemedel eller JAK-blockare, som försämrar kroppens immunförsvar.
• systemisk behandling med hög dos av kortison som varar över en månad ( motsvarar minst 40 mg prednisolon per dygn för över 12-åringar och minst 1 mg/kg/dygn för under 12-åringar)
• dialys och svår kronisk njurinsufficiens
• långt gången eller ovårdad HIV: CD4-hjälpcellsnivån under 0,200x10E9 celler/l

Det är inte möjligt att heltäckande räkna upp alla tillstånd och medicineringar som förorsakar kraftig immunbrist eller som avsevärt kan minska vaccinets effekt.

Allvarligt sjuka personer

Allvarligt sjuka personer som är speciellt utsatta för allvarlig influensa är t.ex personer:

• med svår kronisk lungsjukdom, så som svår kroniskt obstruktiv lungsjukdom(KOL)
• med svår kransartärsjukdom, svår hjärtinsufficiens eller kardiomyopati
• med neurologisk sjukdom eller som lider av en neuromuskulär sjukdom och har svårigheter att andas eller vars andning kan försvagas av influensan
• som lider av svår kronisk njursjukdom som t.ex. dialyspatienter.

Det är inte möjligt att här göra en heltäckande lista på alla tillstånd och medicineringar som här förknippas med kraftig immunbrist eller allvarlig sjukdom. Även andra sjukdomskomplikationer kan leda till att människan är ytterst känslig för allvarlig influensa.

Personer med grundsjukdomar och 65 år fyllda och äldre med svag hälsa

Man måste även från fall till fall avgöra om en person som fyllt 65 år har en grundsjukdom eller allmänt svag hälsa som uppfyller de kriterier som avses i förordningen. Personer som har en grundsjukdom och äldre personer med sviktande hälsa hör vanligtvis till hemvården eller så vårdas de t.ex. på vårdhem eller på hälsocentralens bäddavdelning.

Personer som inte kan vaccineras med influensavaccin men är mottagliga för allvarlig influensa

Till denna gruppen hör t.ex. en person som har fått en anafylaktisk reaktion i samband med en tidigare influensavaccination och därför enligt bedömning inte mera kan få influensavaccinet.

Hälsovårdaren, sjukskötaren eller läkaren utvärderar

Hälsovårdaren, sjukskötaren eller läkaren utvärderar och besluter om personen som skall vaccineras, enligt förordningen räknas som närkontakt till en person som är speciellt utsatt för allvarlig influensa.

En del av dem som hör till den närmaste kretsen skall bekosta sina vaccinationer själv

THL rekommenderar influensavaccination för alla som är närstående till en person med risk för allvarlig influensa. En del måste dock bekosta vaccinationen själv.

Vaccinationen är avgiftsfri endast för den som regelbundet är i närkontakt med en person som är speciellt utsatt för allvarlig influensa eller om personen som är i risk inte kan vaccineras mot influensa.

Följande närstående måste betala vaccinationen själv

• Närstående till 65 år fyllda som är friska eller i gott skick
• Närstående till barn över 6 månader, men under 7 år
• En del av dem som är närstående till personer som på grund av sjukdom eller vård hör till en riskgrupp. Vilka hör till en riskgrupp på grund av sjukdom eller vård: Influensavaccination av personer som hör till riskgrupper på grund av sjukdom eller behandling

Alla som på grund av sjukdom eller vård hör till riskgrupperna för influensa har inte kraftig immunbrist eller är inte kraftigt utsatta för allvarlig influensa på grunda av sjukdom eller tillstånd. I sådana fall får den närstående själv bekosta sin vaccination.

• astma, diabeters, olika ämnesomsättningssjukdomar
• lindriga hjärtsjukdomar eller neurologiska sjukdomar som inte avsevärt stör dagliga aktiviteter eller andningen
• avsaknad av mjälte eller andra lindriga tillstånd med immunbrist
• lokal vård med takrolimusvård på huden
• lokal kortikosteroidvård på huden, inhalerbara preparat
• systemisk kortisonvård med liten eller medelstor dos eller kortvarig vård.

En närkontakt kan själv höra till målgruppen för gratis influensavaccin

Det lönar sig att kontrollera, om närkontakten hör till målgruppen för gratis influensavaccin. Ifall personen hör till målgruppen, fås influensavaccin gratis, fastän vaccinationen för personen skulle vara avgiftsbelagd enligt anvisningar gällande den närmaste kretsen.

Vaccinering av närstående ger ett viktigt ökat skydd

Eftersom vaccinet skyddar mot influensasmitta, skyddas förutom den vaccinerade även hens familjemedlemmar och andra närstående. Alla personer som är mottagliga för allvarlig influensa får ett extra skydd då den närmaste kretsen vaccineras mot influensa.

För personer med allvarlig immunbrist eller för andra personer med allvarliga sjukdomar är skyddet efter influensavaccinationen inte lika bra som för friska personer. Detta gäller även långtidssjuka och åldringar med svag hälsa. De har en större risk att insjukna i allvarlig influensa eller följdsjukdomar.

Ovannämnda personer får ett extra skydd och minskad risk att insjukna om den närmaste kretsen vaccineras.

Gravida har en ökad risk att insjukna i allvarlig influensa. Om mamman insjuknar i influensa är även barnet i livmodern i risk. Vaccination av närkontakter till gravida ger extra skydd både för modern och barnet.

Barn under 6 månader har ökad risk att insjukna i allvarligt influensa, men barn i denhär åldern kan inte vaccineras. Bland personer som på grunda av sjukdom eller vård hör till riskgruppen, och bland äldre personer, finns det även sådana som inte kan få influensavaccin. Dessa personer och barn under 6 månader kan i alla fall indirekt skyddas, genom att närstående vacciners.

Avgiftsfritt vaccin erbjuds också personer som bor eller vistas långvarigt i anstaltsliknande förhållanden, såsom i fängelser och förläggningar för asylsökande.

Influensavaccin även för riskgrupper för fågelinfluensa

Välfärdsområdena kan vid behov använda säsongsvacciner mot influensa, som anskaffats för det nationella vaccinationsprogrammet, för att vaccinera följande grupper:

• personer som arbetar i pälsfarmer
• personer som arbetar med fjäderfän
• tjänsteveterinärer
• laboratoriepersonal som tar eller hanterar fågelinfluensaprover
• övriga personer som på grund av sitt arbete eller annan orsak löper stor risk att smittas av fågelinfluensa
• Vaccinationerna är gratis för mottagaren.

Avsikten med dessa riktade vaccinationer är att förhindra att en person samtidigt insjuknar i säsongsinfluensa och fågelinfluensa.

Det injicerbara vaccinet Vaxigrip ges avgiftsfritt till vuxna och barn i målgrupperna för influensavaccination.

Vad innehåller vaccinet Vaxigrip?

• Den aktiva substansen i vaccinet är ytstrukturer av influensavirus.
• Hjälpämnen är salter och renat vatten.
• Vaxigrip‑vaccinet innehåller inget förstärkningsämne.
• Vaccinet innehåller inga konserveringsmedel.
• Vaccinet innehåller endast små rester av formaldehyd och försvinnande små rester av neomycin och octoxynol‑9.
• Vaccinet innehåller försvinnande små rester av äggprotein, ovalbumin.

Virusen framodlas i befruktade hönsägg, varefter de renas och sönderdelas samt inaktiveras med formaldehyd. Vaccinerna kan inte orsaka influensa, eftersom de inte innehåller några levande virus.

Vaccinationsanvisningar

I vaccinförpackningen finns noggrannare anvisningar om beredningen av vaccinet.

Observera att vaccinförpackningarna inte innehåller nålar.

Ge vaccinet intramuskulärt (IM) också ges subkutant (SC).

Vaxigrip-vaccinet får inte ges till barn under 6 månader.

Dosering och vaccinationsschema

Vaccindosen är 0,5 ml för alla åldersgrupper. Skyddet utvecklas inom cirka två veckor.

Hur många doser behöver barn under nio år?

• Barn som inte tidigare har fått någon influensavaccination, ska i år få två doser av det injicerbara influensavaccinet. Det ska gå minst fyra veckor mellan den första och den andra dosen.
• Barn som har fått bara en dos injicerbart influensavaccin under föregående säsong ska i år få två doser av det injicerbara influensavaccinet.
• Om barnet har fått sammanlagt två doser av något influensavaccin eller en dos nässprayvaccin under tidigare säsonger, räcker det att barnet nu får en dos. Detta gäller även om barnet tidigare har fått två doser influensavaccin under olika influensasäsonger.
• Om barnet redan under denna säsong har fått en dos nässprayvaccin, räcker det. Barnet behöver absolut inte en andra dos (varken injicerbart- eller nässprayvaccin).

Det injicerbara vaccinet Fluad ges avgiftsfritt för alla som fyllt 85 år och för personer med kraftig immunbrist.

Vad innehåller vaccinet Fluad? Mitä Fluad-rokote sisältää?

• Den aktiva substansen i vaccinet är ytstrukturer av influensavirus.
• Hjälpämnen är salter och renat vatten.
• Tehosteaineena rokotteessa on MF59C.1-adjuvanttia.
• Vaccinet innehåller inga konserveringsmedel.

Vaccinet innehåller endast små rester av formaldehyd, försvinnande små mängder neomycin och octoxynol‑9 samt mycket små mängder äggprotein, ovalbumin.

Virusen framodlas i befruktade hönsägg, varefter de renas och sönderdelas samt inaktiveras med formaldehyd. Vaccinerna kan inte orsaka influensa, eftersom de inte innehåller några levande virus.

Vaccinationsanvisningar

I vaccinförpackningen finns noggrannare anvisningar om beredningen av vaccinet.

Observera att vaccinförpackningarna inte innehåller nålar. Ge vaccinet intramuskulärt (IM).

Dosering och vaccinationsschema

Vaccindosen är 0,5 ml för alla åldersgrupper. Skyddet utvecklas inom cirka två veckor.

Barn i åldern 2–6 år får nässprayvaccinet Fluenz gratis som en del av det nationella vaccinationsprogrammet.

Om det inte finns kontraindikationer för att ge vaccinet används i första hand nässprayvaccin för vaccination av barn i åldern 2-6 år.

För alla barn som erbjuds avgiftsfritt influensavaccin (från 6 månader till 6 år) har det också möjlighet att ta injicerbart Vaxigrip-vaccin.

Vilket vaccin används och vad innehåller det?

Inom det nationella vaccinationsprogrammet används nässprayvaccinet Fluenz. Vaccinet är enbart avsett för vaccination av barn i åldern 2-6 år. I Europa har vaccinet försäljningstillstånd för barn och unga i åldern från 24 månader upp till 18 år.

• De aktiva substanserna är levande, försvagade influensavirus.
• Hjälpämnen är salter, renat vatten, sackaros, mononatriumglutamat, aminosyror och gelatin.
• Vaccinet innehåller inget förstärkningsämne eller konserveringsmedel.
• Vaccinet innehåller försvinnande små mängder gentamicin.
• Vaccinet innehåller ytterst små rester av äggprotein, ovalbumin.

Virusen har odlats i befruktade hönsägg.

Vaccinet kan inte orsaka influensa

Vaccinvirusen har försvagats så att de inte kan föröka sig i de nedre luftvägarnas varma förhållanden. Virusen förökar sig i de övre luftvägarna och ger upphov till en försvarsreaktion i kroppen.

Vaccinet skyddar mot influensa och dess följdsjukdomar. Vaccinet skyddar inte mot förkylning.

Dosering och vaccinationsschema

I vaccinförpackningen finns noggrannare anvisningar om beredningen av vaccinet.

Fluenz-vaccinets dos på 0,2 ml fördelas i båda näsborrarna.

Hur många vaccindoser ges till ett tidigare ovaccinerat barn?

Undersökningar visar att skyddet mot influensa efter en dos nässprayvaccin är cirka 90 procent av det skydd som ett friskt barn får efter två doser. Således räcker en dos vaccin för barnet, även om barnet får influensavaccin för första gången. Detta avviker från anvisningarna för det injicerbara influensavaccinet.

Skyddet utvecklas inom cirka två veckor. Det lönar sig att ge vaccinet i god tid.

Vaccinationsanvisningar

Ge Fluenz-preparatet i näsan, dvs. intranasalt (IN).

• Vaccinet får inte injiceras.
• Personen som vaccineras behöver inte dra in luft genom näsan eller andas in aktivt under vaccinationen.
• Om personen som vaccineras nyser eller en del av vaccinet annars går till spillo, behöver du inte ge en ny dos.
• Tillsammans med Fluenz får du ge andra vacciner, också de som innehåller levande försvagade sjukdomsalstrare, med valfritt intervall.

Eftersom vaccinvirusen försvagats kan du ge vaccinet även till personer med lindrigt nedsatt motståndskraft, såsom

• personer som får en behandling med kortikosteroider som ges lokalt eller inhaleras
• personer som får en kortikosteroidbehandling i låga doser eller som substitutionsbehandling
• personer med en symtomfri hiv-infektion.

Beakta vid hantering av Fluenz

Nässprayvaccinet mister lättare sin effekt på grund av värme och ljus än de injicerbara influensavaccinerna.

• Ta inte ut vaccinet ur kylskåpet i rumstemperatur på förhand. Ta vaccinet ur kylskåpet först när du försäkrat dig om att du kan ge det.
• Du kan ge vaccinet kylskåpskallt. Du kan också värma vaccinet genom att hålla pipetten i handen en stund innan du ger vaccinet.

Kom ihåg att nässprayvaccinet har en kortare användningstid än de injicerbara influensavaccinerna. Kontrollera sista användningsdag på förpackningen.

En vaccination som ges som nässpray bör skjutas upp

• om barnets astma inte är under kontroll eller
• om barnet har en luftvägsinfektion som ger pipande andning.

Om barnets astma är under kontroll, kan barnet vaccineras. Regelbunden medicinering mot astma utgör inget hinder för vaccination, om barnets andning inte har varit pipande på tre dygn.

Det är bra att skjuta upp vaccineringen, om barnets astma har förvärrats under de tre senaste dygn och medicineringen har ökats. Injicerbart vaccin kan ges åt barnet oavsett astmasituation.

Närstående till en person med immunbrist kan vanligen ges nässprayvaccin. Vaccinet ska ändå inte ges om personens immunbrist är mycket allvarlig. Immunbristen är allvarlig till exempel om personen måste hållas isolerad på grund av sin sjukdom, till exempel en organtransplantation.

Om en närstående ändå vill ta nässprayvaccinet får hen inte träffa den isolerade personen på två veckor efter vaccinationen. Det är möjligt att vaccinvirusen kan spridas till en person med allvarlig immunbrist.

Risken för att vaccinviruset orsakar en allvarlig sjukdom är ändå mycket liten, eftersom vaccinvirusen har försvagats så att de kan föröka sig endast i de övre luftvägarna.

Till exempel i USA, där vaccinet har använts över tio år, har ändå inga sjukdomsfall konstaterats hos personer med immunbrist vars närstående nyligen fått nässprayvaccin.

Antivirala läkemedel som används för att behandla influensa kan försämra nässprayvaccinets effekt. Vaccinationen kan ges när två dygn har förflutit efter att läkemedelsbehandlingen har avslutats.

Om antivirala läkemedel mot influensa ges inom två veckor efter vaccinationen, kan den skyddseffekt som vaccinet skapar försämras.

Antivirala läkemedel påverkar veterligen inte det injicerbara vaccinets skyddseffekt.

En person som har feber eller en infektion med feber ska inte vaccineras, utan vaccinationen ges först när personen är återställd.

Personer med äggallergi kan oftast vaccineras normalt.

Influensavaccinerna innehåller ytterst små rester av äggprotein.

• Risken för en riktigt allvarlig reaktion, anafylaxi, är mycket liten.
• Det är möjligt att personer med äggallergi får något slags symtom.
• Majoriteten av äggallergikerna får inga symtom.

Vaccination av personer med äggallergi

Nässprayvaccinet rekommenderas inte för barn under två år, eftersom ett levande försvagat vaccin kan ge dem pipande andning.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har inte heller beviljat vaccinet försäljningstillstånd för vaccination av personer som fyllt 18 år, eftersom vaccinet inte ger vuxna en tillräcklig skyddseffekt. Slemhinnorna i de övre luftvägarna hos vuxna innehåller många antikroppar som hindrar nässprayvaccinet från att föröka sig, vilket gör att en tillräcklig skyddseffekt inte skapas.

Allergi mot formaldehydallergi utgör i allmänhet inget hinder för influensavaccination.

De injicerbara influensavaccinerna innehåller ytterst små spår av formaldehyd: beroende på preparatet högst 10 eller 30 mikrogram/dos.

Allergi mot formaldehyd uppträder vanligen i form av fördröjda lokala irritationssymtom på huden. Det ökar inte den vaccinerades risk för att få en anafylaktisk reaktion.

Vaccination av personer som är allergiska mot formaldehyd

Personer som är överkänsliga mot antibiotika kan i allmänhet vaccineras, trots att spår av antibiotika nämns i produktresumén. Om en person tidigare har fått en allvarlig allergisk reaktion efter en influensavaccination, fattas beslutet om vaccination av den behandlande läkaren i samråd med den vaccinerade.
Vaccination av personer med allergi mot antibiotika

Tillverkaren påpekar att läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra inte bör ges åt barn förrän 4 veckor förflutit sedan barnet fått nässprayvaccin. Om barnet får läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra tidigare, kan barnet insjukna i Reyes syndrom.

I fråga om en person som nyligen drabbats av Guillain-Barrés syndrom (GBS) fattas beslutet om influensavaccination av den behandlande läkaren i samråd med personen som ska vaccineras. Det kan inte uteslutas helt att GBS-symtomen förvärras eller återkommer momentant efter vaccinationen. Man bör dock minnas att personen löper klart större risk att drabbas av GBS till följd av själva influensan än av vaccinet.
Vaccination av personer med neurologiska sjukdomar