Vad är en föregripande barnskyddsanmälan?
En föregripande barnskyddsanmälan görs före barnets födelse. Vem som helst kan göra en föregripande barnskyddsanmälan, men vissa aktörer är skyldiga att göra den. Syftet med en föregripande barnskyddsanmälan är att trygga tillräckliga stödåtgärder för den blivande föräldern och barnets blivande familj redan under graviditeten och genast efter barnets födelse.
En föregripande anmälan ålägger välfärdsområdet skyldighet att agera redan före barnets födelse. Stödarbete under graviditeten kan trygga barnets hälsa, anknytningen mellan föräldern och barnet samt familjens anknytning till tjänsterna. Ett nära arbete under graviditeten kan i bästa fall förebygga att barnet blir klient inom barnskyddet eller förkorta klientrelationen.
Samma aktörer är anmälningsskyldiga som enligt 25 § i barnskyddslagen är skyldiga att göra en egentlig barnskyddsanmälan:
- social- och hälsovården och barndagvården
- en producent av socialservice eller hälso- och sjukvårdstjänster
- undervisningsväsendet
- ungdomsväsendet
- undervisnings- eller utbildningsanordnare
- polisväsendet
- Brottspåföljdsmyndigheten
- brand- och räddningsväsendet
- en församling
- ett annat religiöst samfund
- en förläggning
- en enhet som bedriver nödcentralsverksamhet
- en enhet som ordnar morgon- eller eftermiddagsverksamhet för skolelever
- Tullen
- Gränsbevakningsväsendet
- en utsökningsmyndighet
- Folkpensionsanstalten.
Du är skyldig att göra en barnskyddsanmälan om
- du är anställd hos någon av ovan nämnda aktörer stadigvarande, för viss tid eller som vikarie
- du innehar ett förtroendeuppdrag hos någon aktör
- du arbetar som självständig yrkesutövare med någon aktör
- du har ett uppdragsförhållande med någon aktör
- du är familjerådgivare
- du är yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården.
Du måste göra anmälan utan dröjsmål. Tystnadsplikten hindrar inte att en föregripande barnskyddsanmälan görs.
När görs en föregripande barnskyddsanmälan?
En föregripande barnskyddsanmälan ska göras i situationer där den person som gör anmälan har grundad information om till exempel att den gravida eller den andra blivande föräldern har ett missbruksproblem, allvarliga störningar i den psykiska hälsan, att det förekommer våld i nära relationer eller frihetsstraff. Enbart en misstanke om rusmedelsanvändning är inte en tillräcklig grund för att göra en föregripande anmälan.
Det är viktigt att göra en föregripande barnskyddsanmälan i ett så tidigt skede av graviditeten som möjligt. På så sätt kan familjen få stöd och tillräcklig service kan ordnas redan under graviditeten. En yrkesutbildad person får inte låta bli att fullgöra sin anmälningsskyldighet eller överföra den till en annan aktör eller lämna den till senare graviditetsveckor.
Föregripande barnskyddsanmälan eller kontakt med socialvården?
Yrkesutbildade personer till exempel inom hälso- och sjukvården eller bildningsväsendet kan med klientens samtycke kontakta socialvården för att personens servicebehov ska bedömas. Om personen inte samtycker till detta och det är uppenbart att barnet som föds kommer att behöva stödåtgärder inom barnskyddet omedelbart efter födseln, ska den yrkesutbildade personen göra en föregripande barnskyddsanmälan.
(Socialvårdslagen 35 §)
(Barnskyddslagen 25 c §)
Arbete under graviditeten är sektorsövergripande samarbete
Efter att en föregripande barnskyddsanmälan har gjorts ska välfärdsområdet
- bedöma behovet av brådskande hjälp hos den som väntar barn
- ordna de tjänster som behövs till exempel i anslutning till boende, utkomst eller stöd för rusmedelsfrihet.
Därefter inleds i allmänhet en bedömning av servicebehovet, som i sig är en intervention i den gravida personens liv. Om den gravida är en person som behöver särskilt stöd, gör en socialarbetare bedömningen av servicebehovet. Bedömningen av servicebehovet ska göras utan ogrundat dröjsmål.
Under bedömningen av servicebehovet är det bra att snabbt inleda sektorsövergripande samarbete i synnerhet med hälso- och sjukvårdstjänsterna, eftersom tjänsterna under graviditeten består av tjänster inom både hälso- och sjukvården och socialarbetet för vuxna eller socialarbetet för barnfamiljer. Det är viktigt att bedömningen av servicebehovet under graviditeten görs i tillräcklig omfattning så att hela familjens behov beaktas. Utöver den person som väntar barn ska man också beakta den andra blivande föräldern och vid behov inleda en egen klientrelation inom socialvården för personen i fråga. Det är bra att göra ett hembesök i samband med bedömningen.
Vid bedömningen av servicebehovet tar man ställning till de riskfaktorer som i familjen försämrar babyns uppväxtförhållanden och utgör grunden för tjänsterna och ett eventuellt behov av skydd för babyn. I processen bedöms väsentliga risker, till exempel rusmedelsanvändning, utmaningar med den psykiska hälsan och risk för våld i nära relationer, även om den föregripande barnskyddsanmälan inte berör dessa omständigheter. Samtidigt är det också bra att ta ställning till faktorer i familjen som skyddar babyns tillväxt och utveckling.
Arbetet under graviditeten är vid behov mycket intensivt. I arbetet beaktas de tjänster som klienten haft före graviditeten, rådgivningens roll samt alla väsentliga tjänster inom social- och hälsovården. Under graviditeten är det viktigt att komma överens om vem som koordinerar servicehelheten och undviker överlappande arbete. Närståendenätverket tas med i arbetet om klienten önskar det.
I arbetstagarens öppna arbete med klienten under graviditeten ligger fokus på planmässighet så att man under graviditeten kan planera tillräckliga tjänster för familjen under både graviditets- och spädbarnstiden. Målet är konfidentiellt arbete som möjliggör förändring. Stödåtgärderna under graviditeten är frivilliga, så det är viktigt att arbetstagaren stöder klienten så att denne får en anknytning till tjänsterna. Arbetstagaren ansvarar för att stöda klientens process även om den är svår för klienten. Det är bra att öppet berätta för klienten om processen och dess olika skeden.
Ofta är det viktigt att för blivande föräldrar ordna stöd för föräldraskapet och för den tidiga interaktionen med barnet. Stöd för den tidiga interaktionen bidrar till exempel till rehabiliteringen från missbruksproblem. Välfärdsområdena ser till att stöd, vård och rehabilitering erbjuds i dessa specialsituationer.
En gravid person har rätt att omedelbart få tillräckliga social- och hälsovårdstjänster som stöder rusmedelsfrihet. Det är fråga om en så kallad subjektiv rättighet. Det är viktigt att tjänsterna ordnas snabbt redan från början av graviditeten och klienten ska få stöd för att få en anknytning till de tjänster som behövs. Tjänsterna ska ordnas i samarbete mellan socialvårds- och hälso- och sjukvårdsmyndigheterna, vilket vid behov innebär ett intensivt nätverksbaserat arbete under graviditeten.
(Socialvårdslagen 24 § 3 mom.)
(Hälso- och sjukvårdslagen 70 § 1 mom.)
När kan en klientrelation inom barnskyddet inledas?
Det är viktigt att välfärdsområdet i tillräckligt god tid får information om barnet som föds om det finns skäl att misstänka att barnet kommer att behöva stödåtgärder inom barnskyddet vid födseln. På så sätt kan de tjänster som behövs planeras på förhand tillsammans med de blivande föräldrarna.
Den egentliga klientrelationen inom barnskyddet börjar först efter att barnet fötts. Tidsfristerna enligt barnskyddslagen börjar löpa när en socialarbetare eller någon annan anställd inom barnskyddet har fått vetskap om att ett barn i behov av barnskydd har fötts. Socialarbetet inom barnskyddet inleds när barnet har fötts och det har konstaterats att kriterierna för en klientrelation inom barnskyddet uppfylls.
Den socialservice som behövs omedelbart efter barnets födelse kan bedömas och planeras i samarbete med en socialarbetare inom barnskyddet. Välfärdsområdena ska skapa en fungerande samarbetspraxis för att hantera situationerna och säkerställa informationsgången. Om det står klart att ett barn behöver barnskyddstjänster efter födseln är det en god praxis att barnets blivande socialarbetare inom barnskyddet deltar i arbetet i slutet av graviditeten. Det är underlättar och påskyndar bedömningen och genomförandet av tjänsterna efter att barnet fötts.
En klientrelation inom barnskyddet kan inte inledas före barnets födelse, med andra ord görs anteckningar om föräldrarna då någon annanstans i socialväsendets informationssystem som en del av anteckningarna om föräldern.