För vem är anvisningen avsedd?
Denna anvisning är i första hand avsedd för yrkesutbildade personer inom barnskyddet, såsom socialarbetare och andra anställda inom barnskyddet som ansvarar för bedömning av servicebehovet och utredning av behovet av barnskydd.
Att göra en utredning
När ett barnskyddsärende har inletts gör en socialarbetare eller en annan anställd inom barnskyddet en bedömning av servicebehovet, om det inte är uppenbart onödigt. Socialarbetaren bedömer om det i samband med bedömningen av servicebehovet också behöver utredas om barnskydd behövs. Barnet är ännu inte klient under bedömningen.
Behovet av en kundrelation inom barnskyddet kan också senare komma att bedömas när ny information framkommer. Då kan den redan gjorda bedömningen av servicebehovet utnyttjas om det inte gått lång tid sedan bedömningen gjordes.
Vid bedömningen av servicebehovet ska bestämmelserna i socialvårdslagen om bedömning av servicebehovet följas. Bedömningen ska inledas utan dröjsmål, senast den sjunde vardagen efter att barnskyddsärendet har inletts. Bedömningen ska vara klar senast tre månader efter att ärendet inletts.
När socialarbetaren utreder behovet av barnskydd bedömer hen vilka tjänster och stödåtgärder enligt barnskyddslagen barnet och familjen behöver. Hen bedömer också barnets uppväxtförhållanden och vilka möjligheter vårdnadshavarna eller andra personer som ansvarar för barnets vård och fostran har att sörja för barnets vård och fostran.
Utredningen av behovet av barnskydd görs i den omfattning som situationen kräver.
Vid bedömningen och utredningen ska socialarbetaren
- på ett begripligt sätt informera klienten om dennes rättigheter och skyldigheter
- om olika alternativ för hur tjänsterna kan genomföras
- om konsekvenserna av olika alternativ och andra omständigheter som har betydelse för klientens ärende, samt
- respektera klientens självbestämmanderätt och beakta klientens önskemål, åsikter och individuella behov.
Utredningen görs i samarbete med barnet och vårdnadshavaren samt vid behov med andra närstående personer. Utredningen är inte en teknisk åtgärd, utan handlar om att skapa en förtroendefull klientrelation. Det handlar om att lyssna på klienterna och involvera dem i bedömningen av situationen ur barnets och sin egen synvinkel.
När utredningen görs kan man vara i kontakt med personer som stårbarnet eller den unga nära, samt med olika samarbetspartner och sakkunniga. Vid utlämnande av uppgifter inom sektorsövergripande samarbete tillämpas lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (703/2023, ”kunduppgiftslagen”).
(Lag om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården 703/2023)
En utredning kan inte lämnas ogjord även om barnet eller föräldrarna motsätter sig den. I en sådan situation kan de uppgifter som behövs för utredningen inhämtas från andra myndigheter eller närstående som känner till barnets situation. Även om barnet eller föräldrarna, eller någon av dem, inte vill delta i utredningsarbetet ska den som gör utredningen aktivt hålla kontakt med personen och åtminstone informera om hur arbetet framskrider och om resultatet.
Vid behov kan man överväga att ansöka om domstolens tillstånd för att undersöka barnet.
Om familjen flyttar till ett annat välfärdsområde under utredningsprocessen ska välfärdsområdet trots sekretessbestämmelserna utan dröjsmål underrätta det nya välfärdsområdet om flytten. De handlingar som är nödvändiga för utredningen ska lämnas till det nya välfärdsområdet, som är skyldigt att fortsätta och slutföra utredningen.
Målen med utredningen av behovet av barnskydd
Det centrala målet med utredningen är att utreda barnets behov av skydd och stöd. Utgående från det bedöms om barnet och familjen behöver stöd och tjänster inom barnskyddet.
Syftet med utredningen är att hjälpa alla delaktiga att förstå varför oron har uppstått och hur de delaktiga förhåller sig till den. Om ärendet har inletts till följd av en barnskyddsanmälan utgör innehållet i denna anmälan utredningens utgångspunkt.
Utredningen är en intervention i familjens liv, eftersom föräldrar eller närstående tvingas reflektera över orsakerna till situationen och söka lösningar. Även barnet reflekterar över situationen och kan uppleva det som mycket betydelsefullt att hens åsikter och synpunkter blir hörda.
Målet är också att bedöma riskernas och problemens betydelse i barnets nuvarande livssituation och i framtiden. Vid utredningen ska man bedöma hur barnets välbefinnande kan skyddas eller stödjas också framöver. Genom utredningen eftersträvas en gemensam process tillsammans med barnet och föräldrarna.
Principer för utredning av behovet av barnskydd
Barnets rättigheter är mänskliga rättigheter. Barnet är en klient vars behov står i centrum för utredningen.
Mötena ska vara trygga för barnet, både i fråga om de yttre omständigheterna och som upplevelse. Den anställda ska säkerställa att mötena inte orsakar barnet skada och att barnet inte utsätts för fara på grund av dem.
Målen och syftet med arbetet ska förklaras för alla delaktiga, så att de förstår varför utredningen görs. Särskilt barnet ska veta vem hen har att göra med och varför.
Arbetet ska anpassas till barnets situation och förutsättningar. Hur utredningen genomförs ska bedömas individuellt. Hur skulle just denna familj gynnas bäst av utredningen? Är det bättre att träffa föräldrarna tillsammans eller separat? Ska man träffa barnet ensam eller tillsammans med sina föräldrar?
Bebisar, småbarn, förskolebarn, skolbarn och ungdomar har olika förutsättningar och möjligheter att delta i arbetet. Arbetet måste ta hänsyn till barnens olika individuella behov.
När man arbetar med barn är det viktigt att höra personer som är betydelsefulla och viktiga i barnets liv. Betydelsen av personer som står barnet nära ska uppmärksammas. När man arbetar med barnets nätverk ska man komma ihåg att betona barnets perspektiv och framhäva barnet och barnets behov.
Under utredningen är det viktigt att lyssna till barnets erfarenheter och att möta barnet. Barnet ska också själv få bestämma vilka frågor som är viktiga för hen.
Det är inte fråga om en teknisk utredning utan en utvärderingsprocess som syftar till genuin växelverkan, där man tillsammans utreder och bedömer. Föräldrarna uppmuntras att söka lösningar på de aktuella orosmomenten och problemen.
Mötena är alltid också en intervention, och de ska bidra med något, särskilt för barnet. Att bli genuint hörd kan vara en lättnad även för barnet.
Barnet har också rätt att få respons och information om hur medarbetaren uppfattar barnets situation. I bästa fall kan medarbetaren fungera som barnets ”hjälpjag”, som bär och strukturerar barnets erfarenheter.
Man bör reservera tillräckligt med tid för arbetet, så att barnet har möjlighet att hitta sin plats, stanna upp och bygga upp förtroendet. Barnets individuella takt ska respekteras. Arbetet kan inte påskyndas.
Arbetet ska utgå från barnets vardag här och nu. Ju yngre barnet är, desto viktigare är nuet för barnet.
Medarbetaren måste dock också betrakta situationen med tanke på framtiden: vilka resurser och möjligheter finns och vilka risker kan situationen medföra med tanke på framtiden.
Kontinuiteten i arbetsrelationerna måste tryggas. Det som har överenskommits med barnet ska också fullföljas. Om möjligt ska samma medarbetare följa barnet och föräldrarna genom hela arbetsprocessen.[
Ansvarig för utredning av behovet av barnskydd
Utredningen av behovet av barnskydd ska göras av en socialarbetare i tjänsteförhållande. Välfärdsområdet kan inte använda köpta tjänster för utredningen.
Den socialarbetare som gör utredningen kan samarbeta med andra anställda med barnskyddskompetens. Socialarbetaren bedömer vilka personer som deltar i utredningen.
Socialarbetarens beslut om huruvida det finns skäl att inleda bedömning av servicebehovet och utreda behovet av barnskydd är inte ett överklagbart förvaltningsbeslut, utan faktiskt förvaltningsarbete som ingår i barnskyddsarbetet.
Sammanfattning av utredningen av behovet av barnskydd
Sammanfattningen ska omfatta en kortfattad beskrivning av utredningens innehåll, de metoder som använts samt de observationer som gjorts. I sammanfattningen antecknas också barnets, föräldrarnas och medarbetarnas synpunkter på situationen. Socialarbetaren ska i sammanfattningen ta ställning till om kriterierna för en klientrelation inom barnskyddet uppfylls och motivera sin synpunkt. Av sammanfattningen ska även framgå om klientrelationen avslutas och på vilka grunder detta beslut har fattats.
En skriftlig sammanfattning av utredningen ska upprättas, och den ska innehålla
- utgångspunkterna för utredningen och dess längd
- hur utredningen genomförts: mötenas tidpunkter, deltagare, använda metoder, begärda utredningar och genomförda undersökningar
- barnets och vårdnadshavarnas synpunkter på situationen samt
- socialarbetarens bedömning och motiveringar för behovet av barnskydd.
Sammanfattningen ges till föräldrarna. Ett bra sätt att gå igenom sammanfattningen är att ordna ett möte eller en diskussion med familjen. Då kan man gå igenom sammanfattningen tillsammans genom diskussion.
Om utredningen visar att barnet behöver stödåtgärder inom barnskyddet fortsätter klientrelationen med att en klientplan upprättas. Om barnet inte har något behov av barnskydd inleds ingen klientrelation och handlingarna arkiveras.
