Barnskyddsanmälan

För vem är anvisningen avsedd?

Den här anvisningen är avsedd för personer som har skyldighet att göra en barnskyddsanmälan (barnskyddslagen, 25 §). Anvisningen är samtidigt avsedd för en stor grupp personer som kan oroa sig för ett barns välfärd och behöva göra en barnskyddsanmälan.

Hur gör jag en barnskyddsanmälan?

Vem är skyldig att göra en barnskyddsanmälan?

I Finland är anställda hos många olika aktörer skyldiga att göra en barnskyddsanmälan om de i sin uppgift har fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds.

Dessa aktörer är

• social- och hälsovården eller barndagvården
• en producent av socialservice eller hälso- och sjukvårdstjänster
• undervisningsväsendet
• ungdomsväsendet
• en undervisnings- eller utbildningsanordnare
• polisväsendet
• Brottspåföljdsmyndigheten
• brand- och räddningsväsendet
• en församling
• ett annat religiöst samfund
• en förläggning
• en enhet som bedriver nödcentralsverksamhet
• en enhet som ordnar morgon- eller eftermiddagsverksamhet för skolelever
• Tullen
• gränsbevakningsväsendet
• en utsökningsmyndighet
• Folkpensionsanstalten.

Du är skyldig att göra en barnskyddsanmälan om

• du är anställd hos någon av ovan nämnda aktörer stadigvarande, för viss tid eller som vikarie
• du innehar ett förtroendeuppdrag hos någon av ovan nämnda aktörer
• du utför motsvarande uppgifter som självständig yrkesutövare
• du har ett uppdragsförhållande med någon av ovan nämnda aktörer
• du är familjerådgivare
• du är yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården.

Tystnadsplikten hindrar inte att en barnskyddsanmälan görs. Du måste göra en anmälan om barnets situation kräver det. (Det enda undantaget är prästers bikthemlighet; se fliken Bikthemlighet).

Hur gör jag en barnskyddsanmälan?

Du kan göra en anmälan till välfärdsområdet

• Per telefon eller genom att besöka socialväsendet.
• Skriftligt på en blankett (THL:s blankett i PDF-format kan endast skrivas ut eller sparas. På vissa välfärdsområdens webbplatser hittar du en elektronisk blankett med vilken du kan göra en barnskyddsanmälan.)
  B​​​​arnskyddsanmälan
• Det rekommenderas inte att barnskyddsanmälan görs med oskyddad e-post eftersom uppgifterna är känsliga. Om välfärdsområdet har en elektronisk tjänst för ärendet kan du använda detta anmälningssätt.

THL:s eller välfärdsområdets blankett kan användas om det underlättar anmälan eller för att försäkra sig om att anmälan skrivs på rätt sätt. Det är dock inte nödvändigt att använda blanketten. Det räcker också med ett telefonsamtal. På välfärdsområdets webbplats finns kontaktuppgifter och närmare anvisningar för anmälan.
Välfärdsområdena och de kommuner som hör till dem (SHM)

 Uppgifter som ska anmälas

• Barnets personuppgifter som du känner till, det vill säga namn, födelsedatum, personbeteckning, adress eller andra identifikationsuppgifter. Du behöver inte ha tillgång till alla uppgifter.
• Orsak till anmälan.
• Huruvida barnet och/eller barnets vårdnadshavare har informerats om barnskyddsanmälan.

När är man skyldig att göra en barnskyddsanmälan?

En person som är skyldig att göra en anmälan ska göra en barnskyddsanmälan när hen misstänker att barnets eventuella behov av barnskydd borde utredas.

Det finns många olika faktorer som kan ligga bakom anmälan. Exempel på sådana är

• försummelse av barnets behov
• övergivande av ett barn
• misstanke om misshandel eller misstanke om sexuellt utnyttjande eller hot om sådana (skyldighet att anmäla våld mot barn)
• brister i barnets vård eller omsorg
• missbruksproblem eller psykiska problem, orkeslöshet, försummelse av egen vård hos barnets vårdnadshavare
• brist på stödnätverk i vardagen, om det äventyrar barnets välfärd
• barnets egen användning av rusmedel, psykiska problem, symtom på brott eller självdestruktivitet
• allvarliga problem i växelverkan mellan föräldern och barnet
• kontinuerlig försummelse av skolgången
  • om behovet av individuellt inriktad elevhälsa endast beror på inlärningssvårigheter eller till exempel faktorer som försämrar hälsotillståndet i skolmiljön, är det i allmänhet inte motiverat att ”delegera” ärendet till barnskyddet
  • grunderna för att göra en barnskyddsanmälan uppfylls om skolan inte med eget stöd och med hjälp av elevhälsotjänster kan trygga barnets skolgång och föräldrarna förhåller sig likgiltigt till saken
• barnet bär ett oproportionerligt ansvar för familjens vardag, till exempel på grund av förälderns sjukdom
• svag ekonomisk situation som äventyrar omsorgen om barnet eller barnets utveckling

Om du är osäker på om du borde göra en barnskyddsanmälan, konsultera barnskyddsmyndigheten. Det viktigaste är att du gör anmälan utan dröjsmål, till exempel genom att ringa välfärdsområdets servicenummer. Yrkesutbildade personer inom socialvården bedömer om anmälan leder till brådskande åtgärder och om en bedömning av servicebehovet ska inledas.

Lämna inte anmälan ogjord även om du gissar att någon annan redan har gjort en anmälan. Lämna inte heller anmälan ogjord även om du vet att familjen redan är klient inom barnskyddet. En ny anmälan eller flera anmälningar hjälper till att se helhetssituationen bättre.

Kan en anmälan göras anonymt?

Om du har anmälningsskyldighet kan du inte göra en anmälan anonymt. Vårdnadshavaren och/eller barnet har rätt att veta vem som har gjort anmälan.

Om du inte med anledning av arbetet är skyldig att göra en barnskyddsanmälan kan du göra den anonymt. Om en arbetstagare inom socialväsendet känner till din identitet kan hen inte lova att informationen hemlighålls för barnet och barnets vårdnadshavare. De har i regel rätt att veta vem som har gjort en barnskyddsanmälan. Det finns dock situationer där röjandet av en privatpersons identitet kan äventyra barnets bästa eller säkerheten för den som gjort anmälan. Barnets bästa kan äventyras till exempel om en närstående till barnet gör en barnskyddsanmälan och röjandet av anmälarens personuppgifter leder till att denna viktiga människorelation bryts. Andra orsaker till att hemlighålla anmälarens identitet kan vara till exempel hot om våld eller andra motåtgärder. Då kan anmälaren skyddas.

Begränsning av rätten till information för en part och annan delaktig i ärendet

Om anmälarens identitet hemlighålls, ska socialarbetaren anteckna grunderna för hemlighållandet.
(Offentlighetslagen 11 § 2 mom.)

Måste vårdnadshavaren eller barnet informeras om att en barnskyddsanmälan har gjorts?

Om man funderar på något som berör barnets situation lönar det sig att ta upp det med vårdnadshavaren och/eller barnet genast när ärendet blir aktuellt.  Det är bra att i mån av möjlighet diskutera barnskyddsanmälan och orsaken till anmälan med barnet och/eller vårdnadshavaren redan på förhand. Dessutom ska möjligheten att tillsammans kontakta socialvården beaktas. Det är också viktigt att informera vårdnadshavarna om skyldigheten att göra en barnskyddsanmälan. En barnskyddsanmälan innebär inte att arbetet med familjen inte får eller kan fortsätta, tvärtom ska detta uppmuntras.

Det finns emellertid inget absolut rättesnöre för hur diskussionen ska genomföras, utan det är bäst att agera på det sätt som situationen kräver. I brådskande situationer ska en anmälan alltid göras omedelbart även om det inte har varit möjligt att diskutera saken på förhand. Inte heller i andra situationer får anmälan fördröjas utan anledning.

Det finns också specialsituationer där anmälan inte ska diskuteras på förhand. Om du misstänker att ett barn har utsatts för misshandel eller sexuellt utnyttjande i hemmet ska du kontakta barnskyddet och polisen utan att prata med barnet eller barnets vårdnadshavare. Du kan också börja med att konsultera myndigheterna utan att avslöja barnets identitet.
Misstanke om våld mot barn

I vissa enskilda fall kan utlämnandet av uppgifter äventyra syftet med barnskyddet. De närstående kan till exempel föra ut barnet ur landet eller försöka förhindra att behovet av barnskydd utreds. Då behöver uppgifter inte lämnas ut.
Begränsning av rätten till information för en part och annan delaktig i ärendet

Hur och var registreras uppgifterna om anmälan?

När en barnskyddsanmälan har inkommit till barnskyddet sparas den i socialvårdens klientregister. Anvisningar om registrering inom barnskyddet finns i handboken om Kanta-tjänsterna för aktörer inom socialvården (yhteistyötilat.fi). Även anmälningar som gjorts per telefon registreras.
(Barnskyddslagen 25 b §)

Sedan ett barnskyddsärende blivit anhängigt ska anställda inom barnskyddet i de handlingar som rör barnet anteckna

• alla uppgifter som påverkar ordnandet av de barnskyddsåtgärder
• de uppgifter som behövs för att åtgärderna ska kunna planeras, vidtas och följas upp.

(Barnskyddslagen 33 §)

Även den som gjort anmälan antecknar uppgifter om att en anmälan gjorts och om dess innehåll i de handlingar som gäller barnet, om det har betydelse för skötseln av aktörens verksamhet eller ordnandet av barnets service.

Inom hälso- och sjukvården görs en anteckning i barnets patientjournal. Om anmälan har gjorts inom socialservicen eller hälso- och sjukvårdstjänsterna för vuxna antecknas uppgiften om barnskyddsanmälan endast om den har betydelse för den vuxnas service- eller vårdrelation.

Vad händer efter barnskyddsanmälan?

Först bedömer en socialarbetare inom barnskyddet eller någon annan arbetstagare inom barnskyddet om barnet är i behov av brådskande barnskydd. Dessutom bedömer arbetstagaren om det är nödvändigt att göra en bedömning av servicebehovet och utreda behovet av barnskydd.

Den som gör en anmälan har inte med anledning av anmälan rätt att få sekretessbelagd information om barnskyddet.

Kontakt med socialvården för bedömning av stödbehovet

En person som är skyldig att göra en anmälan kan ersätta en barnskyddsanmälan genom att kontakta socialvården tillsammans med barnet eller föräldern. På välfärdsområdenas webbplatser finns anmälningsblanketter och kontaktuppgifter specifika för området.

Om en anmälningsskyldig person kontaktar socialvården tillsammans med parterna, behöver personen inte separat göra en barnskyddsanmälan om samma ärende.

Om det emellertid inte är möjligt eller ändamålsenligt att ta kontakt tillsammans med föräldern (till exempel på grund av brådska), ska den anmälningsskyldige göra en barnskyddsanmälan. En barnskyddsanmälan ska också göras utan dröjsmål om parterna inte samtycker till kontakt och kriterierna i 25 § i barnskyddslagen uppfylls.

Hur tar man kontakt?

Kontakt kan tas trots sekretessbestämmelserna.

En förutsättning för att ta kontakt är att den anmälningsskyldige

1. tar kontakt görs utan dröjsmål
2. i samband med kontakten uppger orsakerna till kontakten.

Kontakt tas tillsammans med den förälder som är vårdnadshavare. Om den ena föräldern inte är barnets vårdnadshavare kan sekretessbelagda uppgifter om barnet eller den andra föräldern inte lämnas ut till personen i fråga.

När ett barnskyddsärende inleds ska man alltid sträva efter att samarbeta med barnet och föräldrarna. Bakgrunden till detta är tanken om att kontakt i samförstånd med barnet och dess föräldrar bättre tryggar samarbete även i fortsättningen och därmed tjänsternas kontinuitet.