För vem är anvisningen avsedd?
Anvisningen är avsedd för socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter och andra tjänsteinnehavare inom barnskyddet. Den information som ingår i anvisningen kan även användas av andra personer som arbetar inom barnskyddet, såsom familjevårdare.
Anvisningen baserar sig på gällande lagstiftning.
Adoption av ett barn som är klient inom barnskyddet
Vid inhemska adoptioner är det vanligast att barnet adopteras på förälderns initiativ direkt som nyfött. Inhemska adoptioner omfattar också adoptioner inom familjen. Ibland adopteras ett barn som har varit i familjevård. Barnskyddets klientrelation kan vara kortvarig eller saknas helt.
Ett barn som adopteras från utlandet är i regel ett barn som kommit till familjeplacering via barnskyddet. Barnet har först omhändertagits i sitt ursprungsland, man söker en lösning för barnet i hemlandet (subsidiaritetsprincipen) och först därefter kan barnet komma till internationell adoption.
Efter att adoptionen har fastställts fortsätter inte barnskyddets klientrelation om det inte finns behov av det. Adopterade barn kan ha traumatiska erfarenheter i bakgrunden, till exempel på grund av bristande omsorg. De kan ha särskilda utvecklingsmässiga behov, såsom förseningar i utvecklingen och sjukdomar som kräver behandling eller problem kopplade till anknytning och känslomässig utveckling.
Adopterade barn och unga har ofta särskilda identitetsfrågor under tonåren. Adoptivfamiljer får stöd i att möta dessa behov, och för de flesta familjer erbjuds adoptionsrådgivning, olika former av kamratstöd, barn- och familjerådgivning samt annat professionellt stöd.
Adoptionsrådgivning - Social- och hälsovårdsministeriet
Öppen adoption
Med öppen adoption avses olika grader av kontakt och öppenhet mellan barnets ursprungsfamilj och adoptivfamilj. Begreppet är inte officiellt. I adoptionslagen uttrycks det som barnets rätt att hålla kontakt med den tidigare föräldern: domstolen kan fastställa ett avtal mellan den tidigare föräldern och adoptivföräldrarna om barnets rätt att träffa sin tidigare förälder eller att hålla kontakt med denne på annat sätt. Avtalet förutsätter ett ömsesidigt samförstånd mellan parterna och att det bedömts vara förenligt med barnets bästa. Barnskyddslagen (417/2007) innehåller ingen reglering som gäller adoption.
(Adoptionslag 8. kap. 22/2012)
En förälder som ger sitt barn som adoptivbarn kan vid adoptionsrådgivningen ställa som villkor för sitt samtycke att barnet efter adoptionen får hålla kontakt med honom eller henne. Kontakt kan innebära möten, telefonsamtal eller utbyte av meddelanden. Det närmare innehållet fastställs i avtalet.
RP 47/2011 (Riksdagen)
När man bedömer formerna för kontakt är det viktigt att beakta följande:
- Barnets bästa bedöms individuellt i varje enskilt fall.
- Det är nyttigt att granska adoptivföräldrarnas interaktionella öppenhet när man bedömer deras beredskap för att hantera situationer som kan uppstå i en öppen adoption.
- Det finns inte en viss modell för kontakt som är den bästa för alla barn.
- Det ska finnas möjlighet till stöd från utomstående i kontakten.
- Kontakt med mor- och farföräldrar kan vara ett bra sätt att upprätthålla kontakten.
Avtalet kan ingås i samband med att adoptionen fastställs eller därefter, och det kan ändras senare. När avtalet verkställs kan det inte bestämmas att barnet ska hämtas.
(Adoptionslag 8. kap.)
Bedömning av kontakten med tanke på barnets bästa
Kontakten ska alltid bedömas med tanke på barnets bästa.
(Adoptionslagen 2 § och 58 § 1 mom.)
Avtalet om kontakt bereds och avtalas inom adoptionsrådgivningen. Det är också möjligt för parterna att komma överens om kontakten sinsemellan utan att tingsrätten fastställer avtalet.
Det finns föräldrar som vill ha en varaktig familjeplacering för sitt barn men tvekar inför adoption eftersom de är rädda för att förlora all kontakt med barnet. Domstolen kan inte fastställa ett avtal om kontakt om det inte är båda parternas gemensamma önskan och förenligt med barnets bästa. Därför behövs adoptionsrådgivningens bedömning och stöd för att utarbeta avtalet, för rådgivning efter adoptionen samt för stöd i verkställandet av kontaktavtalet.
Öppen adoption som ett alternativ till familjeplacering
Även om adoption inom barnskyddet fortfarande är en ovanlig lösning, kan den övervägas i situationer där barnet tydligt behöver en långvarig placering och man bedömt att adoption är den bästa lösningen med tanke på barnets bästa.
Adoption av ett minderårigt barn kan inte fastställas, om inte barnets föräldrar har givit sitt samtycke till detta. Adoption kan dock av synnerligen exceptionella skäl fastställas även utan samtycke, förutsatt att barnets bästa starkt talar för adoptionen och det inte finns tillräcklig anledning för föräldern att vägra ge sitt samtycke eller återkalla ett givet samtycke när man beaktar hur intensiva kontakter barnet och föräldern har och hurdant deras förhållande är.
(Adoptionslag 11 § 1 och 2 mom.)
Kan en förälder på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte uttrycka sin vilja på ett giltigt sätt eller vistas föräldern på okänd ort, kan adoption av synnerligen exceptionella skäl fastställas, om barnets bästa starkt talar för adoptionen.
(Adoptionslag 11 § 3 mom.)
Litteratur
- Partanen, Päivi (2020) Finland. A recent survey on open adoption. ISS Monthly Review no. 241 May 2020.
- Tervonen-Arnkil, Kaisa (2015) Adoption avoimuus. Teoksessa Sinkkonen, Jari& Tervonen-Arnkil, Kaisa (toim.) Lapsi uusissa oloissa, tietoa sijaishuollosta ja adoptiosta. Duodecim.
