Vårdnadshavarens ställning efter omhändertagandet

Vårdnadshavarens ställning som barnets lagliga företrädare bevaras trots omhändertagandet. Vårdnadshavaren företräder barnet i ärenden som gäller barnets person även efter omhändertagandet, om inte något annat stadgas i lag. Till exempel när en intressebevakare har förordnats i stället för vårdnadshavaren i ett ärende kan vårdnadshavaren inte föra barnets talan i ärendet. Vårdnadshavaren har fortfarande rätt att föra barnets talan även i ärenden som gäller barnets egendom och ekonomiska angelägenheter och till exempel lyfta medel från barnets bankkonto.
Hörande och utredning av åsikt

Barnets vårdnadshavare har alltid rätt att fatta beslut om barnets religionssamfund, precis som före omhändertagandet. Beslut om barnets namn fattas också enbart av barnets vårdnadshavare. Välfärdsområdet har heller inte rätt att föra talan i ett ärende som gäller ett omhändertaget barns nationalitet.

Beslutanderätt efter omhändertagandet

Välfärdsområdet har för att uppnå syftet med omhändertagandet rätt att besluta om

  • barnets vistelseort
  • barnets vård, uppfostran, tillsyn och övriga omsorg
  • barnets undervisning och hälsovård i den mån det behövs för att genomföra barnets vård, uppfostran, tillsyn och övriga omsorg.

(Barnskyddslagen 45 §)

Syftet med omhändertagandet är att fastställa de gränser inom vilka beslutanderätten överförs till välfärdsområdet. I konfliktsituationer bedöms från fall till fall om det är fråga om ett ärende som gäller syftet med omhändertagandet eller om ärendet är sådant att vårdnadshavaren kan besluta om det.

Enligt proportionalitetsprincipen får vårdnadshavarens rättigheter begränsas endast i den mån det är nödvändigt. Vid övervägandet av detta ska den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter emellertid prioritera barnets bästa.
Barnets bästa och delaktighet inom barnskyddet

Välfärdsområdet för barnets talan i ett ärende som gäller pass för ett omhändertaget barn och lämnar det samtycke som avses i passlagen till passansökan.
(Passlagen 7 § (671/2006))

Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter eller någon annan anställd inom barnskyddet avtalar i första hand om barnets angelägenheter med barnet, vårdnadshavarna och även föräldrarna. Samtalen om klientplanen är avsedda för diskussion och överenskommelser. Man ska separat bedöma i vilken omfattning vårdnaden kan genomföras utan vårdnadshavarnas samtycke. Det avgörande är hur omhändertagandet kan genomföras i enlighet med barnets bästa.

Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter är skyldig att samarbeta. Socialarbetaren ska informera om avgöranden som väsentligt påverkar barnets liv. Skyldigheten betonas också i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, enligt vilken socialvårdspersonalen för klienten ska utreda dennes rättigheter och skyldigheter samt olika alternativ och deras verkningar liksom också andra omständigheter som är av betydelse för klientens sak.

(Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) 5 §)
(Barnskyddslag 52 §)

Företrädande av barn

När ett omhändertaget barns ärenden behandlas av olika myndigheter är vårdnadshavaren barnets företrädare. Välfärdsområdet har dock rätt att bli hört och föra självständig talan i ett omhändertaget barns ärenden till den del det är nödvändigt för att syftet med vården utom hemmet ska uppnås.

Vårdnadshavaren representerar barnet även i rättsfrågor. Barnets vårdnadshavare har rätt att föra barnets talan i alla ärenden som gäller barnets egendom och ekonomi.

Samarbete mellan vårdnadshavaren och barnskyddet

De anställda inom barnskyddet ska sträva efter ett så bra samarbete som möjligt med vårdnadshavarna. Till exempel när man beslutar om hälso- och sjukvårdsåtgärder eller ordnande av undervisning för ett barn ska man alltid sträva efter att göra detta i gott samarbete med barnet, vårdnadshavaren och föräldrarna.
(Barnskyddslagen 52 §)

Olika alternativ ska diskuteras med barnets vårdnadshavare och barnet, om det inte till exempel är fråga om en brådskande hälso- och sjukvårdsåtgärd. När undervisning enligt barnets behov ordnas för barnet är det nödvändigt att också utreda vårdnadshavarnas uppfattning om hur och var undervisningen borde ges.

Barnskyddets uppgift är att stödja både barnet och föräldrarna, vårdnadshavarna eller andra personer som ansvarar för barnets fostran. En klientplan som stöder föräldraskapet och rehabiliteringen ska göras upp för föräldern, om detta inte är uppenbart onödigt.
(Barnskyddslagen 30 §)

Under vården utom hemmet ska man beakta målet att återförena familjen på ett sätt som är förenligt med barnets bästa.
(Barnskyddslagen 4 § 3 mom.)
Återförening av familjen

Vårdnadshavaren har rätt att ansöka om att omhändertagandet avslutas. Det är dock viktigt att säkerställa att vårdnadshavaren är medveten om förutsättningarna för att avsluta omhändertagandet, så att barnet inte utsätts för ständig osäkerhet och önskemål utan täckning.

Beslut om vårdnaden om barn och umgängesrätt under den tid omhändertagandet varar

Under den tid omhändertagandet varar kan föräldrarna avtala om att vårdnaden om barnet anförtros båda föräldrarna gemensamt eller endast den ena föräldern. Välfärdsområdet fastställer avtalet på det sätt som föreskrivs i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt. Även en allmän domstol kan under tiden för omhändertagandet på ansökan besluta om vårdnaden om barnet och umgängesrätt eller intressebevakning med iakttagande av det som föreskrivs i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt eller i lagen om förmyndarverksamhet.
(Barnskyddslagen 46 §)
(Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt, 361/1983)

Om ett nytt avgörande om barnets vårdnad och umgängesrätt är onödigt med tanke på barnets bästa, kan välfärdsområdet lämna avtalet utan fastställelse eller domstolen avslå ansökan.

Ett avgörande som gäller vårdnaden om ett barn har betydelse för de angelägenheter i vilka vårdnadshavaren har beslutanderätt oberoende av omhändertagande. Ett avtal eller en domstols beslut om vårdnad om barn och umgängesrätt inverkar inte på omhändertagandet eller dess innehåll.
(Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt 11 a §)

Om barnet har varit placerat i familjevård under en lång tid kan föräldrarna om de så önskar komma överens med familjevårdarna om att de blir vårdnadshavare vid sidan om genom ett avtal som fastställs av välfärdsområdet. Även domstolen kan fatta ett beslut om vårdnad vid sidan om, om de som förordnas till vårdnadshavare vid sidan om har gett sitt samtycke till detta. Samtidigt kan man bestämma om hur vårdnadshavarnas uppgifter fördelas.

(Barnskyddslagen, 46 §)
(Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt 7 § och 9 §)

Närståendenätverkslösning

Vårdnaden om barnet kan också helt och hållet överföras till familjevårdarna, men detta är möjligt endast genom ett beslut av domstol. Tingsrättens avgörande är inte nödvändigtvis slutgiltigt, utan föräldrarna har om situationen förändras fortfarande rätt att kräva att återfå vårdnaden om barnet. Välfärdsområdet ska med familjevårdaren komma överens om stödåtgärder, arvode och ersättning innan ansökan om överföring av vårdnaden om barnet eller en utredning görs till domstolen. Samtidigt ska det bedömas om det är nödvändigt att förordna en särskild intressebevakare för barnet.
(Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt 9 § och 12 §)

Om ett barn till följd av att vårdnadshavaren avlidit inte har någon vårdnadshavare, ska välfärdsområdet rådgöra med personer som står barnet nära och vid behov göra en ansökan till domstolen om förordnande av en vårdnadshavare och intressebevakare för barnet. Även en släkting till barnet eller någon annan som står barnet nära kan göra en ansökan till domstolen.
(Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt 6 b § 1 mom. och 14 § 2 mom.)

HFD:2020:143: Till en extra vårdnadshavare och vårdnadshavare vid sidan om som förordnats barnet till följd av vårdnadshavarens död skulle betalas ersättningar och vårdarvode enligt familjevårdslagen.
HFD:2020:143 16.12.2020 (Finlex)