Hur hänger kön ihop med förekomsten av våld?
Forskning och myndighetsstatistik visar att kvinnor och flickor oftare än män och pojkar utsätts för våld i nära relationer och sexuellt våld. Män är i sin tur oftare offer för våld som begås av en okänd person.
Finländska och internationella studier visar att kvinnor oftare än män utsätts för upprepat, långvarigt och allvarligt våld i parrelationer. Dessutom är konsekvenserna av våld i parrelationen vanligtvis allvarligare för kvinnor än för män.
Kvinnor faller oftare än män offer för dödligt våld i parrelationer. I Finland dör fler kvinnor till följd av våld i parrelationer än i övriga nordiska länder.
Vilka faktorer förklarar våld mot kvinnor?
Det finns många samhälleliga faktorer som bidrar till våld mot kvinnor, och kännedom om dessa hjälper till att förstå våld mot kvinnor.
Att kvinnor i högre grad än män utsätts för våld i nära relationer och sexuellt våld kan bland annat förklaras av kulturella föreställningar om kvinnor, sexualitet, jämställdhet och acceptans av våld – liksom av skadliga könsnormer och idealiserade former av maskulinitet. Våldet kan också förklaras av inlärda beteenden och individers erfarenheter i familjen, såsom anknytningsrelationer till föräldrar i barndomen.
Historiskt har kvinnor inte haft jämlik rätt till trygghet i parrelationer, och inte heller jämlika rättigheter till exempel till utbildning, arbete, politiskt beslutsfattande eller ekonomisk ställning i Finland. Till exempel kriminaliserades våldtäkt inom äktenskapet först år 1994 i Finland.
En ytterligare bakomliggande faktor är krig. Enligt forskning ökar våld och trauman i krig risken för våld i parrelationen och kan leda till en maktdynamik som accepterar våldet.
Källor
Attila, H., Keski-Petäjä, M., Pietiläinen, M., Lipasti, L., Saari, J., & Haapakangas, K. (2023). Sukupuolistunut väkivalta ja lähisuhdeväkivalta Suomessa 2021: Loppuraportti. (på finska) Tilastokeskus. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-244-717-3
Beuker, A., & Näsi, M. (2024). Suomalaiset väkivallan ja omaisuusrikosten kohteena 2023: Kansallisen rikosuhritutkimuksen tuloksia. (på finska) Helsingin yliopisto, kriminologian ja oikeuspolitiikan instituutti. http://hdl.handle.net/10138/577626
Kotanen, R. (2013). Näkymättömästä näkökulmaksi: Parisuhdeväkivallan uhrit ja oikeudellisen sääntelyn muutos Suomessa. (på finska) Helsingin yliopisto.
Laurén, K., & Malinen, A. (2021). Shame and silences: children’s emotional experiences of insecurity and violence in postwar Finnish families. (på engelska) Social History, 46(2), 193–220.
Lehti, M., Kivivuori, J., Bergsdóttir, G. S., Engvold, H., Granath, S., Jónasson, J. O., Liem, M., Okholm, M. M., Rautelin, M., & Suonpää, K. (2019) Syversen, Vibeke S. Nordic homicide report : Homicide in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden, 2007–2016. (på engelska). Institute of Criminology and Legal Policy.
Lidman (2015) Väkivaltakulttuurin perintö. Sukupuoli, asenteet ja historia. Gaudeamus.
Mielityinen, L., Hautamäki, S.,Hakala, V., Fagerlund, M. & Ellonen, N. (2023) Lasten ja nuorten väkivaltakokemukset 2022: Määrät, piirteet ja niiden muutokset 1988–2022 (på finska)
Finlands officiella statistik (FOS): Brott och tvångsmedel [webbpublikation]. ISSN=2342-916X. Helsingfors: Statistikcentralen [Hänvisat: 2.4.2026].
Törölä, M. & Raeste, A. (2025). Henkirikoskatsaus 2025. (på finska) Kriminologian ja oikeuspolitiikan instituutti.