Förebyggande av våld mot kvinnor

På denna sida

För vem är anvisningen avsedd?

Denna anvisning är avsedd för yrkespersoner inom social- och hälsovården som arbetar med och leder klientarbete. Anvisningen innehåller rekommendationer om tillvägagångssätt.

Vad är våld mot kvinnor?

Med våld mot kvinnor och flickor avses våld som riktas mot dem på grund av kön. Våld mot kvinnor är könsbaserad diskriminering och en betydande jämställdhets- och människorättsfråga. Våld mot kvinnor tar sig ofta uttryck i våld i parrelationen, sexuellt våld eller könsbaserade trakasserier.

Det kan också ta sig i uttryck i form av människohandel, tvångsprostitution, könsstympning, hot som grundar sig på familjens heder, misshandel och mord samt våldtäkter som ett vapen i väpnade konflikter.

Olika former av våld mot kvinnor och flickor är till exempel:

sexuellt våld
fysiskt våld
psykiskt våld
kontrollerande våld
ekonomiskt våld
digitalt våld
hedersrelaterat våld
tvångsäktenskap
tvångsprostitution
könsstympning
tvångsabort och tvångssterilisering
att använda barn som ett medel för våldsutövning.

Mer om våldsformerna: Seksuaaliväkivaltatyön perusteet (s. 117-123) (på finska, Julkari)

Kvinnospecifika perspektiv i bemötandet av klienten

När du möter klienter som har upplevt våld, beakta särskilt följande perspektiv.

Barnens perspektiv

Vårdnadshavare oroar sig ofta för sina barn i situationer som gäller våld, vilket kan göra det svårare att söka hjälp. Kvinnor kan ha en särskild rädsla för att förlora barnen vid en separation, vilket kan hindra dem från att söka hjälp. Det kan också finnas en rädsla för att mannen eller hans släkt ska kräva vårdnaden om barnen, även i situationer där mannen har varit våldsam.

Som yrkesperson är det viktigt att du:

identifierar dessa rädslor och diskuterar dem med klienten
bedömer både barnets och den vuxnas säkerhet och behov av hjälp
informerar om arbetssätt inom familjesocialarbete och barnskydd
hjälper till att minska onödiga rädslor genom att ge information om familjesocialarbetets och barnskyddets uppgift och praxis
hjälper och stöder föräldern och barnet samt stöder föräldern i att ta hand om barnen och deras säkerhet
ställer frågor om erfarenheter och rädslor kring den våldsamma partnerns och släktens inställning till barnens situation
hänvisar till nödvändiga stödinsatser (se listan över stödinsatser i slutet av anvisningen).

De närståendes perspektiv

Kulturella föreställningar om kvinnors heder och patriarkala kulturer kan öka risken för att kvinnor utsätts för ojämlikhet och kontrollerande våld. Förutom klienten kan även hennes närstående utsättas för risk för våld. Detta kan göra det svårt att söka hjälp hos myndigheter och närstående.

Som yrkesperson är det viktigt att du diskuterar med den som har upplevt våld huruvida hon upplever att det är farligt för hennes närstående om hon söker hjälp eller berättar om våldet. Detta möjliggör en mer helhetsmässig förståelse av situationen, kan öka förtroendet för yrkespersoner och utgör en central faktor när möjligheterna att hjälpa bedöms.

Kulturell förståelse

Kulturella normer, känslor av skam och rädsla för stigmatisering kan göra det svårare att berätta om våld och att söka hjälp. Alla kulturer och samhällen har sina styrkor, och de är heterogena. Yrkespersonens uppgift är att skapa en trygg miljö där klienten kan tala fritt utan att bemötas av antaganden eller värderingar.

Som yrkesperson är det viktigt att du:

ställer respektfulla och öppna frågor – gör inga antaganden
stärker klientens handlingskraft: våld är alltid fel, och att söka hjälp är en rättighet
fokuserar på individens upplevelse, inte på generaliseringar om kultur.

Att ingripa i hedersrelaterat våld
Information till dig som arbetar med kundservice (Integration.fi)

Sexuellt våld

Forskning visar att många kvinnor under sin livstid utsätts för sexuella trakasserier, påtvingade sexuella handlingar eller andra former av sexuellt våld. Sexuella trakasserier och sexuellt våld kan vara svårt att prata om.

Sexuellt våld orsakar ofta skam och skuld hos den utsatta. Kunskapen om lagstiftningen kan vara bristfällig – till exempel att våldtäkt och sexuella handlingar utan samtycke inom en parrelation är kriminaliserade.

Kulturella normer kring blygsamhet kan ytterligare försvåra att tala om sexuellt våld och dess konsekvenser. Dessa frågor kan vara förknippade med särskild skam.

Som yrkesperson är det viktigt att du:

tar upp relationer och sexuellt våld i samtal
är medveten om att den som har upplevt våld kan behöva tid och kan berätta om sina erfarenheter först senare
lyssnar aktivt och utan att döma
bedömer hot om akut våld.

Förebyggande av sexuellt våld

Kunskap om rättigheter och myndighetsverksamhet

Tänk på att alla kvinnor inte nödvändigtvis känner till sina rättigheter. Det är viktigt att informera om rättigheterna, eftersom de kan vara obekanta eller förståelsen av dem kan ha försvagats till följd av våld.

Som yrkesperson är det viktigt att du:

ger information om kvinnors rätt till jämställdhet, såsom rätten att använda pengar, ha ett eget konto, få utbildning och delta i arbetslivet
berättar om den lagstadgade rätten till trygghet och ett liv utan våld samt myndigheternas skyldighet att hjälpa
ger information om olika myndigheters praxis gällande de lagstiftningsmässiga principerna för avtal om barnets vårdnad och umgängesrätt. I fråga om barnskyddsanmälan ska du berätta att dess syfte är att ta hand om familjen och hjälpa till att ordna nödvändigt stöd. Socialarbetarnas primära uppgift är att hjälpa barn och föräldrar.

Missbruksproblem

Kvinnor med missbruksproblem kan utsättas för allvarligt våld i parrelationer. Inom missbruksmiljöer är kvinnors ställning ofta särskilt utsatt, vilket kan leda till olika former av utnyttjande och våld.

Användning av rusmedel kan vara ett sätt för kvinnan att hantera ångest, skam eller rädsla till följd av våldet. Det kan vara svårt för kvinnor med missbruk att få hjälp med att bearbeta våldserfarenheter och att ta sig ur våldsamma relationer.

Som yrkesperson är det viktigt att du:

säkerställer att klienten upplever att hon blir hörd
bedömer om det finns hot om akut våld. Utredning av våld och tryggande av säkerhet ska inte skjutas upp på grund av att klienten använder rusmedel
lyfter fram att våldet inte är hennes fel och att inget beteende eller missbruk rättfärdigar våld
säkerställer att vårdprocessen kan fortskrida parallellt (arbete mot våld och missbruksvård)
inte pressar klienten till val, men erbjuder stöd och återkommande möjligheter att få hjälp.

Kvinnor behöver en helhetsinriktad missbruksvård (på finska, Janus)
Kvinnor med skadligt bruk av rusmedel (Julkari)

Hur bör våld mot kvinnor beaktas inom tjänsterna?

Det är viktigt att perspektivet om våld mot kvinnor och flickor beaktas i utformningen, planeringen och utbildningen inom social- och hälsovårdstjänsterna. På så sätt kan risken för att kvinnor utsätts för sexuellt våld, sexuella trakasserier och våld i nära relationer identifieras och åtgärdas.

Det är särskilt viktigt att utveckla praxis för identifiering och stöd samt utbildning när det gäller följande former av våld. Se närmare anvisningar:

Centrala aspekter att beakta i förebyggandet av våld mot kvinnor är:

Ge information om våld och dess olika former. Att få information hjälper kvinnor att identifiera våld de själva utsatts för. Kvinnor har lyft fram detta som en mycket viktig fråga.
Kvinnor kan ha lättare att tala om sina erfarenheter med andra kvinnor. Det är bra att ta upp detta med klienten. Ett sådant behov kan framträda särskilt om kvinnan till exempel har vuxit upp i en patriarkal miljö eller har upplevt sexuellt våld från en man under barndomen.
Professionellt ledda kamratstödgrupper och tjänster riktade till kvinnor - hänvisa till nödvändiga stödtjänster inom välfärdsområdet och till nationella tjänster.
Tjänster för personer som har upplevt våld i nära relationer