Genomförande och uppföljning av funktionshinderservicen

För vem är anvisningen avsedd?

Denna anvisning är avsedd för yrkesverksamma inom funktionshinderområdet. Anvisningen är en rekommendation som grundar sig på lagstiftningen.

Anvisningen på sidan följer den nya lagen om funktionshinderservice (675/2023). Den nya lagen om funktionshinderservice gäller från och med den 1.1.2025 och innehåller en övergångsperiod till och med den 31.12.2027. På Åland tillämpas fortfarande den gamla lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987).

Läs mer om övergångsbestämmelserna i lagen om funktionshinderservice

Principer för genomförande och uppföljning av servicen

Det är viktigt att de tjänster som planerats och beviljats genomförs utan dröjsmål och på lämpligt sätt. Klienten ska få tillräcklig information om på vilket sätt de beviljade tjänsterna ordnas och om tjänsternas innehåll. Vid genomförande av service ska man i första hand beakta klientens önskemål och åsikt och även i övrigt respektera klientens självbestämmanderätt. Hänsyn ska tas till klientens intresse.

(Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 8 §)

Funktionshinderservicen ska tillhandahållas i fråga om innehåll, kvalitet, omfattning och sättet att producera servicen i enlighet med de individuella behov och intressen som personen med funktionsnedsättning har. Bestämmelser om klientens rätt till socialvård av god kvalitet finns i 30 § i socialvårdslagen och i 4 § i klientlagen.

(Lagen om funktionshinderservice 5 §)
(Socialvårdslagen 30 §)
(Klientlagen för socialvården 4 §)

Genomförande och uppföljning av service ska ske i samarbete med personen med funktionsnedsättning så att personen har möjlighet att vara delaktig i alla skeden av klientprocessen. Delaktigheten för en person med funktionsnedsättning ska stödjas på det sätt som personens funktionsförmåga, ålder och utvecklingsfas samt livssituationen förutsätter. Personen med funktionsnedsättning ska vid behov få stöd i att få information och för att bilda sig en egen åsikt och uttrycka den.

Servicen för personer med funktionsnedsättning består ofta av flera slags tjänster och stödåtgärder, som kan tillhandahållas och ordnas av flera parter. För att klientens intressen ska kunna tillvaratas är det viktigt att samarbetet mellan dem som ordnar och genomför servicen löper smidigt. Serviceanordnaren ska se till att service som baserar sig på olika lagar för en person med funktionsnedsättning bildar en sammanhållen helhet som uppfyller syftet med lagen om funktionshinderservice.

(Lagen om funktionshinderservice 3 §)
(Lagen om funktionshinderservice 5 §)

Verkställighet av ett beslut

I brådskande fall ska ett beslut om tjänster och stödåtgärder verkställas utan dröjsmål och i fall som inte är brådskande utan ogrundat dröjsmål. Beslutet ska dock verkställas senast inom tre månader från det att ärendet inletts. Tiden kan vara längre än detta om utredningen av ärendet av något särskilt skäl kräver en längre handläggningstid eller om verkställigheten fördröjs av något annat särskilt skäl som hänger samman med klientens behov.

(Socialvårdslagen 45 §)

Uppgifterna i verkställighetsfasen varierar beroende på vilken tjänst eller stödåtgärd det är fråga om och på vilket sätt den tillhandahålls.

Till exempel när en person ska få ersättning av kostnaderna för anskaffning av tekniska lösningar kan välfärdsområdet i verkställighetsfasen bara behöva betala ut pengar till klienten. Ordnandet av stöd för boendet kan däremot förutsätta att man använder sig av köpta tjänster, koordinerar olika tjänster sinsemellan och ger klienten och serviceproducenten omfattande anvisningar.

Välfärdsområdet kan producera de tjänster som omfattas av dess organiseringsansvar självt eller i samarbete med andra välfärdsområden, köpa dem från en serviceproducent eller i vissa fall ge klienten en servicesedel eller ekonomisk ersättning för anskaffning av tjänsten (personlig assistans enligt arbetsgivarmodellen). I detta skede kommer en ny part in i processen: den som genomför den beviljade servicen. Det är viktigt att såväl välfärdsområdet som serviceproducenten och klienten har en tydlig och samstämmig uppfattning om servicens innehåll.

Servicen ska motsvara klientens servicebeslut och sättet på vilket servicen genomförs får inte förhindra att servicen faktiskt används. Till exempel ska färdtjänst ordnas med ett sådant fordon som klienten kan ta sig in i och som rymmer klientens hjälpmedel.

Sektorsövergripande samarbete mellan olika aktörer

Samarbetsnätverket inom funktionshinderservicen är i regel stort. Även vid genomförande av service ska en myndighet inom socialvården se till att tillräcklig sakkunskap och kompetens med hänsyn till en persons individuella behov finns att tillgå.

När tjänster och stödåtgärder verkställs ska myndigheten inom socialvården enligt behov kontakta olika samarbetspartner och sakkunniga. Utgångspunkten är klientens samtycke.

(Socialvårdslagen 41 §)

De viktigaste samarbetspartnerna i verkställighetsfasen är de som producerar de beviljade tjänsterna. Vid genomförande av service inom socialvården ska klientens självbestämmanderätt respekteras och hans eller hennes önskemål, åsikter och individuella behov beaktas.

(Klientlagen 4 §)
(Klientlagen 8 §)

Klientprocessen ska följas upp 

För uppföljningen och bedömningen är det viktigt att klient- och andra planer som har utarbetats för klienten justeras vid behov och senast vid den tidpunkt som anges i planen. Då kan man följa upp tjänsternas tillräcklighet, ändamålsenlighet och effekt i förhållande till klientens servicebehov och mål.

När välfärdsområdet följer upp klientprocessen och klientens service är det viktigt att det beaktar klientens egen och vid behov de närståendes bedömning av servicens ändamålsenlighet och effekt. Dessutom bör man i stor utsträckning beakta de parter som arbetar med klienten och som påverkar klientens ärenden.

Egenkontroll

Serviceanordnaren och serviceproducenten ska övervaka den egna verksamheten och säkerställa att den till innehåll, omfattning och kvalitet motsvarar klienternas behov. De ska också sörja för säkerheten.

Avslutning av en klientrelation 

Klientrelationen kan avslutas till exempel för att klienten

• flyttar och hemkommunen byts till ett annat välfärdsområde 
• inte längre behöver funktionshinderservice eller specialomsorg, eller om behovet av service upphör av någon annan grundad anledning 
• avlider. 

Om sökanden avlider medan ansökan eller besväret behandlas ska behandlingen fortsätta, om ansökan eller besväret har rättslig betydelse för personen med funktionsnedsättning eller för dennes dödsbo. En sådan situation kan uppstå när det är fråga om en ansökan om ersättning av kostnader, till exempel ett yrkande om ersättning av kostnader som redan uppkommit för bostadsanpassningsarbeten för en person med funktionsnedsättning eller om ersättning av kostnaderna för beviljad färdtjänst.

Om ansökan eller besväret har gällt ordnandet av en tjänst eller stödåtgärd som inte har någon ekonomisk betydelse, förfaller ansökan eller besväret.

Källor

Socialvårdslagen 1301/2014 (Finlex)

Lag om service och stöd på grund av handikapp 380/1987 (Finlex)

Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000 (Finlex)

Egenkontroll för tjänsteanordnare inom social- och hälsovården

Egenkontroll för tjänsteproducenter inom social- och hälsovården