För vem är anvisningen avsedd?
Den här sidan är avsedd för kommunernas välfärdskoordinator, expert och ledare som ansvarar för att lämna uppgifter till HYTE-koefficientens processindikatorer. På sidan finns samlat information om de indikatorer som används i beräkningen av HYTE-koefficienten, från vilka datakällor uppgifterna erhålls, tidtabellerna för de slutliga beräkningar som lämnas till finansministeriet samt svar på vanliga frågor.
HYTE-koefficienten är en del av kommunernas lagstadgade statsandel för basservicen, och dess centrala mål är att stödja främjandet av befolkningens välfärd, hälsa och funktionsförmåga. Förutsättningarna för befolkningens välfärd och hälsa skapas av bland annat utbildning samt motion och idrotts, livsmedels och kulturtjänster, planläggning, trafiklösningar och många andra kommunala uppgifter.
Indikatorer som används i beräkningarna
HYTE-koefficienten beräknas utifrån indikatorer som beskriver kommunernas verksamhet för att främja välfärd och hälsa samt indikatorer som beskriver verksamhetens resultat. Det finns sammanlagt 15 processindikatorer (verksamhet) och 5 resultatindikatorer. Process och resultatindikatorernas andelar väger 50 procent var i koefficientens beräkning.
Processindikatorer som beskriver verksamheten
Kommunledning
- Till fullmäktige rapporteras varje år om befolkningens levnadsvanor och om förändringar i dessa
- I kommunens budget och ekonomiplan fastställs mätare för budgetåret med vilka man följer hur målen för främjandet av befolkningens välfärd och hälsa uppfylls
- Kommunens revisionsnämnd utvärderar varje fullmäktigeperiod i sin utvärderingsberättelse hur kommunens mål för befolkningens välfärd och hälsa har uppnåtts
- I kommunen verkar en separat utsedd expert, planerare eller motsvarande som koordinerar främjandet av välfärd och hälsa
- I planeringen och utvecklingen av kommunens service utnyttjas invånarråd och forum
Idrott
- Barns Motionsaktiviteten bland barn och ungdomar rapporteras årligen i kommunens välfärdsberättelse eller i motsvarande berättelse
- Kommunen sammankallar regelbundet till gemensamt möte med idrottssällskapen och föreningarna
- I kommunen ordnas motionsgrupper som riktar sig till barn och ungdomar som inte deltar i idrottsföreningsverksamhet
- De tjänsteinnehavare som ansvarar för motionsfrämjandet deltar i organens förhandsbedömning av effekterna
- I kommunen verkar en tväradministrativ arbetsgrupp som behandlar motionsfrämjande
Grundskolor
- Inspektion av hur man främjar hälsosamhet och säkerhet i skolmiljön samt välbefinnande i skolgemenskapen
- Den totala mängden elevfrånvaro följs i hela skolan
- Skolan har långa motionsraster
- I skolan iakttas Statens näringsdelegations skolmatsrekommendationer i fråga om skolluncher och mellanmål
Kultur
- Kommunen sänker tröskeln för deltagande i kulturlivet
Resultatindikatorer som beskriver förändringen
- Upplever hälsotillståndet medelmåttigt eller dåligt, % av eleverna i årskurs 8 och 9
- 17 - 24-åriga personer utanför utbildningssystemet, % av befolkningen i samma ålder
- 25 - 64-åriga långvariga mottagare av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder
- 25 - 64-åriga sjukpensionstagare, % av befolkningen i motsvarande ålder
- Vårdperioder i anslutning till fallolyckor bland personer som fyllt 65 år / 10 000 personer i samma ålder.
De detaljerade indikatoruppgifterna beskrivs i Sotkanet och i metodrapporten för kommunernas HYTE-koefficient.
Datakällor
Uppgifterna för processindikatorerna samlas in direkt från kommunerna i samband med THL:s TEA datainsamlingar (kommunledning, idrott, grundskolor och kultur). Uppgifterna för resultatindikatorerna erhålls från följande källor:
- Skolhälsoenkäten (THL)
- Examensregistret (Statistikcentralen)
- Utkomststödsregistret (THL)
- Pensionsstatistik (PSC)
- Statistik över den specialiserade sjukvården (THL)
- Statistik över primärvården (THL)
Vid fastställandet av HYTE-koefficienten används de senaste tillgängliga uppgifterna. Om ingen uppgift finns att tillgå får kommunen det lägsta möjliga värdet för den aktuella uppgiften i beräkningen.
Beräkningsprocessens steg
- Kommunerna lämnar sina uppgifter till TEAviisaris datainsamlingar. Under våren jämna år samlas idrottsuppgifterna in, och under våren udda år samlas uppgifter in om kommunledningen och kultur; på hösten udda år samlas uppgifter in från grundskolorna.
- Elever i kommunerna besvarar Skolhälsoenkäten – genomförs udda år.
- Yrkesutbildade personer inom välfärdsområdena gör anteckningar i patientdatasystemet.
- THL hämtar uppgifterna och yrkesutövarnas anteckningar från registren för beräkningen.
- Utifrån de inlämnade uppgifterna bildas indikatorerna och därefter görs beräkningen.
- Den slutliga beräkningen lämnas till finansministeriet för utbetalning.
Tidtabell
THL lämnar årligen i november de HYTE koefficienter som används i beräkningen av kommunernas finansiering till finansministeriet för beräkning av kommunernas statsandel för basservicen.
Vanliga frågor om HYTE-koefficienten för välfärdsområdena
Databasen består av den information som för närvarande finns tillgänglig från alla kommuner i Fastlandsfinland. Även om Finland har utmärkta forsknings‑ och registerdata, även internationellt, täcker de inte alla viktiga områden. Det finns till exempel inte jämförbara uppgifter om alla kommuners resurser och verksamhet. Indikatorerna betonar unga, vilket beror på tillgången till data.
Databasen utvecklas kontinuerligt och nya indikatorer införs när tillförlitliga och jämförbara data finns tillgängliga.
Indikatorerna för tillägget för främjande av välfärd och hälsa uppdateras samtidigt som kriterierna för statsandelen i övrigt uppdateras. Finansministeriet ansvarar för tidtabellen.
Det centrala är ett sektorsövergripande och långsiktigt arbete i stället för att fokusera på enskilda indikatorer. Indikatorerna har valts så att de
- beskriver processer som leder till ett allt mer systematiskt och heltäckande arbete, och
- mäter resultat på befolkningsnivå som är en följd av systematiskt och koordinerat arbete inom flera förvaltningssektorer.
Enligt 121 § i kommunallagen är det revisionsnämndens uppgift att bland annat bedöma om de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige ställt upp har uppnåtts i kommunen. På denna grund bör revisionsnämnden också ta ställning till läget för främjandet av välfärd och hälsa samt till hur kommunens mål på området har uppnåtts.
Med TEAviisaris fråga till kommunledningen ”Har revisionsnämndens utvärderingsberättelse under innevarande fullmäktigeperiod bedömt hur kommunens välfärds‑ och hälsomål har uppnåtts?” utreds hur kommunerna uppfyller ovan nämnda uppgift. Frågan innebär att kommunens revisionsnämnd i sin utvärderingsberättelse åtminstone en gång – eller minst en gång per fullmäktigeperiod – har bedömt hur kommunens välfärds‑ och hälsomål har uppnåtts.
Eftersom datainsamlingen genomförs vartannat år är det möjligt att revisionsnämnderna i alla kommuner inte hinner bedöma måluppfyllelsen före insamlingen. Om fullmäktigeperioden pågår, beaktas uppgifterna från föregående insamling vid bildandet av HYTE‑koefficienten för att säkerställa jämförbar poängsättning mellan kommunerna.
Om kommunens grundläggande undervisning ordnas i en annan kommun får kommunen samma resultat som den kommun där undervisningen ordnas. Om undervisningen ordnas i flera andra kommuner får kommunen medeltalet av dessa andra kommuners resultat.
I beräkningen används skalade indikatorer. Det är ändamålsenligt att redovisa båda värdena, så att kommunen känner till
- sitt eget tal, och
- hur kommunen förhåller sig till andra kommuner (skalat), vilket är det som ingår i beräkningen.
Det är dock inte möjligt att fastställa ett enskilt indikators monetära värde på ett direkt sätt, eftersom finansieringen inte fördelas på indikatornivå. Dessutom granskas indikatorns resultat i relation till andra kommuners resultat, vilket ytterligare förhindrar en entydig bestämning av ett monetärt värde för varje indikator.
HYTE‑koefficienten uppdateras årligen, men det gör inte alla indikatorer. Både TEAviisaris uppgifter och Skolhälsoenkätens uppgifter uppdateras vartannat år, det vill säga samma värde ingår i två på varandra följande års beräkning.
Kontaktinformation
ledande expert
tfn 029 524 7128
[email protected]
Timo Ståhl (LinkedIn)
specialsakkunnig
tfn 029 524 7749
[email protected]
Vesa Saaristo (LinkedIn)