För vem är anvisningen avsedd?
Denna anvisning är i första hand avsedd för de socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter och som har i uppgift att upprätta en klientplan för barnet i olika skeden av klientrelationen med barnskyddet. Anvisningen kan också användas ledande socialarbetare samt av andra professionella som arbetar inom barnskyddet.
Anvisningen har utarbetats utifrån den gällande barnskyddslagen. Enligt lagen ska en klientplan alltid upprättas för klienten.
Denna anvisning behandlar klientplanen i olika skeden av processen. Flikarna innehåller kompletteringar med avseende på öppenvård, vård utom hemmet och klientplanen för stöd i föräldraskapet.
Syftet med klientplanen
Barnskyddslagen styr att det barn- och familjeinriktade socialarbetet inom barnskyddet ska genomföras planmässigt. En förutsättning är att varje barn som är klient får en egen personlig klientplan.
(Barnsyddslagen 30 §)
Klientplanen är:
- ett dokument som styr arbetet inom barnskyddet
- ett verktyg för kunskapsbildning inom socialt arbete och ett stöd för att strukturera arbetet
- en skriftlig text som bygger på överväganden och samtal mellan klienten och socialarbetaren samt andra som deltar i arbetet med att ta fram planen.
Klientplanen är ändå mer än detta: den är ett arbetsredskap som klienten och dennes familj och den ansvariga socialarbetaren utarbetar tillsammans, och som strukturerar det målinriktade arbetet. Den upprättas även när de berörda parterna inte vill delta i arbetet med att ta fram planen.
Klientplanen ska göras upp och ses över i samråd med barnet och vårdnadshavaren samt vid behov med en annan laglig företrädare för barnet, föräldrarna, någon annan person som svarar för barnets vård och fostran eller står barnet nära och någon som i väsentlig omfattning deltar i vårdnaden om barnet.
(Barnskyddslagen 30 § 2 mom.)
Klientplanen upprättas av den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter. Lokala rutiner varierar när det gäller vilka andra barnskyddsanställda som deltar.
Barnet ska träffas tillräckligt ofta
Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter eller någon annan anställd inom barnskyddet ska träffa barnet personligen tillräckligt ofta. Socialarbetaren eller den andra anställda inom barnskyddet ska anteckna i barnets klientplan hur ofta hen – eller en annan anställd inom barnskyddet som är insatt i barnets situation – träffar barnet personligen. En annan anställd inom barnskyddet kan till exempel vara en familjearbetare eller en socialhandledare.
(Barnskyddslag 29 § 1 mom )
Vid bedömning av mötenas tillräcklighet är huvudregeln att barnet ska träffa den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter eller en annan anställd inom barnskyddet som arbetar med barnet eller dess familj personligen i minst två timmars tid per månad under det aktiva arbetsskedet. Med aktivt arbetskede avses bland annat utredning av behovet av barnskydd, bedömning av situationen för ett barn som redan är klient inom barnskydde samt föreberedelser inför placering.
Det är viktigt att möten ordnas även efter det aktiva arbetskedet.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 29 § i barnskyddslagen, RP 130/2013 rd. (Riksdagen)
Arbete med ett barn
Före klientplanen: bedömning av barnets situation
Bedömningen av barnets situation föregår alltid klientplanen. Det är i praktiken svårt att börja det planmässiga arbetet direkt med att upprätta en plan innan barnets och familjens aktuella situation har utretts tillräckligt väl och man har hört alla familjemedlemmar. Likaså är bedömningen av hur tidigare mål har uppnåtts central när klientplanen uppdateras.
Bedömningen av barnets situation som ligger till grund för klientplanen fås för nya klienter genom bedömningen av servicebehovet och den bedömning av behovet av barnskydd som ingår i den. För barn som redan är klienter bör planen likaså baseras på en bedömning av barnets situation, vars omfattning kan avtalas tillsammans med familjen.
Upprättande av klientplanen
Klientplanen kan upprättas vid ett gemensamt möte eller sammanställas på basis av flera möten. Planen kan också utarbetas i samarbete med samarbetsparter i ett multiprofessionellt arbete eller tillsammans med närstående, till exempel genom ett familjerådslag.
Socialarbetaren som ansvarar för barnets angelägenheter antecknar i klientplanen de stödåtgärder inom barnskyddet som man har kommit överens om och planerat för klienten. Om socialarbetaren utarbetar planen tillsammans med klienten och man inte når enighet i alla frågor, ska även avvikande åsikter antecknas i planen.
Klientplanen är inte rättsligt bindande. Klienten har dock rätt att lita på att barnskyddet agerar i enlighet med planen och arbetar för att uppnå de mål som där har fastställts.
Barnskyddets stödåtgärder antecknas i klientplanen, men inget förvaltningsbeslut fattas om planen. Beslut om beviljande av stödåtgärder görs separat och är överklagbara. Ett beslut ska också fattas när en stödåtgärd inte beviljas.
Klientplanen ska innehålla:
- Barnets och familjens behov av stöd och tjänster
- De omständigheter och saker som målet är att påverka
- De tjänster och andra stödåtgärder genom vilka målet är att behovet av stöd ska mötasden tid inom vilken man uppskattar att målen kan uppnås
- De berördas avvikande meningar om behovet av stöd och ordnandet av tjänster och andra stödåtgärder
- Personliga möten med socialarbetaren eller någon annan anställd inom barnskyddet.
(Barnskyddslagen 29 § – 30 §)
I fråga om bedömningen antecknas i klientplanen:
- hur arbetet och måluppfyllelsen ska bedömas
- vad som ska bedömas
- vem som genomför bedömningen och när.
Vid upprättandet av planen närvarar beroende på familjens situation
- barnet
- vårdnadshavarna och/eller föräldrarna
- och barnskyddets anställda
- samt eventuellt familjens närstående och en samarbetspart.
Dessutom är det bra om anställda inom eventuella stödåtgärder är närvarande.
Om barnet deltar i förhandlingarna, ska hen informeras om vem som närvarar och deras roll på ett sätt som barnet förstår.
Det är bra om barnet deltar i planeringsmötena med beaktande av barnets ålder och utvecklingsnivå. Närvaro är särskilt viktigt när man tillsammans med barnet och familjens vuxna kommer överens om tydliga och konkreta förändringsåtgärder som gäller både barnet och föräldrarna samt målsättningar och stödåtgärder för att förbättra barnets vardag. När barnet närvarar vid mötet, ska minst en av arbetstagarna ge barnet särskild uppmärksamhet.
Om man redan tydligt kommit överens om att barnet inte närvarar vid planens upprättande, ska man komma överens om vem, vad och hur man berättar för barnet om de saker som överenskommits vid mötet. Dessutom ska man ta i beaktande att åsikten av barn i alla åldrar ska utredas. Med tanke på barnets delaktighet är det viktigt att barnet har tillräckligt med aktuell information om arbetet.
Barnet och föräldrarna/vårdnadshavarna informeras om att en klientplan upprättas och ombeds att delta i planeringen bland annat genom att fråga dem vem som borde bjudas in till mötet. Barnet, föräldrarna och andra deltagare kan bjudas in under föregående möte eller kan till exempel skickas ett separat brev om mötet.
Planeringsmötet kan till exempel framskrida på följande sätt:
1. Inledning
Ett inledande samtal för planens upprättande. Man går igenom vilka som är närvarande vid planeringsmötet och vad syftet med mötet är. Man kommer särskilt överens om hur barnet ska uppmärksammas under mötet. I början är det bra att prata om vilka frågor som behandlas ur var och ens perspektiv.
Innan man diskuterar målen för förändring av barnets situation är det bra att prata om deltagarnas mål för arbetet och samarbetet och komma överens om arbetssättet. I början bör man också berätta om de principer som man strävar efter att följa under mötet.
2. Överenskommelse om målen
Man kommer överens om målen genom att gå igenom alla de närvarandes förslag kring vilka förändringar som behövs i barnets vardag och liv. Målen kan utgå från bedömningen av servicebehovet. Vilka mål kan föräldrarna och andra vuxna börja uppnå först? Det är bra att skriva in både konkreta och kortsiktiga mål och sådant som eftersträvas på längre sikt.
Om barnet inte är närvarande framförs barnets förslag av familjens vuxna och/eller socialarbetarna. Målet är att planens mål ska vara så konkreta som möjligt så att barnets vardag kan förbättras genast.
Deltagarna kan vara överens om målen, men de kan också variera utifrån olika perspektiv. Det viktiga är att var och en får berätta vad de anser vara det primära målet. När man kommer överens om målen är det viktigt att överväga vems mål det är fråga om och att de är sådana som klienten själv kan förbinda sig till.
3. Metoder för förändring
Man går igenom alla deltagares förslag för hur målen kan uppnås. Om barnet inte är närvarande framför någon av deltagarna barnets önskemål (t.ex. en förälder, intressebevakare eller den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter). Ofta har barnet redan uttryckt sina önskemål under tidigare möten och socialarbetaren har antecknat dem i sammanfattningen. Dessa gås ändå igenom på nytt under mötet.
Därefter funderar man på vad som kan hjälpa föräldrarna och barnet att åstadkomma förändringen. Familjens vuxna och barnet formulerar med egna ord vilken typ av hjälp de anser vara lämplig eller nödvändig. Det är bra att (i mån av möjlighet) bygga upp metoderna på barnets, familjens och nätverkets befintliga resurser.
Socialarbetaren kan komma med förslag på stödande insatser och öppenvårdens stödåtgärder. Klienternas delaktighet förutsätter att de är medvetna om vilka olika stödåtgärder öppenvården erbjuder. Socialarbetaren ska öppet berätta om de olika alternativen.
4. Överenskommelse om kriterierna för måluppfyllelse
Man söker svar på frågan: hur vet vi att vi har gjort framsteg för att uppnå målet eller har uppnått det? På så sätt vet klienterna vad som förväntas av dem och hur målen kommer att utvärderas.
5. Överenskommelse om utvärderingen av planen
Man kommer överens om:
- när förändringen ska utvärderas
- hur lång arbetsperiod som behövs
- hur lång tid det sannolikt krävs för att göra framsteg och hur barnets situation ser ut just nu
- samt hur länge barnet kan vänta på att målen uppnås.
6. Att informera barnet
Man kommer överens om vem som berättar om planen för barnet om hen inte är närvarande vid mötet. Samtidigt går man igenom besluten och övriga saker som barnet ska underrättas om.
7. Till vem ges planen
Man kommer överens om vem som ska få eller skickas den skriftliga planen. Om klientplanen inte har kunnat göras upp i samarbete med alla vårdnadshavare ska den skickas även till den vårdnadshavare som inte deltagit. Här måste man dock beakta minderåriga klienters rätt att förbjuda utlämnande av uppgifter i ett socialvårdsärende.
8. Avslutning av planeringsmötet
I slutet av mötet utvärderas mötet i sig: Behandlades rätt frågor, var arbetssättet lämpligt, var mötet till nytta?
Klientplanen ska ses över vid behov, dock minst en gång om året.
(Barnskyddslagen 30 §)
Lagen innehåller ingen särskild bestämmelse om inom vilken tid den skriftliga klientplanen ska skickas till parterna. Öppen dokumentation och att klientplanen utarbetas i samarbete stärker parternas kännedom om planens innehåll. God förvaltning förutsätter att ärenden sköts utan dröjsmål. Kunden har dessutom rätt till socialvård av god kvalitet och ett gott bemötande. Klientplanen ska alltså skickas utan ogrundat dröjsmål. Rekommendationen är att klientplandokumentet levereras till parterna inom en månad från att det har utarbetats.
(Förvaltningslagen 434/2003 23 §)
(Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000 4 §)
Riksdagens biträdande justitieombudsman har konstaterat i sina avgöranden:
"--- klientplanen är för parterna (barnets vårdnadshavare och barnet) ett så viktigt dokument att parterna kan utläsa myndighetens skyldigheter och vilka rättigheter som tillkommer dem och parterna."
JO/6678/2018 (Justitieombudsman)
"God förvaltning förutsätter att den ansvariga myndigheten på eget initiativ tillställer klientplanen till parterna. Detta innebär att klientplanen också ska tillställas barnet, vid behov så att barnet får information om syftet med vården utom hemmet och de mål som anges i klientplanen samt de tjänster som ordnas för att uppnå målen. Vid givandet av information till barnet måste man dock säkerställa att uppgifterna inte är skadliga för barnet."
JO/6965/2020 (Justitieombudsman, på finska)
I klientplanen ska anges den tid inom vilken man uppskattar att målen kan uppnås. Det är centralt att definiera kortsiktiga och långsiktiga mål vid utarbetandet av klientplanen
(Barnskyddslagen 30 § 2 mom.)
