Den individuella bedömningen av behovet av eftervård och planeringen av eftervården ska inledas i god tid under vården utom hemmet redan innan eftervården börjar. Eftervården planeras tillsammans med den unga, placeringsplatsen, föräldrarna och det övriga nätverk som är viktigt för barnet.
Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ansvararför att bygga upp en servicehelhet som motsvarar den ungas behov och stöder hen på bästa möjliga sätt. Detta dokumenteras i klientplanen för eftervård, det vill säga eftervårdsplanen.
(Barnskyddslagen 76 § 1 mom. och 30 §)
I eftervårdsplanen antecknas:
- eftervårdens syfte och mål
- behovet av stöd och hjälp
- tillgängliga tjänster och andra stödåtgärder.
För barnet eller den unga har tidigare gjorts en klientplan som under tiden i vård utom hemmet fungerat som ett verktyg för planering och bedömning. Eftervården genomförs på samma sätt.
Det är viktigt att föra separata diskussioner om barnets eller den ungas egna behov och att på motsvarande sätt diskutera med föräldrarna eller andra som tagit hand om barnet om deras stödbehov.
Skyldigheten för välfärdsområdet att upprätta en eftervårdsplan
En eftervårdsplan ska upprättas. Underlåtenhet att göra planen utgör en försummelse, vilket även riksdagens biträdande justitieombudsman konstaterat i sitt beslut:
”Stadens välfärdstjänster hade försummat att bland annat upprätta en eftervårdsplan i ärendet som gällde den unga som lämnat in klagomålet. Försummelsen skulle betraktas som allvarlig och som äventyrande av klagandens rätt till eftervård.”
JO/7518/2020 (Justitieombudsman)