För vem är anvisningen avsedd?
Anvisningen är i första hand avsedd för socialarbetare inom eftervården samt andra yrkesutbildade personer som arbetar inom eftervården. Anvisningen är även till nytta för andra professionella inom barnskyddet och vuxensocialarbetet som arbetar med teman som berör eftervård. Även ledande tjänsteinnehavare som ansvarar för att ordna socialvård har nytta av anvisningen.
Anvisningen har utarbetats utifrån den gällande barnskyddslagen.
Vad är eftervård?
Med eftervård avses övergripande stöd för barnet eller den unga personen efter att vård utom hemmet eller en lång placering inom öppenvården har avslutats, oberoende av barnets eller den ungas ålder.
Syftet med eftervården är att stödja barnet eller den unga personen när hen flyttar hem efter vården utom hemmet eller att stödja deras självständighet genom att hjälpa dem att uppnå tillräckliga färdigheter för en självständig vardag och vuxenlivet. Eftervården stöder också barn som flyttar till en annan ort för att studera och bor självständigt, om flytten är förenlig med barnets bästa.
Vem har rätt till eftervård?
Välfärdsområdet ska ordna eftervård för barnet eller den unga personen
- sedan vård utom hemmet har avslutats (senast när barnet fyller 18 år), och
- sedan en placering som stödåtgärd inom öppenvården har avslutats, om placeringen varat minst ett halvt år utan avbrott och berört enbart barnet.
(Barnskyddslagen 75 § 1 mom.)
Eftervård kan också ordnas för en sådan ung person som inte tidigare har varit placerad utom hemmet eller vars placering inte har varat ett halvt år. Välfärdsområdet kan stödja den unga att bli självständig även om någon absolut skyldighet att ordna eftervård inte finns.
(Barnskyddslagen 75 § 2 mom.)
En klient inom eftervården kan vara ett barn eller en ung person som får tillfälligt skydd eller som omfattas av systemet för asylsökande, om de övriga förutsättningarna i barnskyddslagen uppfylls.
Barnets rätt till eftervård börjar när omhändertagandet upphör. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i sitt avgörande HFD 3.10.2018/4481, att barnets rätt till eftervård började från det att omhändertagandet avslutats och inte från den tidpunkt då den tillfälliga placeringen i hemmet börjat. Barnet hade under den tid hen var omhändertagen tillfälligt placerats i hemmet. Senare upphävdes omhändertagandet.
Eftervården är frivillig för den unga. Om hen motsätter sig den eftervård kan hen begära eftervård när som helst före hen fyller 23 år.
Eftervårdens innehåll
Eftervårdens innehåll bestäms alltid utifrån barnets eller den unga personens individuella behov av stöd. Innehållet i och ordnandet av eftervården baseras på en klientplan där barnets eller den unga personens individuella behov av stöd och det motsvarande stödet inom eftervården bedöms.
(Barnskyddslagen 30 §)
Eftervårdens mål och metoder utformas med beaktande av barnets ålder och utvecklingsnivå samt relationen till familjen. Unga som blir vuxna, barn som återvänder hem och deras familjer har olika behov av stöd. Skyldigheten att ordna eftervård omfattar också stöd till barnets eller den ungas föräldrar, vårdnadshavare eller andra som ansvarar för barnets fostran i samband med att barnet återvänder hem efter vård utom hemmet.
Majoriteten av de unga som får eftervård är myndiga.
Stödåtgärder inom eftervården
Stödåtgärderna inom eftervården planeras alltid utifrån barnets eller den unga personens individuella behov och i samarbete med myndigheterna. Eftervården kan omfatta vilka tjänster som helst inom social- och hälsovården. Tillräcklig försörjning och boende är grundläggande förutsättningar för att klara sig och ska alltid ordnas när rehabiliteringen av den unga kräver det.
(Barnskyddslagen 76–76 a §)
Eftervården kan omfatta till exempel
- Psykosocialt stöd: personlig handledning och rådgivning, t.ex. i färdigheter som behövs i vardagen och för att leva självständigt, hänvisning till samhällets tjänster
- Stöd för att hitta egna resurser och planera framtiden
- Hjälp med att skaffa bostad
- Stöd för att inleda och klara av skolgång eller studier
- Stöd för att hitta arbete och praktikplats
- Stärkande av ekonomiska färdigheter (budgetering, betalningar, förebyggande av skuldsättning, löne- och arvodespraxis, förmåner)
- Stöd för hobbyverksamhet
- Erbjudande av möjlighet till semester och rekreation
- Möjlighet att delta i en kamratstödsgrupp
- Ekonomiskt stöd för kostnader för barnets eller den ungas boende, utbildning och andra kostnader i anslutning till ett självständigt liv, samt handledning i planmässig användning av pengar
- Möjlighet till regelbundet stöd för föräldrar eller andra som ansvarar för fostran när barnet flyttar hem efter en placering
- Stöd vid uträttande av ärenden i andra tjänster, t.ex. tillgång till mental- och missbrukarvård samt hälsovård och sysselsättningstjänster
Tryggande av utkomst och boende i eftervården
För en ung person som får eftervård ska man utan dröjsmål
- ordna tillräckligt ekonomiskt stöd, samt
- avhjälpa brister i boendeförhållandena eller ordna en behovsenlig bostad,
när otillräcklig utkomst, bristfälliga boendeförhållanden eller avsaknad av bostad utgör ett väsentligt hinder för rehabiliteringen av barnet eller den unga personen.
(Barnskyddslagen 76 a §)
Syftet med det ekonomiska stödet inom eftervården är att stödja den ungas utveckling, självständighet och etablering i samhället. En väl genomförd eftervård är också ett förebyggande barnskyddsarbete.
Ett barn eller en ung person som har rätt till eftervård har en subjektiv rätt till ekonomiskt stöd för att rehabiliteringen inte ska hindras av ekonomiska skäl. De medel för eget hushåll som betalas till den unga kan dock påverka beloppet av det ekonomiska stödet. Dessutom är det viktigt att använda det behovsprövade utkomststödet med beaktande av familjens helhetssituation. Med behovsprövat utkomststöd avses det kompletterande och förebyggande utkomststöd som välfärdsområdet beviljar.
(Lagen om utkomststöd 6 §, 7 c §, 8 §, 14 §)
Vid bedömningen av utkomststödets belopp ska det ekonomiska stöd som avses i 76 a § i barnskyddslagen och som tryggar boende och utkomst i eftervården inte beaktas som inkomst.
(Lagen om utkomststöd 11 § 2 mom.)
På motsvarande sätt ska inte heller utgifter som täcks med stöd enligt 76 a § i barnskyddslagen beaktas som utgifter i bedömningen av utkomststödet.
(RP 217/2016 rd, s. 11)
Med rehabilitering avses att tillgodose individuella behov hos unga som får eftervård och stöd ska beviljas på ett sätt som motsvarar behovet. Ekonomiskt stöd för rehabilitering i eftervården kan utöver utkomststöd vara i praktiken t.ex. stöd för hobbyverksamhet eller boendekostnader, utgifter för flytt till en egen bostad eller för möblering av en bostad eller annat behövligt stöd vid förändringar eller utvecklingen till självständighet. Det ekonomiska stödet är i princip inte avsett att täcka normala grundutgifter och avsikten är att stödet ska kunna beviljas vid sidan av utkomststöd.
(RP 217/2016 rd, s. 11)
Riksdagens biträdande justitieombudsman 4.2.2021, EOAK/7518/2020:
Ekonomiskt stöd kan beviljas med stöd av bestämmelserna om eftervård i barnskyddslagen eller till exempel med stöd av lagen om utkomststöd. Den unga har rätt till ekonomiskt stöd som eftervård oberoende av om hen har rätt till utkomststöd eller hur stort det skulle vara. Det är upp till välfärdsområdet att avgöra vilka kostnader som täcks av medel för eget hushåll och vilka kostnader som täcks med välfärdsområdets ekonomiska stöd. Bedömningen ska beakta beloppet av medlen för eget hushåll, medlens användningsändamål, den ungas ålder och individuella omständigheter. Medlen för eget hushåll ska dock inte användas för kostnader som klart omfattas av det ekonomiska stödet enligt barnskyddslagen. Stöd för åtgärder som främjar den ungas självständighet och särskilda utgifter och anskaffningar i anslutning till detta är till exempel möbler till en egen bostad. Användningen av medel för eget hushåll ska planeras tillsammans med den unga. Beslut om utbetalning eller utebliven utbetalning av medel för eget hushåll ska vara överklagbara.
Riksdagens biträdande justitieombudsman 14.1.2021, EOAK/7624/2020:
Eftervården kan också omfatta stöd för den ungas föräldraskap och kommande moderskap. Detta kan innebära ekonomiskt stöd i eftervården eller i sista hand utkomststöd. Den unga har alltid rätt till ekonomiskt stöd som eftervård, oberoende av till exempel huruvida den unga har rätt till utkomststöd eller stödets belopp. Normerna för utkomststöd är inte bindande för tjänsteinnehavaren vid ordnande av eftervård.
Riksdagens biträdande justitieombudsman 17.12.2020, EOAK/5256/2019:
Samtycke till körundervisningstillstånd eller åldersdispens ska bedömas individuellt för varje barn. Även beviljandet av ekonomiskt stöd och användningsändamålet för medel för eget hushåll ska grunda sig på individuell prövning. Besluten ska motiveras och utredningen ska inhämtas enligt förvaltningslagen.
Som klient inom eftervård kan den unga ha möjlighet att få:
- bostadsstöd, som ansöks via FPA. Mer information om stödets belopp fås från FPA.
- studiestöd, om den unga studerar. Stödet ansöks via FPA. En klientrelation inom eftervården inverkar på skyldigheten att lyfta studielån (se avsnittet om utkomststöd nedan).
- behovsprövat stöd genom socialarbetarens beslut. Stöd kan fås t.ex. för läroböcker eller större materialanskaffningar när kostnaderna inte ersätts på annat sätt (examen på andra stadiet är fr.o.m. 1.8.2021 avgiftsfri för alla som påbörjat studierna på andra stadiet före 18 års ålder och fram till 20 års ålder).
- arbetslöshetsersättning, om den unga är arbetslös arbetssökande. Om den unga är 18–24 år och saknar yrkesutbildning måste hen söka studieplats på våren, annars kan hen förlora arbetslöshetsförmånerna.
- rehabiliteringspenning, om den unga inte arbetar eller studerar och behöver rehabilitering för för att stärka arbets- eller studieförmågan. Rehabiliteringspenning ansöks via FPA.
- utkomststöd, om utkomsten inte är tillräcklig. Övriga förmåner och inkomster inverkar på utkomststödet. Medel för eget hushåll och annat stöd enligt 36 § som klienter inom barnskyddet eftervård får betraktas inte som inkomst. Klienter inom eftervården är inte skyldiga att lyfta studielån för att få utkomststöd (FPA 2023)
Vid övervägande av boendelösningar kan följande vara aktuella:
- boende i den tidigare platsen för vård utom hemmet
- boende i stödboende i anslutning till enheten
- annat stödboende.
Stöd för självständigt boende kan betyda till exempel:
- andrahandhyrning
- hjälp med att söka bostad
- ordnande av stödboende
- betalning av hyresgarantin
- boendehandledarens tjänster eller en stödperson.
I vissa situationer är det ändamålsenligt att stödja självständigt boende även för barn under 18 år. Regionförvaltningsverken (numera Tillstånds- och tillsynsverket) konstaterade i sitt styrningsbrev 14.12.2020 att rätten till tillräcklig tillsyn och omsorg för barn i vård utom hemmet ska säkerställas vid övning av självständigt boende. Därför ska boendeträning för barn i vård utom hemmet ordnas så att barnet fortfarande är placerat i en enhet och ingår i klientdimensioneringen enligt tillståndet.
Om rehabiliteringen av barnet eller den unga personen i eftervården också kräver andra särskilda boendearrangemang är välfärdsområdet skyldigt att ordna dem.
Riksdagens biträdande justitieombudsman 14.1.2021, EOAK/7624/2020:
Enligt den klagande hade kommunen som ansvarade för eftervården inte hjälpt henne att få en permanent bostad, trots att hon var gravid. Enligt utredningen hade den klagande erbjudits en period på ett mödrahem och socialväsendet hade gett ett utlåtande till bostadsbyrån. Kommunen var beredd att brådskande ordna en tillfällig bostad. Den biträdande justitieombudsmannen ansåg att den unga personens individuella behov av stöd inom eftervården och hennes livssituation inte hade beaktats tillräckligt. Det stöd den unga personen fick var inte tillräckligt.
Eftervårdens upphörande
Skyldigheten att ordna eftervård upphör när det gått fem år från det att barnet sedan en placering utom hemmet avslutades senast varit klient inom barnskyddet. Skyldigheten att ordna eftervård upphör dock senast när den unga fyller 23 år.
Syftet med tidsfristen på fem år är att begränsa skyldigheten att ordna eftervård så att den inte omfattar situationer där barnet inte längre kan anses ha behov av eftervård. Den tidsperiod som anges i bestämmelsen är bunden till den tidpunkt då klientrelationen inom barnskyddet upphör, det vill säga till den tidpunkt då behovet av barnskydd upphört. För att tidsfristen på fem år ska kunna påvisas på ett tillförlitligt sätt måste det i barnets klientplan och klientberättelse tydligt konstateras att barnet inte längre har behov av en klientrelation inom eftervården.
När eftervården avslutas ska socialarbetaren vid behov tillsammans med den unga personen utarbeta en plan som beskriver det stöd och de tjänster som står till den ungas förfogande efter att eftervården avslutats. På detta sätt säkerställer man att den unga som håller på att bli självständig inte blir utan stöd när skyldigheten att ordna eftervård upphör, utan att socialarbetaren vid behov vägleder den unga till andra allmänna tjänster och stödformer som välfärdsområdet och kommunen ordnar.
(Barnskyddslagen 76 § 2 mom.)
Efter att eftervård enligt barnskyddslagen har avslutats ska de tjänster som klienten behöver ordnas med stöd av socialvårdslagen. Detta är inte längre en stödform enligt barnskyddslagen.
Vid tillhandahållandet av socialvård ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att tillgodose de klienters intressen som behöver särskilt stöd. I 8 § i socialvårdslagen föreskrivs det att välfärdsområdesmyndigheterna och de kommunala myndigheterna i samarbete ska ge akt på och främja välfärden hos personer som behöver särskilt stöd samt avhjälpa missförhållanden och förebygga uppkomsten av dem.
(RP 56/2023 rd)
Om eftervård inte ordnas ska ett separat, överklagbart beslut om detta fattas. Grunden för ett avslag kan vara att barnet fyllt 23 år eller att barnet inte varit klient inom barnskyddet under de senaste fem åren efter att placeringen upphört. Annars kan ett avslag endast bero på barnets behov, till exempel att barnets situation är tillräckligt tryggad och att det inte längre finns ett innehållsmässigt behov av eftervård.
(RP 252/2006 rd, s. 187)
