På denna sida

För vem är anvisningen avsedd?

Denna anvisning är avsedd för yrkesutbildade personer inom funktionshinderservice. Anvisningen är en rekommendation som grundar sig på lagstiftningen.

Anvisningen på denna sida följer den nya lagen om funktionshinderservice (675/2023). Den nya lagen om funktionshinderservice gäller från och med den 1 januari 2025, och den har en övergångstid till och med den 31 december 2027. På Åland tillämpas fortfarande den gamla handikappservicelagen (lagen om service och stöd på grund av handikapp 380/1987).

Läs mer om övergångsbestämmelserna i lagen om funktionshinderservice

Information om beslut om funktionshinderservice och om hur man ansöker om funktionshinderservice fås genom att kontakta välfärdsområdets funktionshinderservice. THL behandlar inte enskilda klientärenden.

Utarbetande av klientplan

Klientplanen är en plan för den service och de stödåtgärder som en person med funktionsnedsättning behöver. Av klientplanen ska det tillräckligt detaljerat framgå de omständigheter som gäller personens individuella funktionsförmåga, livssituation och servicebehov och som har betydelse när man fattar beslut om servicens innehåll, sättet att ordna den och dess omfattning.

Bedömningen av servicebehovet ska kompletteras med en klientplan som utarbetas för klienten (fram till den 31 december 2024 serviceplan), om det inte är uppenbart onödigt att utarbeta en plan. I stället för en klientplan kan det beroende på situationen också göras upp någon annan motsvarande plan.

Det är uppenbart onödigt att utarbeta en plan om bedömningen av servicebehovet är en tillräcklig stödform för att genomföra klientens socialvård.

(Socialvårdslag 39 §)

Klientplanen utarbetas med stöd av bestämmelserna i socialvårdslagen. Bestämmelserna i lagen om funktionshinderservice kompletterar bestämmelserna i socialvårdslagen. Ansvaret för att utarbeta planen ligger hos det välfärdsområde där klienten har sin hemkommun.

En yrkesutbildad person inom socialvården utarbetar klientplanen

För utarbetandet av klientplanen för en person med funktionsnedsättning ansvarar alltid en yrkesutbildad person i tjänsteförhållande som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015).

(Lag om funktionshinderservice 4 §)

För utarbetandet av klientplanen för personer som behöver särskilt stöd ansvarar en socialarbetare i tjänsteförhållande.

(Socialvårdslag 36 §)

Klientplanen utarbetas tillsammans med klienten

En person med funktionsnedsättning har rätt att använda teckenspråk eller något annat kommunikationssätt som lämpar sig för honom eller henne. Bestämmelser om klientens rätt att använda finska, svenska och samiska samt om rätten till tolkning finns i 5 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) och i språklagen (423/2003).

Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att stödja ett barn med funktionsnedsättnings delaktighet i klientprocessen.

(Lag om funktionshinderservice 3 §)

En individuell klientplan utarbetas tillsammans med personen med funktionsnedsättning och vid behov med hans eller hennes familj eller andra närstående som känner personen väl. Samarbete kan bedrivas brett med olika aktörer. Med klientens eller hans eller hennes lagliga företrädares tillstånd kan till exempel familjemedlemmar, vänner, stödpersoner, terapeuter, företrädare för daghemmet, skolan eller andra personer som är nödvändiga med tanke på ärendet bjudas in till planeringsmötet.

Beakta delaktigheten för en person med funktionsnedsättning i klientprocessen

Klientplanen ska utarbetas i samarbete med personen med funktionsnedsättning så att personen har möjlighet att vara delaktig. Personens delaktighet ska stödjas på det sätt som hans eller hennes funktionsförmåga, ålder och utvecklingsskede samt livssituation förutsätter. Personen med funktionsnedsättning ska vid behov få stöd när det gäller att få information samt att bilda sig en egen uppfattning och uttrycka den.

Läs mer om delaktighet för personer med funktionsnedsättning i klientprocessen: Bedömning av servicebehovet

Utredning av klientens vilja i särskilda situationer

Klientens vilja ska utredas i samarbete med hans eller hennes lagliga företrädare eller en anhörig eller annan närstående person:

  • om en myndig klient på grund av sjukdom, nedsatt psykisk funktionsförmåga eller någon annan motsvarande orsak inte kan delta i och påverka planeringen och genomförandet av sin service, eller
  • om en myndig klient inte förstår de föreslagna handlingsalternativen eller beslutens konsekvenser.

Också i dessa situationer bör klientens önskemål och åsikt utredas så noggrant som möjligt. Då kan samarbete mellan klienten, de närstående, myndigheterna och serviceproducenten bäst leda till en lösning som ligger i klientens intresse.

Med klientens anhöriga avses i första hand make eller maka, barn, föräldrar och syskon. Med annan närstående kan avses bland annat klientens sambo eller någon annan person som stadigvarande bor med klienten eller annars en nära vän.

(Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 9 §)

Klientens rätt att avstå från en klientplan

Klienten har rätt att vägra att planen utarbetas. Innan klienten avstår från åtgärden ska han eller hon ges en utredning om sina rättigheter och skyldigheter samt om olika alternativ och deras konsekvenser som har betydelse i hans eller hennes ärende. Det är bra att göra en anteckning om vägran i klientuppgifterna, så att det framgår varför planen inte har utarbetats. En vägran utgör aldrig ett hinder för att ansöka om service eller för att service beviljas.

Klientplanens innehåll

Klientens synpunkter, önskemål och åsikter om den service och de stödåtgärder som behövs ska antecknas i klientplanen. När klientplanen utarbetas ska målet vara att klienten och arbetstagaren får en gemensam uppfattning om klientens funktionsförmåga och den service som behövs. Om man inte når samförstånd om servicen eller om sättet att ordna servicen, är det särskilt viktigt att anteckna både klientens och arbetstagarens synpunkter med eventuella motiveringar.

Klientplanen ska i den omfattning som klientens servicebehov förutsätter innehålla följande uppgifter:

  1. klientens egen bedömning och den professionella bedömningen av behovet av stöd
  2. klientens egen bedömning och den professionella bedömningen av den service och de åtgärder som behövs
  3. en bedömning som görs av den egna kontaktpersonen eller en annan arbetstagare som ansvarar för klientens service av den socialservice som är nödvändig med tanke på klientens hälsa eller utveckling samt av när servicen ska inledas och hur länge den ska pågå
  4. uppgifter om hur ofta klienten och den egna kontaktpersonen eller någon annan arbetstagare som ansvarar för klientens service kommer att träffas
  5. klientens och arbetstagarens bedömning av klientens styrkor och resurser
  6. de mål som klienten och arbetstagaren tillsammans har ställt upp och som man strävar efter att nå med hjälp av socialvården
  7. en bedömning av hur länge klientrelationen kommer att vara
  8. uppgifter om samarbetsparter inom olika områden som deltar i att svara mot klientens behov och hur ansvaret fördelas mellan dem
  9. uppgifter om uppföljningen av hur planen genomförs, hur målen uppnås och hur behoven bedöms på nytt
  10. en redogörelse för hur klientens livssituation och verksamhetsmiljö påverkar funktionsförmågan
  11. klientens förslag till hur tjänsterna ska produceras och tillhandahållas för att på bästa sätt tillgodose klientens behov.

(Socialvårdslag 39 §)

Av klientplanen ska klientens individuella situation framgå tillräckligt detaljerat till den del den påverkar besluten om servicens innehåll, sättet att genomföra den och dess omfattning. Utöver omständigheter som hänför sig till funktionsnedsättningen och sjukdomen kan det för att utreda klientens individuella situation också krävas att man fäster uppmärksamhet vid hans eller hennes arbete, studier, boendeform och familjeförhållanden.

När klientplanen utarbetas ska dessutom följande bestämmelser i socialvårdslagen beaktas:

  • 4 § Klientens intresse (Finlex)
  • 5 § Barnets bästa (Finlex)
  • 30 § Centrala principer (Finlex)
  • 31 § Hörande av klienten och rätt att få en redogörelse för olika alternativ (Finlex)
  • 32 § Barnets och den ungas åsikter och önskemål (Finlex).

Vad ska antecknas i klientplanen enligt lagen om funktionshinderservice?

När klientplanen utarbetas ska åtminstone följande krav som gäller servicen och som anges i lagen om funktionshinderservice (675/2023) beaktas.

Klientplanens innehåll ska samordnas med service och stödåtgärder

Klientplanens innehåll ska samordnas med service och stödåtgärder inom andra förvaltningsområden som personen behöver. Klientplanen omfattar service som ordnas med stöd av både socialvårdslagen och lagen om funktionshinderservice och vid behov också med stöd av andra lagar. Dessutom kan man utarbeta en gemensam klientplan tillsammans med andra förvaltningsområden, om klienten samtycker till detta.

(Socialvårdslag 39 §)

Övriga planer som utarbetas för klienten

När planen utarbetas är det också bra att beakta klientens andra planer, såsom vård- och serviceplanen i anslutning till stöd för närståendevård. Med klientens samtycke kan man också utarbeta en gemensam plan som gäller service och stödåtgärder inom socialvården och andra förvaltningsområden (till exempel småbarnspedagogiken eller skolan).

Åtgärder som främjar självbestämmanderätten i klientplanen

Om förverkligandet av en persons med funktionsnedsättning självbestämmanderätt förutsätter särskilda åtgärder, ska de antecknas i klientplanen.

(Lag om funktionshinderservice 4 §)

Specialomsorgslagen förpliktar att i klientplanen anteckna de särskilda åtgärder som för personer som får specialomsorger är en förutsättning för att självbestämmanderätten ska förverkligas. Det kan dock vara nödvändigt att anteckna dessa åtgärder i klientplanen också för andra personer med funktionsnedsättning.

Enligt regeringspropositionen RP 191/2022 rd ska följande åtgärder som stärker självbestämmanderätten antecknas i klientplanen:

  • åtgärder för att stödja och främja personens självständiga förmåga att klara sig samt för att stärka självbestämmanderätten
  • rimliga anpassningar för att trygga personens fulla deltagande och delaktighet, och
  • de kommunikationsmetoder som personen använder.

Dessutom antecknas i fråga om en person som får specialomsorger också följande:

  • de metoder med vilka personens service i första hand genomförs utan begränsningsåtgärder, och
  • de begränsningsåtgärder som det bedöms att man blir tvungen att använda inom personens specialomsorger.

Hembesökets betydelse

Det rekommenderas att ett hembesök görs hos klienten när klientplanen utarbetas.

Klientplanens giltighet och betydelse

Klientplanen ger inte rätt till service. Klientplanen är en handlingsplan mellan klienten och den som genomför socialvården. Service och stödåtgärder söks oftast genom en separat ansökan.

Klientplanen fungerar som grund och motivering för den service som beviljas. I brådskande situationer kan det vara nödvändigt att bevilja någon service innan klientplanen har utarbetats.

Vid beslutsfattandet ska innehållet i klientplanen beaktas. Om man avviker från den helhet av socialservice som antecknats i klientplanen, ska avvikelsen motiveras i beslutet.

(Socialvårdslag 45 §)

Syftet med motiveringsskyldigheten är att trygga klientens deltagande i planeringen av den egna servicen och i beslutsfattandet om den samt beslutsfattarens möjlighet att säkerställa att klientens intresse tillgodoses i alla situationer. Därmed understryks bedömningen av servicebehovets och klientplanens betydelse och deras inbördes koppling till beslutsfattandet och verkställandet av besluten.

Planen har betydelse också i situationer där det råder oenighet och i ett eventuellt skede av ändringssökande. Oenigheten kan till exempel gälla sättet att ordna eller genomföra servicen eller servicens omfattning. Särskilt i en situation där välfärdsområdet inte alls eller inte i tillräcklig utsträckning har reserverat anslag som motsvarar behovet, har personen med funktionsnedsättning möjlighet att i sitt besvär hänvisa till sitt individuella servicebehov såsom det beskrivs i den individuellt utarbetade planen och till den service och de stödåtgärder som man där har kommit överens om att ordna.

Revidering av klientplanen

Klientplanen ska revideras vid behov.

(Socialvårdslag 39 §)

I praktiken revideras klientplanen när det sker väsentliga förändringar i klientens stödbehov eller livssituation. Det är bra att i planen ta in en anteckning om hur ofta planen ses över.

Personens med funktionsnedsättning individuella livssituation och förändringar i livet påverkar intervallet för revideringen. I allmänhet är det motiverat att revidera planen ungefär med 2–3 års mellanrum.

En person med funktionsnedsättning har alltid rätt att begära att planen revideras.

Klientplanen för en person som får specialomsorger ska revideras vid behov, dock minst var sjätte månad, om det inte är uppenbart onödigt. När klientplanen revideras ska man särskilt bedöma hur den begränsningsåtgärd som använts påverkar klientplanen.

För revideringen av planen ansvarar en yrkesutbildad person inom socialvården i tjänsteförhållande. I samband med att planen revideras behöver man i allmänhet inte gå igenom alla frågor från kartläggningsskedet: grunden finns redan, och i den görs ändringar, korrigeringar och/eller preciseringar.

Källor

Socialvårdslag 1301/2014 (Finlex)

Lag om funktionshinderservice 675/2023 (Finlex)

Regeringens proposition 191/2022 till riksdagen med förslag till lag om funktionshinderservice och till vissa lagar som har samband med den

Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda 519/1977 (Finlex)

Kontaktinformation

Funktionshinderservice

vammaispalvelujenkasikirja(at)thl.fi