Kostnader och klientavgifter för vård utom hemmet

För vem är anvisningen avsedd?

Anvisningen är avsedd för välfärdsområdets tjänsteinnehavare, främst socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter. Anvisningen kan också användas av andra som behöver information om hur ansvaret fastställs, kostnaderna för barnskyddet samt barnets och föräldrarnas klientavgifter medan barnet vårdas utom hemmet.

Anvisningen baserar sig på gällande lagstiftning och rättspraxis.

Välfärdsområde som svarar för kostnaderna för vård utom hemmet

Placerarvälfärdsområdet, dvs. det välfärdsområde där barnets behov av vård utom hemmet har uppstått, ansvarar för kostnaderna för barnets vård under tiden för vård utom hemmet. I praktiken är detta vanligen det välfärdsområde inom vars område barnet har sin hemkommun.
(Barnskyddslagen 16 a §)

I sitt avgörande HFD: 2022:110 bedömde högsta förvaltningsdomstolen om barnets tidigare hemkommun kan anses ha försummat sin skyldighet att vidta tillräckliga barnskyddsåtgärder medan barnet bodde i kommunen. HFD bedömde dessutom om behovet av omhändertagande och vård utom hemmet i den nya hemkommunen åtminstone huvudsakligen hade uppkommit på grund av dessa försummelser. Enligt HFD kan kostnadsansvaret vid en flytt kvarstå hos den tidigare hemkommunen, om den inte hade ordnat tillräckliga stödåtgärder för barnet och familjen eller om omhändertagande och ordnande av vård utom hemmet inte hade inletts trots att förutsättningarna för omhändertagande skulle ha uppfyllts.

Kostnader för vård utom hemmet

Till kostnader som uppstår för vård utom hemmet hör de direkta kostnader som följer av barnets placering. Dessa omfattar bland annat kostnader för familjevård och anstaltsvård samt socialarbetets kostnader. Av barnets klientplan ska framgå vilka tjänster och stödåtgärder som betraktas som kostnader som uppstår inom vård utom hemmet.

Förvaltningskostnader och andra indirekta kostnader hör inte till de kostnader för vård utom hemmet som placerarvälfärdsområdet är skyldigt att ersätta till placeringsvälfärdsområdet. Vid beräkningen av ersättningen ska sådana avgifter som eventuellt har tagits ut av föräldrarna eller barnet enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården dras av. Om inga avgifter har tagits ut får ingen kalkylerad avgiftsandel avdras.
(Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården, 734/1992)

Rätten till kontakt med närstående

Under tiden för vård utom hemmet ska barnets rätt att hålla kontakt med sina närstående tryggas. För placerarvälfärdsområdet kan detta till exempel innebära kostnadsansvar för barnets föräldrars resekostnader till platsen för vård utom hemmet eller nödvändiga inkvarteringskostnader för att möjliggöra kontakten.
(Barnskyddslagen 54 §)
Barnets rättigheter under vård utom hemmet

Hälso- och sjukvårdstjänster

Placeringsvälfärdområdet ska ordna de hälso- och sjukvårdstjänster som barnet eller den unga behöver. Dessa ska ordnas i samarbete med placerarvälfärdsområdet. Placerarvälfärdsområdet ska betala ersättning till den som ordnar tjänsten. Ersättningen får inte överstiga de kostnader som produktionen av tjänsten medför.
(Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 69 §)

Grundläggande utbildning

Kommunen är skyldig att ordna grundläggande utbildning för ett barn som är placerat i kommunens område som stödåtgärd inom öppenvården eller i vård utom hemmet, eller som befinner sig i eftervård inom kommunens område. Barnets hemkommun är skyldig att betala ersättning till utbildningsanordnaren, och beräkningen av ersättningen regleras i lagen om statsandel för kommunal basservice. 
(Lag om statsandel för kommunal basservice (618/2021) 38 § 3 mom.)

Skyldigheten att betala ersättning gäller även elever i förskoleundervisning. Ersättningen beräknas som skillnaden mellan elevens kostnader och eventuella inkomster som bestäms på basis av eleven.

Föräldrarnas andelar av kostnaderna för vård utom hemmet

Barnskyddet är i allmänhet avgiftsfritt. Som ersättning för kostnaderna för

  • familjevård,
  • anstaltsvård eller
  • boendetjänster

som ordnas som vård utom hemmet enligt barnskyddslagen, som stödåtgärd inom öppenvården eller som eftervård, kan dock en klientavgift tas ut av barnets föräldrar.

Vid fastställandet av avgiften ska hänsyn tas till förälderns förutsättningar att trygga sin försörjning samt till andra omsorgsrelaterade synpunkter. Den avgift som tas ut fördelas mellan föräldrarna enligt deras betalningsförmåga.
(Barnskyddslagen 19 §)
(Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) 4 § och 7 §)
(Förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/1992) 20 §)

Bedömningen av betalningsförmåga

Vid bedömningen av betalningsförmågan kan inkomster och utgifter bedömas enligt grunderna för fastställande av underhållsbidrag. Om en förälder är arbetslös kan endast arbetslöshetsförmånernas barntillägg tas ut som ersättning. För en förälder i arbetslivet kan beräkningen utgå från grunden för fastställande av underhållsbidrag.
Om ena föräldern saknar inkomster och den andra exempelvis har löneinkomster, ersätter den med högre inkomster en större andel av kostnaderna för barnets vård utom hemmet. Det är möjligt att ena föräldern inte har någon betalningsandel alls. Lagen innehåller inga detaljerade bestämmelser om hur avgiften ska bestämmas för föräldrarna, och välfärdsområdena kan ha olika praxis.

Underhållsavtal och avgiftsbeslut

Ibland upprättas ett underhållsavtal med föräldrarna. Om inget avtal uppnås kan välfärdsområdet fastställa en klientavgift. Välfärdsområdet kan också ansöka om fastställande av underhållsbidrag i domstol.

Förmåner som betalas till barnet eller barnets förälder under placeringen kan tas ut som ersättning för vården.

Barnets andelar av kostnaderna för vård utom hemmet

När ett barn får familjevård, anstaltsvård eller boendetjänster som under sin placering i vård utom hemmet eller eftervård eller som en stödåtgärd inom öppenvården, kan välfärdsområdet utan att fastställa en särskild avgift uppbära och lyfta de underhållsbidrag som tillkommer barnet. Även från andra inkomster enligt 14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården kan en avgift tas ut, förutsatt att den betraktas som skälig. Den avgift som tas ut får uppgå till högst 2 048,60 euro per månad. Avgiften får dock aldrig överstiga de kostnader som produktionen av tjänsten medför.
(Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 7 § och 14 §)
(Förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården 20 §)

Av barnets inkomster, ersättningar och fordringar ska minst 40 % reserveras till barnets medel för eget hushåll. Barnbidraget räknas inte med. Om barnet inte har inkomster eller medel som kan användas till att samla medel för eget hushåll, kan det inte heller tas ut någon klientavgift av barnet.
(Barnskyddslag 77 §)

Följande inkomster kan beaktas vid fastställandet av de avgifter som tas ut av barnet:

  • pensioner
  • livräntor
  • underhållsbidrag
  • bidrag
  • barnbidrag
  • andra fortlöpande eller engångsmässiga inkomster, ersättningar eller fordringar, såsom studiestöd, handikappbidrag och rehabiliteringspenning
  • avkastningen från egendom som överförts i barnets namn, såsom kapitalinkomster.

Välfärdsområdet kan alltså uppbära eller lyfta dessa inkomster under den tid barnet får familjevård eller anstaltsvård. Egendom är inte särskilt vanligt, men det förekommer situationer där barnet genom arv till exempel har erhållit aktier. Aktierna behöver inte säljas, men deras avkastning påverkar barnets avgiftsandel.

Kontaktinformation

Barnskydd

barnskyddsanvisningar(at)thl.fi