Mässling
Mässling är ett inflammationstillstånd i hela kroppen, dvs. en allmän infektion. Sjukdomen orsakas av paramyxovirus och har svåra följdsjukdomar. Mässling kan vara en allvarlig sjukdom för vem som helst oberoende av ålder. I synnerhet för personer med försämrad motståndskraft kan mässling vara en svår, till och med dödlig sjukdom.
Personer utan skydd av genomgången sjukdom eller vaccin är utsatta för mässling.
Hur smittar mässling?
Mässling överförs via kontakt- och droppsmitta och via luften. En insjuknad person utsöndrar rikligt med virus. Mässlingsvirusen förblir infektionsdugliga i rumstemperatur och på ytor upp till två timmar efter att personen som bär på smittan har avlägsnat sig från utrymmet.
Mässling smittar mycket lätt. Nio av tio oskyddade personer som exponeras för smittan insjuknar.
Symtom uppkommer vanligen 9–11 dygn efter exponeringen, men tiden varierar mellan 7 och 21 dygn. Den som insjuknat i mässling är smittsam i fyra dygn före och fyra dygn efter att utslagen har brutit ut.
Människan är den enda värden för viruset. Det är alltså inte möjligt att få smittan av djur.
Hur kan mässlingsmittan förebyggas?
Mässling kan enbart förebyggas genom vaccination.
En del av befolkningen har skydd mot mässling, eftersom de har insjuknat i mässling i barndomen. Enligt det vi känner till idag ger en genomgången sjukdom livslång immunitet.
MPR-vaccinet ger ett mycket bra skydd mot mässling. Tack vare MPR-vaccinationerna inom det nationella vaccinationsprogrammet har endemisk mässling kunnat utrotas i Finland. Varje år konstateras cirka 0–5 fall av mässling, där personen har smittats utomlands.
Om en person har exponerats för mässling kan vaccin som ges inom tre dygn från exponeringen fortfarande förhindra sjukdomsutbrottet. Efter exponering ges vid behov också immunglobulin, dvs. antikroppar.
Anvisning för mässlingsfall
En person som fått en eller två doser MPR-vaccin kan insjukna i mässling, men då måste exponeringen vara kraftig. Vaccinerade personer har i regel lindrigare sjukdomssymptom och inga allvarliga följdsjukdomar förekommer. Det är mycket osannolikt att mässling smittar vidare från personer som vaccinerats två gånger.
Eftersom mässlingsvirus endast smittar mellan människor, vore det i teorin möjligt att utrota mässling i hela världen. För att detta ska lyckas krävs det dock en långvarig hög vaccinationstäckning globalt.
Vilka är symtomen på mässling?
Den som insjuknat i mässling får först hög feber och andningssymtom. Ögonen är ofta ljuskänsliga. Utslagen kommer efter 3–5 dygn och varar i drygt en vecka. Återhämtningen börjar några dagar efter att utslagen brutit ut.
Sjukdomen är ofta allvarligare hos personer som får den i vuxen ålder och hos personer som har en sjukdom eller läkemedelsbehandling som försvagar motståndskraften.
Vilka är följdsjukdomarna och följderna av mässling?
Följdsjukdomar förekommer framför allt hos barn under fem år, personer över 20 år och personer som har en sjukdom eller läkemedelsbehandling som försvagar motståndskraften.
De vanligaste följdsjukdomarna vid mässling är
- feberkramper
- öroninflammation (7–9 %)
- diarré (8 %)
- lunginflammation (1–6 %)
- bakterieinfektion i luftvägarna.
Mässling försämrar kroppens förmåga att försvara sig mot andra sjukdomar i allt från en vecka till över två år.
En sällsynt komplikation är mässlingsrelaterad encefalit, dvs. hjärninflammation (0,5–1 fall per 1 000 insjuknade).
Mässling leder till döden i 1–3 fall av 1 000 insjuknade.
En mycket sällsynt följdsjukdom av mässling som uppstår flera år senare är inflammation i hela hjärnan, dvs. subakut skleroserande panencefalit (SSPE). Sjukdomen uppstår hos 1 av 100 000 insjuknade och leder långsamt till döden.
Hur konstateras mässling?
Mässling fastställs genom att man påvisar antikroppar mot mässlingsvirus i blodprover eller påvisar viruset i blod-, saliv-, svalg- eller urinprov. Vid misstanke om mässling fastställer THL:s expertlaboratorium diagnosen.
Laboratorieundersökningar av mässling
Hur behandlas mässling?
Behandlingen är symtomatisk, eftersom det inte finns något antivirusläkemedel som är effektivt mot mässling.
Feber och värk kan lindras med febernedsättande eller antiinflammatoriska läkemedel, till exempel paracetamol, ibuprofen eller naproxen. Om en patient med mässling utvecklar en bakteriell inflammation, kan det bli nödvändigt med antimikrobiell behandling.
Lunginflammation som förekommer i samband med mässling leder ofta till sjukhusvård. Hjärninflammation är en allvarlig följdsjukdom som kräver sjukhusvård.
Påssjuka
Påssjuka är en febril inflammation i spottkörtlarna orsakad av paramyxovirus.
Hur smittar påssjuka?
Smittan överförs som droppsmitta via luftvägarna.
Symtomen uppkommer 14–21 dygn efter smittillfället. Personen är smittsam 1–2 dygn innan symtomen bryter ut och cirka 7 dygn efter debuten för de första symtomen.
Hur kan påssjukesmittan förebyggas?
Påssjuka kan enbart förebyggas genom vaccination.
MPR-vaccinet ger ett bra skydd mot påssjuka. En person som har fått en eller två doser MPR-vaccin kan insjukna i påssjuka. Vaccinerade personer har i regel lindrigare sjukdomssymptom och inga allvarliga följdsjukdomar förekommer.
Vilka är symtomen på påssjuka?
I den initiala sjukdomsfasen förekommer
- feber
- huvudvärk
- muskelvärk
- trötthet
- aptitlöshet
- sväljningssmärta.
Inom några dagar utvecklas en enkel- eller dubbelsidig svullnad av spottkörtlarna under örat.
En tredjedel av de insjuknade har så lindriga symtom att sjukdomen inte kan särskiljas från en vanlig förkylning.
Vilka är följdsjukdomarna och följderna av påssjuka?
Påssjuka kan orsaka testikelinflammation. Det förekommer i betydligt högre grad hos pojkar som passerat puberteten än hos yngre pojkar.
Hjärninflammation och hjärnhinneinflammation är följdsjukdomar av påssjuka. Påssjuka kan också orsaka
- äggstocksinflammation
- hörselskador
- bukspottkörtel- eller hjärtinflammation.
Hur konstateras påssjuka?
Påssjuka fastställs genom att man påvisar antikroppar mot påssjukevirus i blodprov eller påvisar viruset i svalgprov.
Vid misstanke om påssjuka fastställer THL:s expertlaboratorium diagnosen.
Laboratorieundersökningar av påssjuka
Hur behandlas påssjuka?
Behandlingen är symtomatisk, eftersom det inte finns något antivirusläkemedel som är effektivt mot påssjuka.
Feber och värk kan lindras med febernedsättande eller antiinflammatoriska läkemedel, till exempel paracetamol, ibuprofen eller naproxen. Sängläge minskar huvudvärkssymtom hos feberpatienter.
Röda hund
Röda hund är en virussjukdom som orsakas av rubellavirus.
Hur smittar röda hund?
Röda hund överförs som droppsmitta via luftvägarna. Symtomen uppkommer cirka 15–18 dygn efter smittillfället. En person som insjuknat är smittsam redan en vecka innan symtomen debuterar.
Hur kan röda hund- smittan förebyggas?
Röda hund kan enbart förebyggas genom vaccination.
En del av befolkningen har skydd mot röda hund eftersom de har haft sjukdomen som barn. Enligt det vi känner till idag ger en genomgången sjukdom livslång immunitet. Det har inte heller rapporterats några fall av röda hund bland de personer som fått två doser MPR-vaccin.
Vilka är symtomen på röda hund?
Röda hund ger liknande symtom som en lindrig förkylning och orsakar hudutslag.
Utslagen uppträder ofta först i ansiktet och sprids därefter till hela kroppen för att sedan försvinna på några dagar. Röda hund kan också vara symtomfri.
Vilka är följdsjukdomarna och följderna av röda hund?
Följdsjukdomarna av röda hund är ledvärk och minskat antal blodplättar (trombocytopeni), som går över av sig själv. En sällsynt följdsjukdom är hjärninflammation, dvs. encefalit.
Röda hund under graviditeten kan skada fostret och orsaka bland annat syn- och hörselskador, hjärtfel och utvecklingsstörning. Före MPR-vaccinationerna föddes årligen flera barn som skadats av röda hund.
Hur konstateras röda hund?
Röda hund fastställs genom att man påvisar antikroppar mot rubellavirus i blodprover eller påvisar viruset i blod-, saliv-, svalg- eller urinprov.
Vid misstanke om röda hund fastställer THL:s expertlaboratorium diagnosen.
Laboratorieundersökningar av röda hund
Hur behandlas röda hund?
Behandlingen är symtomatisk. Det finns inget antivirusläkemedel som är effektivt mot röda hund.