Strukturellt socialt arbete inom funktionshinderservicen

För vem är anvisningen avsedd?

Denna anvisning är avsedd för yrkesutbildade personer inom funktionshinderområdet. Anvisningen är en rekommendation som grundar sig på lagstiftning.

Sidans anvisning följer den nya lagen om funktionshinderservice (675/2023). Den nya lagen om funktionshinderservice gäller från och med 1.1.2025 och den har en övergångsperiod fram till 31.12.2027. På Åland tillämpas fortfarande den gamla handikappservicelagen (380/1987).

Läs mer om övergångsbestämmelserna i lagen om funktionshinderservice

Vad är strukturellt socialt arbete inom funktionshinderservicen?

Strukturellt socialt arbete är en lagstadgad uppgift inom socialvården. Den hör till varje socialarbetare som en del av den yrkesmässiga grundläggande uppgiften.

Med strukturellt socialt arbete avses främjande av välfärd och social trygghet samt förebyggande och undanröjande av sociala problem genom att påverka strukturerna. Denna skyldighet gäller även socialarbetet inom funktionshinderservicen.

Strukturellt socialt arbete är inte en separat uppgift vid sidan av klientarbetet, utan arbetet utförs vid varje klientmöte, i teamarbete, i utvecklingen av servicen och i det regionala beslutsfattandet. De yrkesetiska anvisningarna för socialt arbete betonar skyldigheten att identifiera och utmana strukturer som skapar ojämlikhet.

Målet med det strukturella sociala arbetet inom funktionshinderservicen är att synliggöra levnadsförhållandena hos personer med funktionsnedsättning, tillhandahållandet av service samt strukturer som påverkar jämlikheten och delaktigheten och ändra dem vid behov.

Funktionshinderservicen som struktur inom socialvården

Funktionshinderservicen är en del av det finländska socialvårdssystemet, vars uppgift är att trygga individens rättigheter, delaktighet och verksamhetsmöjligheter. Tyngdpunkten i klientarbetet ligger på individanknutet arbete, men kärnan i det sociala arbetet begränsas inte till att ordna en enskild servicelösning.

Det strukturella sociala arbetet inriktar sig på samhälleliga verksamhetsmöjligheter i större utsträckning än fallspecifikt socialt arbete. Utöver individer och gemenskaper fästs uppmärksamhet vid strukturer. Med strukturer avses till exempel ideologier, institutioner, verksamhetspraxis och attitydklimat som blivit etablerade i samhället. Den grundläggande orsaken till diskriminering och hinder som personer med funktionsnedsättning råkar ut för är ofta samhällsstrukturerna.

Servicesystemet kan ge upphov till ojämlikhet som kan ta sig uttryck exempelvis i

• regionala skillnader i beviljningspraxisen, om praxisen inte motsvarar klienternas individuella servicebehov
• begränsningar av servicen, vilket begränsar deltagandet
• icke-tillgängliga eller svårtillgängliga processer eller
• lösningar som leder till segregation i stället för gemenskap.

Det strukturella sociala arbetet har till uppgift att identifiera sådana fenomen och verka för att ändra dem.

Målet med effektiv funktionshinderservice är alltså inte enbart att kompensera för en funktionsnedsättning. Socialarbetet inom funktionshinderservicen ska också påverka omgivningen, strukturerna och rutinerna som utgör hinder för delaktigheten.

Tillgodoseendet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning förutsätter

• likvärdig praxis
• tillgängliga serviceprocesser
• främjande av deltagande och delaktighet samt
• säkerställande av rättsskyddet.

Målet med det strukturella sociala arbetet är inte enbart att lösa en enskild klients situation, utan att förebygga att motsvarande problem upprepas.

Funktionshinderservicens klientprocess som struktur

Syftet med service enligt lagen om funktionshinderservice är att uppnå likabehandling, delaktighet och deltagande i samhället för personer med funktionsnedsättning samt att förebygga och undanröja hinder för uppnåendet av dessa syften, stödja förmågan att leva självständigt för personer med funktionsnedsättning och att stödja deras självbestämmanderätt samt att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning tillräcklig service av god kvalitet enligt deras individuella behov och intressen.

(Lagen om funktionshinderservice 1 §)

Funktionshinderservicens klientprocess grundar sig på en lag som gör det möjligt för personer som ansöker om funktionshinderservice att få sitt ärende behandlat av en myndighet på ett etiskt hållbart sätt. Det skapar också jämlikhet. Klientprocessen är samtidigt en del av ett mer omfattande servicesystem.

En fungerande och högklassig klientprocess tryggar

• klientens rättsskydd
• likabehandling samt
• möjligheten att bli hörd och få ett motiverat beslut.

Processen för strukturellt socialt arbete

Enligt 7 § i socialvårdslagen avses med strukturellt socialt arbete främjande av välfärd och social trygghet samt förebyggande och undanröjande av sociala problem genom att påverka strukturerna.

Det är fråga om ett strukturellt fenomen till exempel när det förekommer upprepade fördröjningar, oenhetlig praxis eller svårtillgänglig praxis i klientprocessen.

Kärnan i det sociala arbetet är att stärka människovärdet, rättigheterna och delaktigheten. Inom funktionshinderservicen innebär detta en övergång från kompenserande tänkande till ett rättsbaserat förhållningssätt.

Strukturellt socialt arbete

• synliggör servicesystemets effekter
• identifierar strukturer som skapar ojämlikhet och påverkar förändringar i dem samt
• förebygger att problemen upprepas.

Det är inte bara fråga om att lösa en enskild klients situation, utan om att i större utsträckning säkerställa att rättigheterna tillgodoses.

Delområden inom det strukturella sociala arbetet inom funktionshinderservicen

Informationsarbete – produktion, sammanställning och analys av information

Den information som behövs i det strukturella sociala arbetet uppstår i individarbetet. Informationsarbete innebär systematisk produktion, sammanställning och analys av information som grundar sig på klientarbetet så att hindren för delaktighet, jämlikhetsproblemen och behoven av att utveckla servicesystemet blir synliga och ändras. Praxis för klientmöten är i sin tur beroende av samhälleligt tänkande, tjänster och beslutsfattande.

Informationsarbete – vad handlar det om?

I informationsarbetet produceras, sammanställs och analyseras fenomeninformation som grundar sig på klientarbetet.

Det centrala är

• observationer i klientarbetet
• identifiering av upprepade hinder för delaktighet
• insamling av erfarenhetskunskap (klienter, närstående, nätverk)
• sammanställning och strukturering av fenomen till teman
• analys av grundorsakerna (anvisningar, processer, resurser, tolkningar, attityder)
• bedömning av konsekvenserna för delaktigheten och likabehandlingen.

Informationsarbetet resulterar i fenomenbeskrivningar, analyser och material om utvecklingsbehoven som stöd för beslutsfattandet. Målet med informationsarbetet är inte bara dokumentering, utan analys.

Inkluderingsarbete – uppbyggande av delaktighet och ett tillgängligt samhälle

Inkluderingsarbete innebär att det sociala arbetet påverkar servicestrukturerna och samhället så att delaktigheten för personer med funktionsnedsättning och deras deltagande förverkligas till fullo.

Det strukturella sociala arbetets inkluderingsarbete inom funktionshinderservicen är en rättsbaserad och systematisk verksamhet som grundar sig på klientarbete och som identifierar och avvecklar hinder för delaktighet, förebygger segregation och ändrar servicestrukturerna så att de stöder likabehandling.

Information från personer med funktionsnedsättning är nödvändig för att utveckla tjänsterna och ändra strukturerna. Genom social rapportering kan man också lyfta fram fungerande modeller och praxis, varvid de kan förankras i större utsträckning.

Inkluderingsarbete – hur förhindras eller förverkligas delaktigheten?

I inkluderingsarbetet granskas om servicelösningarna ökar tillhörigheten till gemenskapen eller om de stärker segregationen. Inkluderingsarbetet är också attitydarbete. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förpliktar till att öka medvetenheten om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och bekämpa stereotyper. Socialarbetets uppgift är att fungera som en professionell föregångare.

Det centrala är

• benämning av hinder för delaktigheten (miljö, service, attityder, digitalisering)
• identifiering av praxis som ger upphov till segregation
• säkerställande av tillgänglighet och rimliga anpassningar
• stöd för förankring i gemenskapen (boende, studier, arbete, fritid).

Rättvisearbete – främjande av likabehandling och rättigheter

Rättvisearbetet i det strukturella sociala arbetet inom funktionshinderservicen är målinriktad påverkan som identifierar och korrigerar den ojämlikhet som servicesystemet ger upphov till och säkerställer att rättigheterna, delaktigheten och likabehandlingen för personer med funktionsnedsättning förverkligas i praktiken.

Rättvisearbete – är detta rättvist och jämlikt?

I rättvisearbetet bedöms om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning tillgodoses i praktiken och om tillämpningspraxisen medför indirekt diskriminering. Indirekt diskriminering kan ta sig uttryck i en skenbart neutral praxis som de facto missgynnar personer med funktionsnedsättning.

Det centrala är

• identifiering av indirekt diskriminering
• stärkande av jämlikheten och självbestämmanderätten
• säkerställande av att besluten är transparenta och motiveringarna tydliga
• uppföljning av hur rättsskyddet tillgodoses
• identifiering av regionala variationer och oenhetlig praxis.

Lösningarna bedöms i förhållande till de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt principerna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Strategiarbete – påverkan på strukturer, servicesystem och beslutsfattande

Det strukturella strategiarbetet handlar om expertpåverkan inom det sociala arbetet i fråga om servicesystemet och beslutsfattandet. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förutsätter att personer med funktionsnedsättning och de organisationer som representerar dem deltar i beslutsfattandet. Strukturellt socialt arbete möjliggör detta deltagande i praktiken.

Strategiarbete – hur ändrar man strukturerna?

Strategiarbete innebär att den fenomeninformation som uppkommit i klientarbetet förs till beslutsfattandet och utvecklingen av servicestrukturerna.

Det centrala är

• sammanställning av fenomeninformationen till en tydlig promemoria eller presentation
• utarbetande av konkreta ändringsförslag (process, anvisning, arbetsfördelning, resurs, samarbete)
• delgivning av informationen till cheferna, ledningen och den strategiska beredningen
• uppföljning av effekterna och säkerställande av kontinuiteten.

Källor

Talentias yrkesetiska anvisningar (Talentia, pdf)(på finska)

Socialvårdslagen 1301/2014 (Finlex)

Lagen om funktionshinderservice 675/2023 (Finlex)

Diskrimineringslagen 1325/2014 (Finlex)

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (FördrS 27/2016) (Finlex)

Diskrimineringsombudsmannens årsberättelser till riksdagen (yhdenvertaisuusvaltuutettu.fi)