Träning inom funktionshinderservicen

För vem är anvisningen avsedd?

Denna anvisning är avsedd för yrkesverksamma inom funktionshinderområdet. Anvisningen är en rekommendation som grundar sig på lagstiftningen.

Anvisningen på sidan följer den nya lagen om funktionshinderservice (675/2023). Den nya lagen om funktionshinderservice gäller från och med den 1.1.2025 och innehåller en övergångsperiod till och med den 31.12.2027. På Åland tillämpas fortfarande den gamla lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987).

Läs mer om övergångsbestämmelserna i lagen om funktionshinderservice

Beakta tillämpningsområdet för lagen

I 2 § i lagen om funktionshinderservice föreskrivs om tillämpningsområdet för lagen och om förhållandet till annan lagstiftning. Lagen om funktionshinderservice tillämpas på en person med funktionsnedsättning som definieras i 2 § i lagen. Rätt till tjänster enligt lagen om funktionshinderservice har den som uppfyller alla förutsättningar som anges i 2 §.

Dessutom föreskrivs i lagen om tjänstespecifika förutsättningar för beviljande. Personen med funktionsnedsättning ska också uppfylla de tjänstespecifika förutsättningarna för beviljande för att ha rätt till tjänsten.

Rätt till träning för personer med funktionsnedsättning

Träning omfattas av välfärdsområdenas särskilda skyldighet att ordna service. Detta innebär att en person med funktionsnedsättning har subjektiv rätt till träning om förutsättningarna för att få service enligt lagen om funktionshinderservice uppfylls. Välfärdsområdet måste då ordna med service oberoende av anslagen.

En person med funktionsnedsättning har rätt att få träning om han eller hon behöver stöd för att

• lära sig nya eller stärka befintliga färdigheter som behövs för ett självständigt liv eller
• kunna hantera förändringar i livet eller bereda sig på sådana.

En förutsättning är dessutom att motsvarande träning inte kan fås som medicinsk rehabilitering.

(Lagen om funktionshinderservice, 7 §)

Träning beviljas om personen med funktionsnedsättning inte har de färdigheter som behövs för ett självständigt liv i enlighet med lagen om funktionshinderservice eller om färdigheterna är bristfälliga. En person har också rätt att få träning om personen måste öva på att använda färdigheter i en ny miljö. Med färdigheter avses också förmåga att använda teckenspråk och förmåga att använda kommunikationsmetoder som stöder och ersätter tal.

Bedömning av servicebehovet

Träningen motsvarar ett stödbehov som inte är bestående eller långvarigt. Bestående eller långvariga stödbehov ska tillgodoses med andra tjänster än träning.

En person kan ha flera olika stödbehov som delvis kan vara tillfälliga eller även kontinuerliga eller upprepade. Syftet med träningen är att förebygga ett mer långvarigt stödbehov. Behovet av träning konstateras vid en bedömning av servicebehovet som görs i samarbete med personen med funktionsnedsättning. Vid bedömningen identifieras sådana mål som personen behöver stöd för att uppnå.

Förhållandet mellan träning och andra tjänster

Det är möjligt att få träning för att lära sig och öva upp flera olika färdigheter samtidigt. Träning kompletterar social rehabilitering enligt 17 § i socialvårdslagen.

Social rehabilitering kompletteras i situationer där man med hjälp av den inte kan ordna lämplig service som motsvarar de individuella behoven hos personen med funktionsnedsättning. Sådana behov kan till exempel vara behov av träning i att klara av vardagen på grund av kognitiva orsaker, handledning i rörlighet och undervisning i teckenspråk eller handledning i kommunikation.

Tjänster i anslutning till stöd för sysselsättning beviljas med stöd av den gamla socialvårdslagen (710/1982), som delvis fortfarande är i kraft. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan också beviljas arbetsverksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning i enlighet med lagen om funktionshinderservice.

Målet med reformen av lagstiftningen om funktionshinderservice har varit att varje person med funktionsnedsättning ska få en sådan servicehelhet som bäst motsvarar hans eller hennes individuella behov. Vid bedömningen av rätten att få träning som en separat tjänst kan man därför också beakta möjligheten att lära sig motsvarande färdigheter i samband med annan allmän service eller särskild service. Till exempel är det möjligt att som en del av stöd för boendet lära sig olika färdigheter, men då måste man reservera tillräckligt med resurser för detta.

Träningens syfte och innehåll

Syftet med träningen är att stärka de färdigheter som personen med funktionsnedsättning behöver för ett självständigt liv och att förbättra hans eller hennes funktionsförmåga vid förändringar i livet.

(Lagen om funktionshinderservice, 7 §)

Med hjälp av träning ska det till exempel vara möjligt att öva på självständigt boende eller användning av kollektivtrafik så att personen ska kunna röra sig självständigt. Med träning kan man också öka färdigheterna att använda personlig assistans.

Träning är en målinriktad service som ges för viss tid och innefattar

1. övning i kognitiva och funktionella färdigheter och i social interaktion,
2. undervisning i teckenspråk eller handledning i användningen av kommunikationsmetoder som stöder eller ersätter talet,
3. stöd vid förändringar i funktionsförmågan, omgivningen eller familjesituationen eller vid andra motsvarande förändringar i livet.

(Lagen om funktionshinderservice, 7 §)

Träning kan ges antingen inom ett eller flera av de ovan nämnda tre delområdena i träningen.

Träningens innehåll kan variera flexibelt enligt klientens behov och livssituation.

Övning i kognitiva och funktionella färdigheter och i social interaktion 

Kognitiva och funktionella färdigheter samt social interaktion är färdigheter som behövs i ett självständigt liv.

Med kognitiva färdigheter avses funktioner i anslutning till att ta emot information, behandla och bearbeta information (tänkande och språk) samt minne och problemlösning.

Kognitiva färdigheter innebär också undervisning i punktskrift som gör det möjligt för personer med synskada att läsa och skriva i de fall när undervisningen inte kan fås som medicinsk rehabilitering. Punktskriftsundervisning inrymmer en handledningsplan, tillhandahållande av undervisning samt anskaffning av det material och de hjälpmedel som behövs.

Färdigheter som behövs i ett självständigt liv

Med färdigheter som behövs för ett självständigt liv avses färdigheter som behövs

• i kommunikation och interaktion
• för att använda tekniska apparater och digitala applikationer
• för att uppfatta omvärlden och röra sig i olika miljöer
• för tidsuppfattningen
• för planering och genomförande av hushållsarbetet
• för att uträtta ärenden
• för penninganvändning
• och för andra motsvarande göromål.

(Lagen om funktionshinderservice, 7 §)

Färdigheter som behövs i kommunikation och interaktion

Med kommunikation avses förmågan att förmedla och ta emot meddelanden, uttrycka sig och framföra åsikter. Med interaktion avses ömsesidig kommunikation och utbyte av tankar med andra människor.

Övning i social interaktion ordnas som en del av övningen i färdigheter som behövs i ett självständigt liv enligt de individuella behov personen med funktionsnedsättning har.

Användning av tekniska anordningar och digitala applikationer

Träning i användningen av tekniska anordningar och digitala applikationer kan innehålla handledning och stöd till exempel i användningen av dator eller smarttelefon och övning i att använda dessa apparater. Olika tekniska apparater och digitala applikationer hör till normal livsföring.

Färdigheter som behövs för att uppfatta omvärlden och röra sig i olika miljöer

Att uppfatta omvärlden och röra sig i olika miljöer kan innefatta handledning, stöd och övning i att agera i en främmande miljö, till exempel för att hitta rätt plats. Träningen kan omfatta att lära sig eller öva på att använda kollektivtrafik. Handledning i rörlighet är en form av träning.

Tidsuppfattning, planering och genomförande av hushållsarbete, uträtta ärenden och använda pengar

• Träning i tidsuppfattning kan till exempel vara att lära sig klockslag eller få stöd i att förstå tidens gång.
• Träning i hushållsarbete kan till exempel handla om att öva på matlagning eller städning samt planera och genomföra dessa åtgärder systematiskt.
• Träning i att uträtta ärenden kan å sin sida gälla till exempel butiksbesök eller kontakt med myndigheter.
• Träning i att använda pengar kan ha att göra med att uppfatta pengars värde, uppfatta sina egna inkomster och utgifter och planera penninganvändningen.

Undervisning i teckenspråk och handledning i användningen av kommunikationsmetoder som stöder och ersätter talet

Med kommunikation som stöder och ersätter talet avses kommunikation där man använder till exempel bilder eller stödtecken. Undervisning i teckenspråk och handledning i användningen av olika kommunikationsmetoder som stöder och ersätter talet kan vara träning när det inte hör till hälso- och sjukvårdens ansvar för medicinsk rehabilitering.

Syftet med teckenspråksundervisningen och handledningen i användningen av kommunikationsmetoder som stöder och ersätter talet är att döva, personer med hörselnedsättning, personer med synhörselnedsättning eller personer med talnedsättning och deras familjer och andra närstående ska ha ett gemensamt språk och en gemensam kommunikationsmetod.

En person med talnedsättning, hans eller hennes familj och andra närstående kan i regel beviljas kommunikationshandledning som träning efter att ett lämpligt sätt att kommunicera eller ett hjälpmedel för kommunikation har fastställts såsom medicinsk rehabilitering för personen med funktionsnedsättning.

Kommunikationshandledning som ges som träning ersätter inte talterapi eller handledning som ges av en talterapeut. Träningen ersätter inte heller den bedömning av hjälpmedel för kommunikation eller den hjälpmedelsservice som ingår i medicinsk rehabilitering.

Situationer med livsförändringar

Träning i samband med livsförändringar kan vara kopplad till flera olika situationer. Dessa är

• förändring av funktionsförmågan hos en person med funktionsnedsättning: till exempel en situation där personen nyligen har skadats och behöver träning för att fungera med den förändrade funktionsförmågan i vardagen.
• förändring i närmiljön eller familjesituationen
• annan motsvarande förändring i livet: till exempel att börja eller sluta på daghem, i skola eller med studier, eller flytt till ett nytt hem.

Syftet är att stöda personen med funktionsnedsättning så att han eller hon kan förbereda sig för den kommande förändringen eller agera i en förändrad situation. Stödet kan till exempel ha att göra med att uppfatta en ny miljö eller öva på att röra sig där. Dessutom kan stödet till exempel gälla planering och genomförande av en flytt och inredning av en ny bostad.

Träning för barn

Ett barn med funktionsnedsättning ska ha rätt att få träning när det inte är fråga om sådan övning av normala färdigheter som hänför sig till barnets ålder och utvecklingsfas eller när inlärningen av dessa färdigheter har fördröjts på grund av barnets funktionsnedsättning.

Med hjälp av träningen kan barnet eller den unga till exempel öva på färdigheter som behövs för att bli självständig och som han eller hon på grund av sin funktionsnedsättning behöver väsentligt mer stöd än normalt för att lära sig i förhållande till sin ålder eller utvecklingsfas. En förutsättning är då att personen med funktionsnedsättning inte kan få detta stöd i andra tjänster som han eller hon använder.

Källor

Lag om funktionshinderservice 675/2023 (Finlex)

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om funktionshinderservice och till vissa lagar som har samband med den (Finlex)

Social- och hälsovårdsutskottets betänkande ShUB 52/2022 rd (Riksdagen)