Utredning av dricksvattenburen epidemi

För vem är anvisningen avsedd?

Anvisningen är avsedd för kommunens epidemiutredningsgrupp. Utredning av dricksvattenburna epidemier regleras i statsrådets förordning (1365/2011). Denna kortfattade anvisning rekommenderar åtgärder i situationer där en myndighet misstänker en dricksvattenburen epidemi och inleder en utredning.

Roller i utredningen av dricksvattenburna epidemier

Kommunens epidemiutredningsgrupp har med stöd av lagstiftningen till uppgift att

• förbereda sig på livsmedels- och vattenburna epidemier, samt
• komma överens om hur utredningsarbetet av epidemier ska organiseras.

Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten som ingår i utredningsgruppen har till uppgift att övervaka dricksvattnets kvalitet och vid behov ge anvisningar och föreskrifter för att förebygga hälsorisker som orsakas av användningen av dricksvatten. Bestämmelser om dricksvattnets kvalitet och tillsyn finns i social- och hälsovårdsministeriets förordningar (1352/2015) och (401/2001).

Institutet för hälsa och välfärd (THL) ansvarar för fördjupade undersökningar, typning och uppföljning av epidemins agens som isolerats från människor eller vatten. THL kan ge expertstöd för utredningen av dricksvattenburna epidemier.

Utredningens faser

Utredningen av en epidemi omfattar flera steg som delvis fortskrider parallellt under utredningens gång. Utredningsgruppen fastställer de nödvändiga undersökningarna från fall till fall.

1. Upptäckt av epidemin

Beakta avvikande fall av magsjukdomar (gastroenterit). Uppgift kan komma via hälso- och sjukvården.

Beakta klagomål från kunder eller från vattenförsörjningsverket om avvikande förändringar i vattenkvaliteten eller symtom.

2. Kommunikation och avgränsande åtgärder

Sörj redan i ett tidigt skede av utredningen vid misstanke om epidemi för kommunikation och åtgärder som avgränsar epidemin och förebygger hälsorisker:

• Det allra viktigaste: Informera användarna av dricksvatten om kontamineringen. Informera redan i inledningsskedet och uppmana till att koka dricksvattnet i fem (5) minuter.
• Utfärda föreläggande till vattenverket att inleda klorering och/eller spolning av distributionsnätet.
• Ge anvisning om att ordna ersättande vattenförsörjning (cisterner, flaskvatten).

3. Anmälan om misstänkt epidemi

Gör så snart som möjligt anmälan om misstänkt dricksvattensepidemi i anmälningssystemet för livsmedels- och vattenburna epidemier, det vill säga RYMY systemet.
RYMY systemet (Livsmedelsverket, på finska)

4. Inspektion av dricksvattensystemet

Gör en inspektionsvisit vid vattenverket och sätt dig in i råvattenkällorna; vid grundvattenverk i brunnarnas läge och skick.

Bedöm vattenbehandlingsprocessernas funktion: filtrering, desinfektion, automation.

Kontrollera anläggningens tekniska status och eventuella störningar, till exempel hot om ytavrinning, brunnarnas läge och konstruktion samt funktionsstörningar.

5. Dricksvattenundersökningar

Ta vattenprover före klorering eller spolning för att kunna verifiera den ursprungliga kontamineringen. Den erforderliga provvolymen för analys av olika patogener och indikatorbakterier är uppskattningsvis 15 liter per provtagningspunkt. Sträva efter att använda sterila provkärl. Om ickesterila kärl används ska de sköljas noggrant med provvattnet före fyllning. Ta kontakt med det laboratorium som analyserar proverna så tidigt som möjligt.

Ta prover från:

• råvattnet
• vattnet som lämnar anläggningen
• vatten i distributionsnätet från flera olika provtagningspunkter; beakta ändpunkter där vattenomsättningen är låg.

Låt utföra följande analyser:

• Indikatorbakterier (E. coli, enterokocker, Clostridium perfringens)
• Sjukdomsalstrare (t.ex. norovirus, Campylobacter).

Följ förändringar i dricksvattnets kvalitet under saneringsåtgärderna. Målet är tre på varandra följande provtagningstillfällen utan påvisade indikatormikrober i både dricks- och nätvattenprover.

Utnyttja resultaten från patientprover från insjuknade och låt vid behov undersöka dricksvatten för den patogen som misstänks orsaka epidemin. I Finland har norovirus och campylobacter oftast orsakat dricksvattenburna epidemier.

Typning av för epidemier relevanta mikrober och jämförelser mellan stammar isolerade från vatten och patienter utförs vid THL i samarbete mellan laboratorierna för bakteriologi, virologi och vattenmikrobiologi. THL:s vattenmikrobiologiska laboratorium tar emot mikrobstammar isolerade från vatten, genomprov och sekvenser från laboratorier.

När du sänder stammar, fyll i bifogad följeblankett.
Följeblankett för från vatten isolerade mikrobstammar.

6. Epidemiologiska undersökningar

Säkerställ att de epidemiologiska undersökningar som behövs för utredningen av epidemin genomförs.

7. Åtgärder med anledning av dricksvattnets kontaminering

Utred i samarbete med vattenverket orsaken till kontamineringen av dricksvattnet. Vattenverket ska åtgärda orsaken till föroreningen, om möjligt, och säkerställa dricksvattnets kvalitet.

8. Efter epidemin

Säkerställ dricksvattnets säkerhet genom vattenundersökningar före upphävande av användningsbegränsningar och upphävande av kokrekommendationen.

När epidemin är avslutad, upphäv vid behov eventuella begränsningar för användning av dricksvatten och informera om återgång till normalläge.

Upprätta en utredningsrapport om epidemin och registrera den i RYMY systemet senast tre månader efter att epidemin har avslutats.

Uppdatera vid behov övervakningsplanen för dricksvatten utifrån i epidemirutredningen framkomna uppgifter.