Vaccinationer i arbetslivet

Vad är syftet med 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar?

Syftet är att förbättra patientsäkerheten. Lagreformen effektiverar bekämpningen av smittsamma sjukdomar och vårdrelaterade infektioner. Paragraf 48 är endast en del av detta arbete. Också andra åtgärder som syftar till att motverka infektioner är viktiga. 

Av flera olika orsaker är det inte möjligt att nå ett hundraprocentigt skydd. Avsikten med den reviderade lagstiftningen är därför att personer som är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar ska få bästa möjliga skydd.

Arbetsgivaren ska se till att klienter och patienter som är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar vårdas av sådan personal som har ett tillräckligt skydd. Alltför stränga lagtolkningar och anvisningar kan dock försämra stämningen och framkalla motstånd. Bästa resultat nås genom att diskutera i god samarbetsanda. 

Gäller de skyddskrav som lagen om smittsamma sjukdomar fastställer för personalen också alla dem som besöker verksamhetsenheter inom socialvården och hälso- och sjukvården i arbetsuppgifter?

Ledningen för verksamhetsenheten ska på medicinska grunder fastställa både de lokaler och de situationer som kräver ett skydd enligt paragraf 48. I detta arbete kan ledningen ta hjälp av medicinsk expertis och yrkespersoner som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar.

Personer som besöker verksamhetsenheten sporadiskt och som i vanliga fall inte arbetar i lokalerna, men som ibland kan vara där på grund av kortvariga arbetsuppgifter, behöver inte skydd enligt paragrafen. Det är alltid enhetsledningen som lokalt beslutar vem som omfattas av paragrafen och vem som inte omfattas. 

Hur ska arbetsgivaren behandla uppgifter om arbetstagarens lämplighet eller hälsotillstånd?

Det har funnits oklarheter inom social- och hälsovården om hur lämplighet enligt paragrafen ska bedömas. Detta har lokalt lett till anvisningar som inte följer lagen.

Arbetsgivaren kan inte kräva skriftlig utredning om vaccinationsskydd eller genomgången sjukdom. Arbetstagarens muntliga uppgift räcker som utredning.

Anvisningarna ska följa personuppgiftslagen och lagen om integritetsskydd i arbetslivet. Det är viktigt att komma ihåg att lagen om smittsamma sjukdomar inte förändrar lagstiftningen om anställningsförhållanden eller andra normala rutiner i arbetslivet.

Hur kan man främja positiva attityder till vaccination bland personalen? 

Det är viktigt att arbetsgivaren ger information. Vid social-, hälso- och sjukvårdens enheter kan det finnas anställda som inte har tillräckligt med kunskap om 

• de sjukdomar som med stöd av 48 § förebyggs genom vaccination
• de risker som sjukdomarna kan vara förknippade med
• vaccin eller vaccinationernas betydelse för att bekämpa smittsamma sjukdomar och förebygga vårdrelaterade infektioner. 

Vaccin och vaccinationer är också förknippade med missuppfattningar och oro. Det är viktigt att lyssna på och gå igenom de faktorer som väcker oro och att besvara frågor. Arbetsgivaren ska kunna motivera varför enheten förutsätter ett sådant skydd som anges i 48 §. Till exempel hos svårt sjuka personer framkallar vaccinet inte alltid ett tillräckligt skydd, eller också kanske de inte kan vaccineras. För att minska risken för smitta är det viktigt att personer i deras närhet har ett skydd mot smittsamma sjukdomar. 

I anvisningarna och vid de diskussioner som ordnas för personalen är det viktigt att lyfta fram att vaccinationerna enligt 48 § också förbättrar personalens eget skydd. Vaccinationerna skyddar den anställda och omfattande influensavaccinationer gagnar hela arbetsplatsen. 

Personalens vaccinationer innebär därför en del av patientsäkerheten och arbetarskyddet och utgör också en del av en högklassig verksamhet. 

Ska vaccinationsskydd mot influensa krävas även när det inte är influensasäsong?

Nej. I Finland börjar influensasäsongen vanligtvis i december–januari och håller på till maj som längst. Vanligtvis börjar epidemin avta i april. Risken att insjukna under andra tider på året är väldigt liten. Det är bara sporadiskt som influensa upptäcks när det inte är säsong, och då är det vanligtvis fråga om enstaka fall med smitta som kommit från utlandet. Influensavaccin finns tillgängligt på hösten och vintern men kan vara svårare att få senare på våren. På sommaren finns det inte alls något vaccin att få tag på i Finland. Det är alltså inte meningsfullt att kräva vaccinationsskydd mot influensa när det inte är säsong.  

Kan arbetsgivaren kräva att de som arbetar inom barnskyddet har skydd enligt paragraf 48 med motiveringen att arbetstagarna gör hembesök i barnfamiljer?

Nej. Vanliga familjers hem är inte verksamhetsenheter inom socialvården eller hälso- och sjukvården.

Förutsätts det skydd som anges i 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar också av den personal som arbetar inom småbarnspedagogiken?

Nej, eftersom daghem inte är enheter inom socialvården eller hälso- och sjukvården.

För egen del är det dock viktigt att personer som arbetar på daghem har skydd mot mässling, påssjuka, röda hund och vattkoppor. En person anses vara skyddad om han eller hon har haft de här sjukdomarna eller tagit två doser av MPR-vaccin och  vaccin mot vattkoppor.

Barn i dagvårdsålder insjuknar i influensa och för smittan vidare. Därför är det bra att personalen skyddar sig också mot influensa.

Måste skyddet mot vattkoppor eller mässling påvisas genom antikroppsbestämning?

Nej. Det räcker om den anställda vet att han eller hon haft sjukdomarna.

Hur går man till väga om en anställd inte vet om han eller hon haft vattkoppor och inte heller har vaccinerats?

Största delen av alla vuxna har haft vattkoppor. Vaccination är inte till skada för en person som har haft sjukdomen. Vaccinet kan därför ges, om det är oklart huruvida personen haft sjukdomen eller inte.

Hur ska man göra om en anställd inte vet om han eller hon haft mässling och inte heller har vaccinerats?

Om skyddet är oklart, ges MPR-vaccin. Vaccination är inte till skada för en person som har haft sjukdomen. 

Räcker det att man haft influensa under föregående säsong som skydd mot influensa enligt lagen om smittsamma sjukdomar?

Nej, det räcker inte, eftersom de dominerande virusen kan variera och influensavirusen förändras. Därför måste skyddet ”uppdateras” varje år.

Jag har haft kikhosta. Är jag inte immun mot kikhosta?

Nej. En person som haft kikhosta kan insjukna på nytt. Det skydd som uppkommer efter sjukdomen avtar med tiden.

Finns det ett separat vaccin mot kikhosta?

Det finns inget enskilt vaccin mot kikhosta. Som boostervaccin används dtap-vaccin som samtidigt också förnyar skyddet mot stelkramp och difteri.

Kan skyddet mot kikhosta stärkas med dtap-vaccin om personen har fått vaccin mot difteri och stelkramp året innan?

Det lönar sig att ge dtap-vaccinet först när det har gått två år sedan föregående dT-vaccination. Genom att ge anvisningar om minimiintervall försöker man undvika omfattande lokala reaktioner och allmänna symtom som beror på bra nivåer av antikroppar. 

Vad händer om skyddet mot kikhosta inte kan stärkas just nu och personen till exempel arbetar på en rådgivning?

Syftet med reformen av lagen om smittsamma sjukdomar är att förebygga smittsamma sjukdomar. Det går dock inte att uppnå ett hundraprocentigt skydd mot smittsamma sjukdomar. Man eftersträvar alltså att personalen ska ha ett så täckande skydd som möjligt. 

För enskilda arbetstagare kan arbetsgivaren alltså med beaktande av helhetssituationen fatta beslut om att arbetstagaren fortsätter som vanligt i sina uppgifter och att skyddet kompletteras senare. 

Hur går man tillväga om den anställda inte kan ta vaccin på grund av hälsoskäl?

Företagshälsovården, arbetstagaren och arbetsgivaren ska sinsemellan komma överens om vad som ska göras. I vissa situationer kan den anställda med stöd av en helhetsbedömning fortsätta arbetet vid den egna enheten på normalt sätt. Till exempel personer som arbetar i servicehus för äldre kan fortsätta sitt arbete också fastän ett skydd mot vattkoppor saknas. 

Det finns också situationer där ett specifikt skyddskrav är mycket viktigt. Exempelvis personalen vid enheter som vårdar cancerpatienter måste ha ett skydd mot vattkoppor. Om den anställda saknar skydd, ska ett annat lämpligt ställe hittas för den anställda. Det är inte meningen att någon ska sägas upp på grund av lagen om smittsamma sjukdomar.