Främjandet av motion och idrott i kommunerna har förblivit oförändrat

I sin helhet hade kommunernas främjande av motion och idrott i stort sett förblivit oförändrat år 2024. Sammanlagt resultat beskriver kommunernas satsningar på att främja motion och idrott under åren 2010–2024. Uppgifterna baseras på den datainsamling som genomförs vartannat år för kommunledningarna på finländska fastlandet.

Förvaltnings- och handledningspersonalen inom motion och idrott har ökat

Det har skett förändringar i antalet anställda inom förvaltning och handledning av motion och idrott jämfört med år 2021. 

Den största förändringen under två års tid har skett i antalet anställda inom idrottshandledningen. Den genomsnittliga arbetsinsatsen bland personalen inom idrottshandledning (till exempel idrottsinstruktörer och specialidrottsinstruktörer) var 3,1 årsverken per 10 000 invånare i kommunerna år 2023. Två år tidigare var motsvarande siffra 2,4 årsverken. 

År 2023 var arbetsinsatsen i kommunerna i genomsnitt 1,2 årsverken inom förvaltning och planering av motion och idrott. Två år tidigare var motsvarande siffra 1,0 årsverken. I mindre kommuner var arbetsinsatsen större i förhållande till invånarantalet än i större kommuner. 

Personalresurser inom motions‑ och idrottshandledning samt ‑förvaltning i kommunerna, uttryckt i årsverken per 10 000 invånare år 2023
Invånarantal Personal inom planering och utvecling Personal inom idrottshandledning
Under 5 000 1,6 3,9
5 000-9 999 1,1 3,6
10 000-19 999 1,2 3,3
20 000-49 999 0,8 2,1
Över 50 000 0,8 1,5

Det finns utvecklingsbehov i beaktandet av idrottsplatsernas miljöpåverkan

Drygt en tredjedel (38 %) av kommunerna uppgav att de varken samlar in information om idrottsplatsernas miljöbelastning eller har sådan information tillgänglig. En tredjedel (33 %) uppgav att information om vissa typer av miljöbelastning på idrottsplatserna samlas in eller är tillgänglig. Knappast en tredjedel (29 %) uppgav att mångsidig information om idrottsplatsernas materialströmmar samlas in eller är tillgänglig på ett systematiskt sätt.

En tredjedel (33 %) av kommunerna ställde årligen upp mål för att minska idrottsplatsernas materialströmmar eller miljöbelastning. Knappast hälften (42 %) uppgav att de gett hela personalen anvisningar om hur de kan minska energi-, vatten- och materialförbrukningen samt uppkomsten av avfall och skadliga utsläpp i alla arbetsuppgifter.

Fördjupa dig i statistikmaterialet

Bakgrundsinformation

Källa

Institutet för hälsa och välfärd (THL). Liikunnan edistäminen kunnissa – TEA 2024. Tilastoraportti 46/2024 (Julkari) (på finska)

Statistikbeskrivning

Främjandet av motion och idrott i kommunerna – materialet innehåller information om kommunernas verksamhet för att främja kommuninvånarnas motion och skapa förutsättningar för motion och idrott. Uppgifterna gäller kommunernas verksamhet för att främja motion bland stora befolkningsgrupper.

Uppgifterna används bland annat i uppföljningen av idrottslagen (390/2015) och de nationella riktlinjerna för hälsofrämjande motion och idrott 2020 (SHM 2013) samt i det utvärderingsarbete som genomförs av Statens idrottsråd. En del av uppgifterna används också i kunskapsunderlaget för tilläggsdelen Främjande av hälsa och välfärd (HYTE‑koefficienten), som påverkar kommunernas statsandelar.

Statistiken innehåller uppföljningsuppgifter från och med år 2010.

Uppdateringsschema

Statistiken samlas in vartannat år under jämna år. Den exakta publiceringstidpunkten finns i publiceringskalendern.
Statistikens publiceringskalender

Kontaktinformation

Kirsi Wiss

projektchef
tfn 029 524 7705
[email protected]
 

Päivi Pelkonen

sakkunnig
tfn 029 524 7475
[email protected]