Infektionssjukdomar – Vårdrelaterade infektioner

Staphylococcus aureus är den vanligaste orsaken till vårdrelaterade blododlingspositiva infektioner – incidensen är stigande

Staphylococcus aureus är den vanligaste orsaken till vårdrelaterade blododlingspositiva, det vill säga allvarliga, systemiska infektioner. År 2024 rapporterades totalt 2 041 blododlingspositiva infektioner till det nationella registret över vårdrelaterade infektioner. Det totala antalet mikrobfynd var 2 264, varav 523 – det vill säga 23,1 procent – orsakades av S. aureus (2015: 345/1 935; 17,8 %).

Incidensen av blododlingspositiva infektioner orsakade av S. aureus har ökat gradvis: år 2024 var incidensen 0,26 per 1 000 vårddygn, medan motsvarande siffra år 2015 var 0,18 per 1 000 vårddygn (FIGUR 1). År 2024 omfattade den nationella uppföljningen nästan två miljoner vårddygn inom den somatiska specialiserade sjukvården. Totalt förekommer vårdrelaterade blododlingspositiva infektioner orsakade av olika mikrober med en frekvens på cirka 1 per 1 000 vårddygn, men incidensen varierar avsevärt mellan patientgrupper – flest infektioner ses inom cancersjukvården.

Den nationella uppföljningen av postoperativa infektioner fokuserar på höft- och knäprotesoperationer – små förändringar i datainsamlingen år 2024

Den nationella uppföljningen av postoperativa infektionerär som mest heltäckande inom höft- och knäproteskirurgi. År 2024 omfattade uppföljningen över 11 000 höftprotesoperationer och över 12 000 knäprotesoperationer. Förekomsten av infektioner efter primära höftprotesoperationer var 1,2 procent och efter knäprotesoperationer 0,8 procent – denna nivå har legat stabil i flera år.

Från och med år 2024 beaktas i den nationella uppföljningen av postoperativa infektioner enbart allvarliga infektionstyper, det vill säga djupa sårinfektioner samt organ-/kavitetsinfektioner. Även uppföljningstiden för postoperativa infektioner har uppdaterats för att motsvara internationella definitioner. Uppföljningstiden är 30 dygn. Om ett främmande material, såsom en ledprotes, har lämnats i vävnaden är uppföljningstiden från och med 2024 90 dygn (tidigare ett år).

Incidensen av vårdrelaterade Clostridioides difficile -infektioner har åter vänt nedåt – allvarliga infektioner är ovanliga

Incidensen av Clostridioides difficile -infektioner har, efter ökningen under åren 2021–2022, åter vänt nedåt. År 2024 rapporterades 495 sjukhusförvärvade C. difficile -infektioner till registret över vårdrelaterade infektioner. Incidensen var 0,36 per 1 000 vårddygn.

C. difficile är den vanligaste orsaken till antibiotikarelaterad diarré. Sjukdomsbilden kan variera från mild diarré till livshotande pseudomembranös kolit. År 2024 inträffade 19 allvarliga C. difficile -infektioner som ledde till kolektomi, intensivvård eller död. Antalet C. difficile -infektioner som resulterade i återinläggning på sjukhus var 76.

Indikatorer för infektionsförebyggande har utvecklats i den nationella uppföljningen – observation av handhygientillfällen har blivit vanligare

Antalet hygienansvariga sjukskötare i relation till vårdplatserna har legat på samma nivå som tidigare år.

Förbrukningen av handdesinfektionsmedel har ökat under flera på varandra följande uppföljningsperioder. År 2023 var förbrukningen av handdesinfektionsmedel lägre än under föregående år, både inom den specialiserade sjukvården totalt (inklusive intensivvårdsavdelningar) och på somatiska vårdavdelningar inom den specialiserade sjukvården.

Samtliga välfärdsområden observerar handhygientillfällen inom den specialiserade sjukvården, vilket ger en bättre bild av följsamheten till handhygien än enbart uppföljningen av förbrukningen av handdesinfektionsmedel. Antalet observerade handhygientillfällen har följts åren 2022 och 2023, och antalet verkar vara stigande.

En klar majoritet av verksamhetsenheterna följer upp antibiotikaförbrukningen. Skriftliga anvisningar för antibiotikaanvändning finns allmänt tillgängliga.

Fördjupa dig i statistikmaterialet

Uppföljningsuppgifterna rapporteras via THL:s användargränssnitt för sammanfattnings- och kubrapporter (TIKU). Den offentliga rapporteringen består av årsvisa uppföljningsuppgifter från alla sjukhus som deltar i uppföljningen, och enskilda sjukhus kan inte identifieras utifrån rapporten. 

Den slutna rapporteringen, som är avsedd för sjukhusen som deltar i uppföljningen, innehåller sjukhusets egna uppföljningsuppgifter på års- och månadsnivå samt de sammanlagda uppgifterna för alla deltagande sjukhus. 

Förutom tidsjämförelser kan sjukhusen jämföra sina egna incidenssiffror med andra sjukhus i så kallade rankingrapporter. 

Åtkomst till rapporter som visar resultaten för ett enskilt sjukhus är begränsad till utsedda medlemmar i sjukhusets enhet för infektionsförebyggande arbete. Resultaten för ett enskilt sjukhus publiceras inte utan separat överenskommelse med sjukhuset. 

Bakgrundsinformation

Instruktioner för att lämna uppgifter 
Integritetsmeddelande: Registret över vårdrelaterade infektioner 
Uppföljning av vårdrelaterade infektioner – Enkät om förebyggande åtgärder

Källa

Uppgifterna sammanställs från registret över vårdrelaterade infektioner.

Statistikbeskrivning

THL upprätthåller det nationella registret över vårdrelaterade infektioner för deras uppföljning, förebyggande, statistikföring och forskning. Bestämmelser om registren för vårdrelaterade infektioner och de uppgifter som ska rapporteras dit finns i 36 § i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016).

Uppgifterna för uppföljningen av vårdrelaterade infektioner samlas in från patientjournaler, mikrobiologiska laboratoriefynd och kliniska observationer. Datainsamlingen sköts av sjukhusets experter inom infektionsbekämpning, hygien­skötare och infektionsläkare.

Uppgifter om resurser för infektionsbekämpning samlas årligen in i välfärdsområdet och rapporteras till THL genom en enkät om förebyggande åtgärder.

Uppdateringsschema

Sidans uppgifter uppdateras nästa gång hösten 2026.