Utvecklingsperspektiv för informationshanteringen
Utvecklingsperspektiven för informationshanteringen inom social- och hälsovården beskriver den riktning i vilken information och dess användning utvecklas långsiktigt.
Verksamhetsmiljön inom social- och hälsovården förändras, och samtidigt ökar kraven på informationens kvalitet, aktualitet och användbarhet. I beslutsfattandet behövs relevant information om tjänsternas effektivitet, kostnader och jämlikhet.
Utvecklingen av informationshanteringen innebär långsiktiga investeringar som kräver omfattande förändringar i informationssystemen samt utbildning av yrkesutbildad personal i deras användning. De beslut som fattas i dag påverkar servicesystemet och möjligheterna till kunskapsbaserad ledning långt in i framtiden.
Nationella prioriteringar för utvecklingen fastställs årligen. Utvecklingen främjar effektiva och mångsidiga tjänster, kunskapsbaserad ledning och ansvarsfullt beslutsfattande. Det gemensamma utvecklingsarbetet säkerställer att kunskapsbasen inom social- och hälsovården också möter framtida utmaningar.
Utvecklingsperspektiven stöder strategisk styrning och beslut om resursfördelning. Till exempel bidrar utvidgningen av Kanta-tjänsterna och utvecklingen av informationsresurser till ökad jämlikhet i samhället, eftersom de används för att förbättra både offentliga och privata social- och hälsovårdstjänster till nytta för medborgarna.
Utvecklingen av den gemensamma informationshanteringen främjar alla tjänster och produktionssätt inom social- och hälsovården. Den definierar också vilka uppgifter som ska utvecklas för olika informationsbehov under de kommande åren och med vilken typ av information tjänsternas effektivitet ska förbättras.
Utvecklingsinriktning under de närmaste åren
Utvecklingen av informationshanteringen styrs av nationella riktlinjer, lagstiftning och en gemensam arkitektur. Målet är att informationen rör sig smidigt, är jämförbar och stöder både den dagliga verksamheten och det strategiska beslutsfattandet. I utvecklingsarbetet betonas interoperabilitet mellan lösningar och hantering av informationens livscykel som en helhet.
Valet av nationella prioriteringar för utvecklingen av informationshanteringen samt finansieringen beslutas av social- och hälsovårdsministeriet. Besluten bereds bland annat utifrån THL:s förhandsutredningar och i samarbete med olika myndigheter.
THL främjar också internationell rörlighet för hälsodata
I THL:s roll i styrningen av informationshanteringen ingår även internationellt samarbete, bland annat kring gränsöverskridande utbyte av hälsodata och utveckling av standarder.
THL främjar genomförandet av förordningen om det europeiska hälsodataområdet (EHDS) i Finland. EHDS möjliggör säker digital delning av hälsodata till yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården över nationsgränser. Smidig rörlighet för hälsodata stöder kontinuiteten i vården och förbättrar patientsäkerheten. Det europeiska hälsodataområdet möjliggör också användning av hälsodata för forskning och folkhälsoarbete.
Utvecklingen av det europeiska hälsodataområdet gynnar EU-medborgare genom bättre tillgång till och kontroll över egna hälsouppgifter. Under de kommande åren blir det till exempel möjligt att lägga till egna hälsouppgifter för användning inom hälso- och sjukvården.
Förordningen om EHDS genomförs stegvis under slutet av 2020-talet.
Utvecklingsområden för informationshantering
Kanta-läkemedelslistan samlar alla patientens läkemedelsuppgifter i en nationell vy. Den ger, via Kanta-tjänsterna, en aktuell och enhetlig bild av läkemedelsbehandlingen för både vårdpersonal och patienten. Listan visar aktiva läkemedel, doseringsändringar samt avslutade läkemedel. Detta förbättrar helhetsbilden av patientens läkemedelsanvändning, minskar biverkningar, stödjer kostnadseffektiv läkemedelsbehandling och ökar patientsäkerheten.
Rätten att uppdatera läkemedelslistan tillkommer behöriga vårdprofessionella som förskriver läkemedel, farmaceutisk personal vid öppna apotek samt, med begränsade rättigheter, sjukskötare och farmaceuter inom vården. I framtiden kan medborgaren också lägga till receptfria läkemedel på Kanta-läkemedelslistan via OmaKanta.
Kanta-läkemedelslistan införs i alla vårdenheter, apotek och sjukhusapotek samt för medborgarna i OmaKanta senast den 1 oktober 2027. Utvecklingen fortsätter under åren 2027–2031, då funktionaliteten utökas ytterligare.
Broschyr om Kanta-läkemedelslistans funktioner och fördelar:
Kanta-läkemedelslistans införande (Julkari)
Bilddatabasen samlar de bilddiagnostiska undersökningar som uppstår under patientens vård, såsom röntgen-, magnet- och ultraljudsbilder samt EKG-kurvor, i en nationell tjänst. Även remisser, anteckningar och utlåtanden inkluderas.
Tjänsten möjliggör användning av bilder mellan olika välfärdsområden samt mellan offentlig och privat vård. Bilderna är tillgängliga för vårdpersonal med patientens samtycke. Via OmaKanta kan medborgaren se dokument relaterade till undersökningarna, såsom remisser och utlåtanden, vilket underlättar uppföljning av vården.
Bilddatabasen minskar dubbla undersökningar, stödjer kostnadseffektivitet och säkerställer kontinuitet i vården. Tjänsten införs successivt, och i framtiden kommer databasen att utvidgas med nya bilddiagnostiska undersökningar och möjliggöra analys av bilder i takt med digitaliseringens framsteg. På detta sätt stödjer databasen patientsäkerhet, vårdkvalitet och beslutsfattande i hela Finland.
THL och Kela utvecklar tjänsten tillsammans: THL ansvarar för verksamhetsmodeller och dokumentation, medan Kela ansvarar för teknisk implementering och underhåll. Utvecklingen av bilddatabasen styrs av de datainnehåll och tidsramar som fastställs i lagen om klientuppgifter.
Vårdpersonal kan via fråge- och förmedlingstjänsten överföra uppgifter på ett säkert sätt till myndigheter och andra behöriga mottagare. Tjänsten förenklar ärendehantering och minskar dubbelarbete både inom vården och hos mottagande organisationer.
Även medborgarnas ärendehantering går snabbare, eftersom intyg inte behöver skrivas ut och skickas med post. Medborgaren kan se sina elektroniska intyg och förmedlingsinformation i OmaKanta och använda dem till exempel vid handläggning av Kela-förmåner.
Vårdens arbete effektiviseras när intyg kan skapas elektroniskt och förmedlas direkt via Kanta-tjänster till de myndigheter och andra behöriga mottagare som behöver dem.
För närvarande förmedlas bland annat läkarintyg och utlåtanden via tjänsten; i framtiden kommer även anmälningar från vården att kunna skickas på detta sätt.
Tjänsten används redan av Kela och Traficom, som tar emot elektroniska intyg och utlåtanden som produceras inom vården i sina egna e-tjänster.
Tjänsten utvecklas stegvis. Inom en snar framtid kan nya nationella intyg, utlåtanden och anmälningar förmedlas till Kela eller andra nya mottagare via tjänsten.
Framtida användning av tjänsten kommer även att utvidgas. För närvarande kan intyg och utlåtanden endast förmedlas via tjänsten om medborgaren begär det eller samtycker till det på vårdpersonalens initiativ. I framtiden kan tjänsten också användas när förmedling baseras på mottagarens lagstadgade begäran eller vårdpersonalens lagstadgade anmälan eller informationsskyldighet.
THL koordinerar utvecklingen och Kelas Kanta-tjänster ansvarar för teknisk implementering.
Gemensam sote-informationshantering möjliggör användning av social- och hälsovårdsdata över olika sektorer och tjänsteleverantörer. Utvecklingen stödjer integrationen av gemensamma sote-tjänster. När informationshanteringen i sote-tjänster förbättras kan vårdpersonalen få en mer aktuell och tydlig bild av klientens situation. Samtidigt ser de bättre vilka tjänster klienten behöver.
Lagstiftningen styr användningen av social- och hälsovårdsuppgifter och sätter gränser för personalens informationshantering. Användningen av uppgifterna styrs av lagen om klientuppgifter och annan social- och hälsovårdslagstiftning. Överlåtelse och användning av uppgifter sker enligt lag, medborgarens samtycke, tillstånd och användarbehörigheter. Medborgarens uppgifter är därför skyddade och används endast i lämpliga situationer.
Gemensam sote-information utvecklas också för att tjänsteuppgifter ska kunna användas i kunskapsstyrning och verksamhetsledning, vilket möjliggör effektivare samordning av tjänster.
THL koordinerar utvecklingen av gemensam sote-information, fastställer gemensamma arbetsmodeller och säkerställer att modellerna stöder produktionen av social- och hälsovårdstjänster.
Kanta-tjänsterna möjliggör lagring och användning av social- och hälsovårdsuppgifter i olika organisationer och tjänster.
Under 2026 är utvecklingsfokus bland annat:
- Omfattande registrering av klientuppgifter inom socialvården
- Standardisering av läkemedelsuppgifter
- Förmedling av läkarintyg till myndigheter.
Kanta-tjänsterna stärker integrationen av tjänster. De utvecklas för att stödja kontinuitet i vård och tjänster samt säker användning av information mellan olika aktörer. I utvecklingen prioriteras användning av strukturerad information och aktuell data. Kanta-tjänsterna blir en allt viktigare del av den nationella informationsbasen och förutsättningarna för kunskapsstyrning.
Införandet av klientdatabasen för socialvården ska vara klart hösten 2026. Medborgaren kan även se socialvårdsuppgifter i OmaKanta, vilket underlättar ärendehantering och uppföljning av egna uppgifter.
Kanta-läkemedelslistan utgör en nationell och aktuell sammanställning av en persons läkemedelsbehandling. Målet är att alla aktörer som deltar i läkemedelsbehandlingen, inklusive patienten själv, ska ha samma aktuella information om läkemedlen. Fullständigt införande av läkemedelslistan planeras under 2027 i både hälso- och socialvårdstjänster, så att uppgifterna är tillgängliga för alla tjänsteleverantörer senast hösten 2027.
Via fråge- och förmedlingstjänsten kan registrerade intyg och utlåtanden levereras elektroniskt och säkert till olika myndigheter och organisationer, vilket minskar pappersarbete och påskyndar ärendehantering.
Kanta-tjänsterna är även en del av den bredare utvecklingen inom det europeiska hälsodataområdet (EHDS), som syftar till att möjliggöra säker och standardiserad utbyte av hälsodata mellan EU-länder under de kommande åren.
I utvecklingen av Kanta-tjänsterna samarbetar Social- och hälsovårdsministeriet (STM), THL och Kela med välfärdsområden och systemleverantörer. Fokus ligger på att förbättra informationsflöde och användningsmöjligheter i hela sote-sektorn samt att utöka medborgarnas möjlighet till egenärendehantering och egenvård via OmaKanta.
Det europeiska hälsodataområdet (EHDS) är en EU-förordning som skapar gemensamma regler för användning och utbyte av elektroniska hälsodata mellan EU-länder. Syftet är att medborgarna ska kunna använda och hantera sina hälsouppgifter på ett säkert sätt även över nationsgränser. Samtidigt får vårdpersonal tillgång till aktuella uppgifter för att stödja vårdbeslut, vilket förbättrar kontinuitet och kvalitet i vården i Europa.
EHDS möjliggör användning av hälsodata i två syften. I primär användning används uppgifterna i patientvården, till exempel genom recept och patientöversikter även i ett annat EU-land. I sekundär användning kan uppgifterna utnyttjas på ett säkert sätt för forskning, innovation och beslutsfattande. Gemensamma standarder samt strikta krav på dataskydd och datasäkerhet säkerställer att användningen av uppgifterna är trygg och interoperabel inom hela unionen.
Förordningen trädde i kraft 2025 och införs successivt. Från och med 2029 kan centrala hälsouppgifter, såsom patientöversikter och elektroniska recept, utbytas mellan EU-länder. Fram till 2031 utvidgas informationsutbytet så att bilddiagnostik, laboratorieresultat och slutrapporter från vården kan överföras. Utvecklingen stärker funktionaliteten hos digitala hälsotjänster, stödjer forskning och förbättrar beslutsunderlaget i hela Europa.
I Finland koordineras EHDS-förberedelserna genom omfattande myndighetssamarbete. THL stödjer implementeringen genom bland annat datamodeller, arbetsmodeller och forskning samt koordinerar samarbetet mellan nationella aktörer. Samarbetet omfattar bland annat Social- och hälsovårdsministeriet, Kela, Findata, Fimea, Digital- och befolkningsdataservice (DVV) samt Tillstånds- och tillsynsverket (LUV). Målet är att säkerställa att finsk hälsovård och forskning drar nytta av europeisk interoperabilitet och nya möjligheter för hälsodata.
THL bygger en nationell välfärds- och social- och hälsovårdsdatabas (hyte-sote), som samlar information insamlad i myndighetsuppdrag om välfärd, tjänster och hälso- och sjukvård. En enhetlig databas underlättar insamling, sammanställning och publicering av information samt förbättrar tillgången till nationella jämförelsedata som beslutsunderlag.
Användningen av uppgifterna är strikt reglerad och sker enligt dataskydds- och datasäkerhetskrav via tillståndsförfaranden.
Databasen stödjer välfärdsområdenas ledning, forskning och utveckling. När uppgifterna är tillgängliga i en enhetlig form kan de snabbare användas exempelvis i forskning, innovationer och undervisning, både nationellt och internationellt. Samtidigt effektiviseras informationshantering och kostnaderna för datatillgång minskar.
Databasens första dataset, såsom laboratorieresultat, receptuppgifter och sjukhusmedicinska uppgifter, hämtas från Kanta-tjänsternas patientdatabas. På så sätt kan uppgifterna utnyttjas mer heltäckande inom forskning och registerverksamhet.
Informationsöverföring utvecklas även tekniskt. Databasreplikering möjliggör nästan realtidsöverföring av data mellan exempelvis välfärdsområden, THL och andra myndigheter. Lösningen piloteras för närvarande och utvidgas stegvis. Målet är ett smidigt informationsutbyte som stödjer kunskapsstyrning och utveckling av tjänster i hela Finland.
Nationell datatillgång utvecklas för att bättre tillgodose besluts- och styrbehov. Utvecklingen utnyttjar automation, gemensamma databaser och nya analyslösningar. Målet är en aktuell och pålitlig informationsbas för hela samhället.