Dödsfall bland personer med psykiska störningar ligger på en avsevärt högre nivå än i genomsnitt i befolkningen, och dessa störningar är också kopplade till fysisk sjuklighet och social utslagning. Sambanden är troligen ömsesidiga och komplexa, och varierar mellan olika psykiska störningar och över livets olika skeden. Psykiska störningar påverkar även närstående personers välbefinnande i betydande grad. Både individuella faktorer och miljöfaktorer är centrala för utvecklingen av psykiska störningar. Kunskapen om de mekanismerna är dock begränsad.
TRIAD-projektet undersöker från flera olika perspektiv de mångdimensionella sambanden mellan psykisk hälsa, social ställning och isolering samt sjuklighet och välbefinnande över livets gång.
Mål
Projektet skapar ny forskningskunskap som kan användas för att utveckla effektivare interventions- och förebyggande metoder.
Projektet består av fem arbetspaket som fokuserar på
- sambanden mellan psykisk hälsa, socioekonomisk ställning och sjuklighet
- klimatets påverkan på psykisk hälsa, sjukfrånvaro och dödlighet, samt befolkningens struktur, socioekonomiska faktorer och hälsotillstånds roll för sårbarhet och exponering för väderrelaterade hälsorisker
- risken för social isolering och utslagning i relation till cancerincidens samt dödlighet i cancer och totalt, samt mekanismerna bakom dessa samband
- de komplexa sambanden mellan skolprestationer och psykisk hälsa samt faktorer som förklarar dessa samband
- effekterna av psykiska störningar inom sociala nätverk och varaktigheten av dessa effekter över tid.
Genomförande
Projektets forskningsdata består av flera registerbaserade dataset, såsom uppgifter från Institutet för hälsa och välfärds (THL) vårdregister, flera register från Statistikcentralen samt register från Fpa (Kela). Uppgifterna i registren har kopplats samman av registermyndigheterna med hjälp av personbeteckningar, och forskarna har fått tillgång till anonymiserade data via Statistikcentralens fjärråtkomstsystem FIONA.
I studien används statistiska metoder som är lämpliga för registerbaserad forskning för att uppskatta både relativa och absoluta risker. Förutom traditionella standardiseringsmetoder används familjebaserade metoder som tar hänsyn till gemensamma familjebakgrundsfaktorer.
Projektets resultat publiceras huvudsakligen i internationella vetenskapliga tidskrifter med peer review.
Finansiering
Cancerstiftelsen, Europeiska unionen, Finlands Akademi, Finska Kulturfonden, Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse
Samarbetspartner
Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet (UEF), Labore, Tammerfors universitet
Kontaktinformation
Uppdaterad: