Nästan hälften av minnessjukdomarna kan förebyggas

År 2040 kan det finnas 250 000 personer med minnessjukdom i Finland. Det motsvarar ungefär Tammerfors invånarantal och är cirka 100 000 fler än år 2021.

Ökningen ökar behovet av äldreomsorg. Minnesjukdomar försämrar funktionsförmågan och är den vanligaste orsaken till hemvård, gemenskapsboende, serviceboende med heldygnsomsorg och närståendevård.

Redan nu är majoriteten av klienterna inom äldreomsorgen personer med minnessjukdom, vilket innebär att en betydande del av social- och hälsovårdskostnaderna går till vård av minnessjukdomar.

”Akutbesöken ökar, och inom primärvården kan oklara symtom utredas under lång tid innan en minnessjukdom börjar misstänkas. Förutom hälso- och sjukvården påverkar minnessjukdomar även andra yrkesgruppers arbete. Det verkar som att till exempel uppdrag att leta efter försvunna personer har ökat”, säger THL:s ledande expert Teija Hammar.

”Minnesjukdom framskrider gradvis och behovet av tjänster förändras stegvis. I ett tidigt skede klarar sig den äldre hemma, och som stöd för minnet kan till exempel läkemedelsautomater, distanstjänster och hemmets trygghetsteknologi, såsom rörelse- och fallsensorer samt spisvakter, användas. Senare behövs mer personal, mer stöd från närstående samt mer omfattande tjänster”, säger Hammar.

Riskerna är kopplade till levnadsvanor, såsom brist på motion och ohälsosam kost

Det finns ingen botande behandling för minnessjukdomar, men det finns stark forskningsbaserad evidens för förebyggande. Upp till 45 procent av minnessjukdomarna skulle kunna förebyggas genom att uppmärksamma levnadsvanor och miljö. Kända riskfaktorer är bland annat brist på motion, ohälsosam kost, högt blodtryck och låg kognitiv aktivitet.

Dessa kan påverkas genom livsstilsrådgivning. Hälsosamma levnadsvanor stöder minnet och minskar risken för minnesstörningar.

En effektiv modell för livsstilsrådgivning är den finländska FINGER-modellen. I den stöds minnet och funktionsförmågan genom ett livsstilsprogram som samtidigt omfattar kostrådgivning, motion, minnesträning, uppföljning av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar samt socialt umgänge.

Enligt studier har deltagarnas minnes- och tankefunktioner förbättrats och funktionsförmågan bevarats längre. De har haft färre sjukhusvårdsdagar och akutbesök än kontrollgruppen.

De bästa resultaten uppnås när livsstilsrådgivningen riktas till äldre personer med identifierad risk för minnessjukdom.

”Det är viktigt att agera i tid i förebyggandet av minnessjukdomar. FINGER-modellens styrka är identifieringen av riskgrupper med hjälp av risktester inom hälso- och sjukvården. Det finns också goda erfarenheter av uppsökande arbete och kundhandledning”, säger Hammar.

Livsstilsrådgivning kräver samarbete

I dag används FINGER-modellen i någon form i cirka hälften av välfärdsområdena. Genomförandet kräver samarbete mellan välfärdsområden, kommuner och organisationer. Verksamheten kan organiseras på olika sätt.

”Koordinatorn kan vara välfärdsområdets seniorrådgivning, kommunen kan ansvara för motionstjänster och en minnesförening kan ordna minnesgrupper. Detta kräver ett gemensamt mål och planering. Det är inte välfärdsområdets uppgift att sköta allt, kommunernas och organisationernas arbete är mycket viktigt”, säger Hammar.

Livsstilsrådgivning eliminerar inte minnessjukdomar, men kan skjuta upp deras debut. Varje månad med bibehållen funktionsförmåga förbättrar livskvaliteten och minskar behovet av mer omfattande tjänster.

Äldre personer har nytta av livsstilsrådgivning inte bara genom minskad risk för minnessjukdomar utan också genom förbättrad allmän hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet.

”Äldre personer bör inte ses enbart som användare av tjänster. Den största delen av de äldre är aktiva människor vars hälsa det lönar sig att ta hand om redan innan problem uppstår”, säger Hammar.