För vem är anvisningen avsedd?
Syftet med anvisningen är att erbjuda verktyg till experter som arbetar med unga för att förstå och hantera de ungas dataspelande.
Vad är dataspelande?
Med dataspel avses spel som kan spelas med någon digital enhet, såsom dator, spelkonsol, smarttelefon eller surfplatta. Videospel, mobilspel och konsolspel är alla olika former av dataspel. Enligt Spelarbarometern är de vanligaste plattformarna för dataspel mobila enheter, datorer och spelkonsoler (Spelarbarometern 2024). Vanligast är det att spela på den egna mobila enheten, till exempel mobiltelefonen.
I dataspel har spelaren oftast en aktiv roll. Till skillnad från spel om pengar, där det är framför allt slumpen som avgör spelets utfall, kan spelaren i dataspel påverka spelets förlopp med sina färdigheter.
Dataspel förändras snabbt i takt med den tekniska utvecklingen och nya trender. Under de senaste åren har så kallade free to play-spel blivit allt populärare. Det är gratis att börja spela spelen men under spelets gång uppmuntras spelaren att använda pengar på virtuella produkter som främjar spelets gång. Dataspel kan också innehålla funktioner som påminner om spel om pengar.
Det finns både fördelar och nackdelar med dataspelande
Barn och unga som är födda på 2010- och 2020-talen har levt i en tid präglad av digitala enheter sedan de var små. Därför är en naturlig del av vardagen för många att spendera tid på nätet och spela dataspel. När du talar med en ung person om dataspel är det bra att tänka på att spel kan vara en mycket betydelsefull fritidsaktivitet för den unga och de kan innehålla egenskaper som stöder välbefinnandet. Det är samtidigt viktigt att vara medveten om att spelande också kan vara förenat med risk för skadeverkningar.
Dataspel kan ha många positiva effekter på spelarens liv
- sociala kontakter som uppstår i spelvärlden
- möjlighet att öva samarbete i grupp
- utvecklar de sociala färdigheterna
- påverkar positivt till exempel på utvecklingen av logiskt tänkande och matematiska färdigheter
- utvecklar motivation och självreglering
- underhåller och verkar avslappnande
- fungerar som ett sätt att uttrycka sig
- som hobby och kulturell verksamhet på fritiden.
Om barn och unga upplever att vuxna utgår ifrån att dataspel är en risk och något negativt, kan de känna skam och hålla sitt spelande hemligt. Det kan i sin tur göra det svårt att föra en konstruktiv dialog om spelande med barn och unga. Att känna att det inte är naturligt att tala om dataspel med vuxna kan också höja barns och ungas risk för skadligt dataspelande. Spelandet kan även leda till negativa följder på andra områden i livet.
Negativa effekter till följd av dataspel är oftast sammanflätade med barnets eller den ungas välfärd över lag, hens övriga liv och med vilken roll spelandet har i barnets eller den ungas liv. Om livets olika delområden i stort sett är i balans, uppstår det mera sällan negativa konsekvenser från spelandet. För en ung person som spelar mycket behöver spelandet inte nödvändigtvis medföra spelrelaterade skador, ifall att spelandet är i balans med det övriga vardagslivet.
Läs också: Digitaalisen hyvinvoinnin kulmakivet (på finska, Pelastakaa Lapset ry)
Läs också: Hur identifierar jag skadligt spel av dataspel hos unga?
Hur ska jag prata med unga om dataspel?
- Reservera tid för samtalet och var beredd på att ta upp ämnet vid flera tillfällen.
- Visa intresse för vilka spel den unga spelar och vad som intresserar den unga i spelandet.
- Ställ öppna frågor och lyssna på vad den unga säger.
- Prata om spel på ett åldersanpassat sätt, alltså på samma sätt som ni talar om till exempel böcker eller filmer som den unga har tagit del av. Diskutera vilken världsbild spelen förmedlar och vilka roller som förekommer i spelen.
- Oroa dig inte för om du vet tillräckligt om dataspel. Det räcker att du är en vuxen som är intresserad av barns och ungas liv och att du vill lära dig mer genom att ställa frågor och bekanta dig med ämnet. Barnet eller den unga kan vara den främsta experten på spelvärlden och samtidigt är du den vuxna som sätter gränser.
Läs också: Varför spelar man dataspel?
- Om spelet tar mycket tid är det förmodligen viktigt för barnet eller den unga. Visa uppskattning för spelandet på samma sätt som för andra hobbyer. En dömande attityd gör det svårt att skapa förtroende och en fungerande dialog.
- Om spelandet verkar störa det övriga livet eller tar upp för mycket tid, kan ni till exempel diskutera följande: Är det svårt att sluta spela? Varför? Hur mycket tid går åt till att spela? Vilka andra delar av livet har barnet eller den unga mindre tid för?
- Prata om det övergripande välbefinnandet och om det finns någon orsak (till exempel upplevd ensamhet, mobbning el. dyl.) till att barnet eller den unga spelar mycket. Kom ihåg att spel också kan vara en aktivitet som stöder välbefinnandet och att barnet eller den unga kan ha viktiga sociala relationer i spelvärlden. Bedöm eventuella problem beträffande spelandet i relation till detta.
Läs också: Hur identifierar jag skadligt spel av dataspel hos unga? (på denna sida)
- Det är bra att tillsammans komma överens om regler vad gäller spel, som vilka spel är tillåtna och hur mycket tid som används för spelande. Ett totalförbud mot spel hjälper sällan.
- Ta i beaktande barnets eller den ungas ålder när ni kommer överens om gränser och regler. Ett yngre barn behöver ofta tydligare gränser. Med en något äldre ung person kan man tillsammans fundera på lämpliga gränser för spelandet, med hänsyn till alla delområden som ingår i den ungas vardag.
- Också om problemen kring spelandet verkar utmanande och det är svårt att få till stånd förändring behöver målet inte vara att helt sluta spela. Ett gott mål är att få spelandet under kontroll och i balans med den övriga vardagen.
- Reflektera över din egen relation till dataspel: vilka tankar väcker dataspel hos dig och hur förhåller du dig till dataspel? Spelar du själv? Fundera på vilka förebilder barnet eller den unga får av vuxnas spelande.
- Prata med barnet eller den unga om hur hens närmaste krets förhåller sig till dataspel.
- Prata om dataspelkulturen och dess sociala fenomen. Fråga barnet eller den unga vilka spel hen spelar och hurdan gemenskapen i spelen är.
- Fråga om barnet eller den unga har stött på eller märkt mobbning, diskriminering eller trakasserier i dataspel. Klargör att olämpligt beteende aldrig är acceptabelt, även om det skulle vara vanligt i spelvärlden.
- Stöd barnet eller den unga i att bearbeta sina känslor och hitta lösningar. Fråga vad som hände, hur situationen kändes och vad barnet eller den unga hoppas att ska hända härnäst. Fundera tillsammans på hur man kan reagera i situationen och vem man kan vända sig till.
- Samarbeta vid behov med andra vuxna. Fråga om barnet eller den unga också kunde prata om saken hemma. Ta vid behov kontakt med en annan expert.
Om användning av pengar i dataspel kommer på tal, prata om det med barnet eller den unga. Med hänsyn till barnets eller den ungas ålder kan diskussionerna till exempel handla om pengar som används för spel och mer generellt om pengars betydelse. Ta reda på om dataspel innehåller drag som är typiska för spel om pengar.
Hur identifierar jag skadligt spel av dataspel hos unga?
Man kan tala om problematiskt spel av dataspel när spelaren själv har svårt att kontrollera sitt spelande och när spelandet kontinuerligt påverkar det övriga livet negativt. I situationer där spelandet är problematiskt drar sig spelaren ofta undan från andra delar av livet eller gör ständigt kompromisser i vardagen för att kunna spela.
Även om individens situation alltid ska bedömas ur ett helhetsperspektiv, kan vissa faktorer tyda på spelande på risknivå och på svårigheter att kontrollera spelandet.
Följande saker kan vara tecken på skadligt spel av dataspel:
- Förändringar i välbefinnandet: sömnproblem, svårigheter i sociala relationer, problem med att sköta vardagliga rutiner och plikter, ensamhet eller isolering; minskat intresse för sådant som man tidigare har tyckt om.
- Förändringar i hur ofta man spelar och hur mycket tid som används för spel: svårigheter att sluta spela och en vilja att snabbt börja spela igen, svårigheter att följa gemensamma regler kring tidsanvändning och vardagliga skyldigheter. Observera att den tid som används för spelande ska ses som en del av helheten i vardagen och tillsammans med andra möjliga tecken på skadligt spelande. Tidsanvändning vittnar inte i sig om skadligt spel av dataspel.
- Förändringar i känslolivet och i regleringen av känslor: negativa känslor när man inte kan spela; spel dominerar tankarna; svårigheter att koncentrera sig på annat; upprepade avvikelser från överenskomna regler om spelande; överdriven användning av pengar i spel eller upprepade avvikelser från överenskomna regler om användningen av pengar i spel.
- Flyktspelande (eskapistiskt spelande): spel används upprepade gånger för att hantera eller undvika obehagliga känslor och utmaningar som man inte klarar av att bearbeta utanför spelvärlden.
- Tankeförvrängningar: till exempel överdriven betoning av belöningar som fås i spel och deras värde, överskattning av den egna spelidentiteten och rollerna i spel samt stela regler i spelsituationer.
Riskfaktorer och skyddande faktorer
Skyddande faktorer mot skador av dataspel
- En mångsidig och strukturerad vardag samt hobbyer och intressen även utanför den digitala världen.
- Goda och trygga familje- och vänskapsrelationer samt goda sociala och emotionella färdigheter. Att stärka de sociala och emotionella färdigheterna spelar en central roll i det förebyggande arbetet mot spel- och rusmedelsrelaterade skador.
- En balanserad vardag: Den unga ska kunna sköta sina vardagliga skyldigheter, som skola, studier eller arbete.
- Tillräckligt med sömn: Det kan vara svårt att somna efter ett intensivt spel. Det starka ljuset från smarta enheter kan försvåra och fördröja insomnandet och försämra sömnens kvalitet. Därför är det bra att sluta spela och använda smarta enheter senast en timme före läggdags, så att kroppen och sinnet hinner varva ner.
- Fysisk hälsa och ergonomi: Dataspel spelas oftast sittande. Att sitta stilla samt orörlighet kan leda till besvär i nacke, rygg och handleder även hos barn och unga. När man spelar är det viktigt att ta pauser regelbundet och att se till att ergonomin är bra.
- Konflikter relaterade till spel: Spelbeteendet och användning av pengar och tid för spel kan leda till konflikter i familjen, i skolan och med vänner.
Faktorer som ökar risken för skador av dataspelande
- Till exempel en svår livssituation, utmanande familjeförhållanden och en ostrukturerad vardag samt marginalisering och ensamhet kan bidra till att ett skadligt spelbeteende utvecklas.
- Spelande kan hänga ihop med en strävan att undvika sociala situationer och skyldigheter i livet utanför spelvärlden, framför allt om sådana situationer är förknippade med svårigheter och negativa erfarenheter.
- Sociala relationer i spelvärlden kan stödja välbefinnandet, men också leda till isolering från sociala relationer utanför spelen, särskilt om relationerna utanför spelvärlden är problematiska.
Till exempel koncentrationssvårigheter, neuropsykologiska störningar och psykisk ohälsa (särskilt depression) kan öka risken för att utveckla problem med datorspelande.
- Överdriven betoning av belöningar som fås i spel
- Överskattning av den egna identiteten som spelare och betydelsen av den egna rollen i spelet samt stela regler som dikterar spelsituationer
- Spelandets betydelse för den egna självkänslan blir oproportionerligt stor i förhållande till andra delar av livet
- Dataspel som kräver mycket tid för att göra framsteg i spelet kan öka risken för att utveckla ett problematiskt spelbeteende.
- Avsaknad av en tydlig slutpunkt i spelet kan göra det svårt att ta pauser eller avslutande spelet, vilket särskilt i lagspel kan öka det sociala trycket att fortsätta spela.
- Att lagets spelare befinner sig i olika tidszoner kan försvåra den ungas förmåga att hantera vardagslivet och störa dygnsrytmen.
Dataspel kan innehålla användning av pengar och drag av spel om pengar
Innehållet och funktionerna i dataspel och spel om pengar har under de senaste åren börjat likna varandra. Sådana funktioner är till exempel
- lootlådor (lootbox) som kan köpas i spelet
- externa webbplatser utöver spelet, där man slår vad med till exempel virtuella föremål från spel som insats (så kallad skinbetting/skingambling).
Funktionerna är utformade på ett sätt som är bekant från spel om pengar och vill uppmuntra spelaren att använda allt mer pengar. Därför kan de öka risken för skador, som överdriven penninganvändning och ekonomiska förluster. De kan också höja barns och ungas intresse för spel om pengar och lära dem tidigt mekanismerna bakom spel om pengar.
Det är viktigt att vuxna som möter barn och unga också pratar med dem om användning av pengar i den digitala spelvärlden, att korrigera felaktiga föreställningar om spelens intäktsmodeller och möjligheterna att vinna. De vuxna bör också stödja barn och unga till kritiskt tänkande vid penninganvändning i dataspel.
Läs också: Drag som är typiska för spel om pengar i dataspel
Läs också: Digipelit sisältävät yhä enemmän rahapelaamisen piirteitä (Julkari) (på finska)
Var hittar jag hjälp och stöd för en ung person?
Professionell hjälp behövs särskilt när den ungas egna resurser, egenvårdsanvisningar och stöd från närstående inte är tillräckligt.
Det egna välfärdsområdets och elevhälsans tjänster: Man kan söka hjälp via det egna välfärdsområdets primärvård, socialvården eller till exempel elevhälsan, det vill säga hos hälsovårdare, kurator eller psykolog. Man kan också få hjälp i frågor som gäller spel vid ungdomsstationer.
Digipelirajaton erbjuder information, kamratstöd och stöd vid skadligt spelande. Digipelirajaton ordnar lågtröskelstöd baserat på kamratstöd för 15–29-åringar. Verksamheten riktar sig till dem som vill hitta nytt innehåll i vardagen vid sidan av spelandet eller till dem som upplever att spelandet påverkar deras välbefinnande negativt.
Digipelirajaton (på finska)
Pelituki producerar och förmedlar information om spel om pengar och digitalt spelande, problematiskt spelande och överdriven användning av internet och sociala medier. Pelituki ordnar månatligen på distans rådgivningseventet Föräldratips i spel och sociala medier. Pelituki stödtelefonen erbjuder stöd till familjer i frågor och problemsituationer som gäller barns, ungas och vuxnas spelande och användning av sociala medier. Lämna en begäran om återuppringning på finska eller svenska som WhatsApp-meddelande eller röstmeddelande till numret +358 41 731 7147. Berätta vilken tid du önskar bli uppringd. Återuppringningar sker mellan kl. 9–17. Samtalet debiteras enligt ditt eget abonnemang. Det är gratis att skicka ett WhatsApp-meddelande.
Peluuri är en riksomfattande hjälp- och stödtjänst som riktar sig till personer som spelar om pengar eller har spelproblem med dataspel, deras närstående samt professionella som i sitt arbete möter spelrelaterade skador. Verksamheten erbjuder verktyg för självhjälp samt professionellt stöd och kamratstöd per telefon, på webben och i chatten. Peluuris riksomfattande och avgiftsfria stödtelefon tfn 0800 100 101 betjänar på svenska vardagar kl. 12–18. Peluuris webbsida (på finska)
Psykporten.fi är en webbtjänst som erbjuder information om psykisk hälsa både till medborgare och professionella inom social- och hälsovården. I Psykporten finns bland annat symtomenkäter och egenvårdsprogram som är öppna för alla.
Psykporten: Spelande
Kontaktinformation
utvecklingschef
tfn 029 524 8027
[email protected]
Nina Karlsson (LinkedIn)
specialforskare
tfn 029 524 7696
[email protected]
Jenna Grunström (LinkedIn)
Jenna Grundström (ResearchGate)