Former av vård utom hemmet

För vem är anvisningen avsedd?

Anvisningen är särskilt avsedd för de socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter och som bedömer vilken form av vård utom hemmet som är lämplig för barnet. Den är också avsedd för andra yrkesutövare inom barnskyddet i välfärdsområdena och inom vården utom hemmet. Dessutom är den avsedd för välfärdsområdenas beslutsfattare.

Professionella familjehem

Professionella familjehem är en form av vård utom hemmet som ligger mellan familjevård och anstaltsvård. De fungerar i grunden som vanliga familjehem, men av dem förutsätts en starkare kompetens än av familjevården. Därför är det möjligt att placera också barn och unga med särskilda vårdbehov i professionella familjehem.

Registrering av och tillsyn över professionell familjevård regleras i lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023). I professionella familjehem, som inte är barnskyddsanstalter, kan man inte använda begränsningsåtgärder. Den enda möjliga begränsningsåtgärden är begränsning av kontakterna.

Förutsättningar för professionella familjehem

När tillsynsmyndigheten överväger om ett professionellt familjehem är lämpligt ska särskild uppmärksamhet fästas vid hemmets mänskliga relationer. Familjehemmets vårdare måste kunna beakta det placerade barnets behov och vårda barnet enligt barnets bästa. Barnet har rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande.

Dessutom ska det utredas om de övriga medlemmarna i familjehemmet godtar den som placeras i familjevård och om personen kan få en jämbördig ställning i förhållande till de övriga medlemmarna i familjehemmet.
(Familjevårdslagen (263/2015) 5 §)

Regionförvaltningsverket hade som tillstånds- och tillsynsmyndighet med stöd av 20 § i lagen om privat socialservice kunnat meddela ett förordnande om att avhjälpa brister eller avlägsna missförhållanden i verksamheten i ett professionellt familjehem till den del som ärendet gällde familjehemmets vårdares heltidsarbete utanför hemmet. Regionförvaltningsverkets beslut kränkte inte kärnområdet för den i 18 § i grundlagen tryggade arbets- och näringsfriheten.
(Tavastehus Förvaltningsdomstolen 11.1.2023 nr 36/2023)

Utrymmen i professionellt familjehem

Familjehemmet måste ha tillräckliga och ändamålsenliga utrymmen.

• Varje barn har rätt till hemlikhet och integritet.
• Varje barn ska ha ett eget rum på minst 12 kvadratmeter. Där ska finnas plats för barnets saker.
• Det ska finnas tillräckligt med hygienutrymmen.
• I gemensamma utrymmen ska det finnas möjlighet för hela familjen att vara tillsammans och äta.
• Dessutom är det bra om familjehemmet även har utrymmen för hobbyverksamhet, till exempel musik- eller pysselrum.

Utrymmena ska vara sådana att de möjliggör en hälsosam och trygg uppväxtmiljö för barnet. Familjehem ställs inför strängare säkerhetskrav än vanliga familjers boende.

• Hälsoskyddsmyndigheten och räddningstjänsten kontrollerar att familjehemmet lämpar sig för sitt avsedda bruk. Ett godkännande utlåtande från dessa myndigheter är en förutsättning för tillstånd.
• Huset ska ha tillräckligt många utrymningsvägar.

Tillsynsmyndigheterna har slagit fast att professionell familjehemsverksamhet i princip bedrivs i en byggnad som är avsedd för normalt småhusboende. Byggnadens lämplighet för den verksamhet som anges i verksamhetsplanen bedöms alltid från fall till fall under tillståndsprocessen.

Om det finns en eller flera externa arbetstagare i familjehemmet, ställer arbetarskyddsmyndigheterna krav på personalens sociala utrymmen.
Innan familjehemmet grundas ska man säkerställa att kommunen och välfärdsområdet kan erbjuda barnen tillräckliga utbildnings-, hälso- och socialvårdstjänster, hobbyverksamhet och tillräckliga trafikförbindelser.

Utbildning och arbetserfarenhet hos föräldrar i professionella familjehem

En person kan godkännas som familjevårdare om hen är lämplig för uppgiften genom sin utbildning, erfarenhet och sina personliga egenskaper. I professionell familjevård ska det finnas minst två familjevårdare, varav åtminstone den ena av dem som deltar i vården och fostran har lämplig utbildning för uppgiften och tillräcklig erfarenhet av att arbeta med vård och fostran. Även andra som arbetar i familjehemmet bör ha erfarenhet av att sköta barnskyddsärenden.
(Familjevårdslagen 6 §)

Arbetserfarenhet inom barnskyddet är viktig för att den som planerar att grunda ett familjehem ska ha en realistisk bild av vad praktiskt vård- och fostringsarbete med placerade barn innebär. Professionell familjehemsverksamhet förutsätter en starkare kompetens än familjevård.

Mer information om registrering av och tillsyn över professionella familjehem fås från Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet.
Soteri-registreringar (lvv.fi)

Antalet barn som vårdas

I professionella familjehem får samtidigt vårdas högst sju personer, om det på vårdstället bor minst två personer som har behörighet enligt familjevårdslagen. I det maximala antalet inkluderas barn under skolåldern och andra personer i behov av särskild vård eller omsorg som bor i samma hushåll.
(Familjevårdslagen 8 §)

Om det är fråga om vård av syskon eller medlemmar i samma familj kan fler personer vårdas samtidigt i ett professionellt familjehem.

Antalet personer som vårdas ska dock ställas i relation till

• antalet familjevårdare
• den vård och fostran som personerna behöver samt
• verksamhetens natur.

Barnskyddsanstalter

Barnskyddsanstalter är barnhem, skolhem och andra barnskyddsanstalter som kan jämställas med dessa. Andra barnskyddsanstalter är till exempel mottagningshem och ungdomshem. Barnskyddsanstalter upprätthålls främst av staten, välfärdsområdena och privata serviceproducenter.

När behövs anstaltsvård?

Familjevård är den primära lösningen vid permanent placering av ett barn. Anstaltsvård ordnas om barnets vård utom hemmet inte kan ordnas enligt barnets bästa med tillräckliga stödåtgärder inom familjevård eller på annat håll. Till exempel om barnet har särskilt utmanande symtom kan anstaltsvård vara den bästa lösningen, eftersom barnets vård och fostran då förutsätter särskild yrkeskompetens.

Väl ordnad anstaltsvård kan ofta anses vara den bästa lösningen för vård utom hemmet även när barnets placering är tillfällig. Då strävar man inom anstaltsvården också efter att arbeta tätt tillsammans med barnets föräldrar och möjliggöra nära kontakt mellan barnet och barnets föräldrar.

Barnskyddsanstaltens utrymmen och antalet barn

Anstalten måste ha tillräckliga och ändamålsenliga utrymmen. Det kan finnas en eller flera boendeenheter.

I en boendeenhet får det finnas högst sju barn. I samma byggnad kan högst 24 barn eller unga placeras. Om barnet får anstaltsvård tillsammans med en förälder, vårdnadshavare eller någon annan person kan flera barn vårdas tillsammans.

I brådskande fall kan man tillfälligt avvika från antalet vårdade personer om det är nödvändigt för att ordna barnets vård.
(Barnskyddslagen 60 §)

Barnet ska ha möjlighet till tillräcklig integritet och lugn och ro för att vara ensam. Dessutom ska anstalten ha utrymmen för samvaro. Målet är rymliga, trivsamma, hemliknande och trygga utrymmen.

Antalet anställda

Barnskyddsanstalten måste ha tillräckligt med personal.

• Varje enhet måste ha minst sju arbetstagare som arbetar i vård- och fostringsuppgifter.
• Om det finns flera boendeenheter i samma byggnad ska det finnas minst sex anställda i vårdpersonalen per enhet.
• Om en arbetstagare bor tillsammans med de barn eller unga som vårdas kan man avvika från antalet anställda.

Med antalet avses årsverken; till exempel räknas en person som arbetar 50-procentig arbetstid endast som en halv. Bestämmelserna om antalet anställda ska iakttas även under semestertider.

I antalet anställda och personalstrukturen för personalen i vård- och fostringsuppgifter ska hänsyn tas till de särskilda behoven bland verksamhetsenhetens klienter och verksamhetens art. Personaltillgången, personalens kompetens och introduktionen av personalen ska tryggas så att brister i fråga om dem inte leder till tillgripande av begränsningar eller till sådana sätt att genomföra begränsande åtgärder eller sådan praxis som äventyrar barnets säkerhet eller kränker barnets människovärde.
(Barnskyddslagen 60 §)

Personalens behörighet

Personal inom barnskyddsanstalter som arbetar i vård- och fostringsuppgifter ska ha tillräcklig kompetens för sina uppgifter. I barnskyddsanstalter ska det finnas tillräckligt många yrkesutbildade personer inom socialvården enligt lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården samt annan personal i förhållande till den vård och fostran som barnen och de unga behöver.

Föreståndaren ska ha en högskoleexamen som lämpar sig för uppgiften, kännedom om branschen och tillräcklig ledarförmåga.
Behörighetskraven för personalen vid de barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd har reglerats separat. Dessa enheter är statens skolhem och fängelsets familjeavdelning.

Placerade barn kan ha flera tidigare placeringar och flera traumatiska erfarenheter bakom sig. Barnens situationer är ändå alltid individuella och därför kan behoven av stöd vara mycket olika. Därför är det särskilt viktigt att personalen på platsen för vård utom hemmet har tillräcklig utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet för sin uppgift. Personalen måste ha mycket bred yrkeskompetens och förmåga att arbeta även i krävande situationer.

Mer information om registrering av och tillsyn över professionella familjehem fås från Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet.
Soteri-registreringar (lvv.fi)

Skolhem

Det finns sammanlagt sju skolhem. Fem av dessa upprätthålls av staten och två är privata. De statliga skolhemmen är resultatstyrda och icke‑vinstdrivande enheter för barnskyddets anstaltsvård som lyder under Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Utbildningsstyrelsen (OPH).

Mer information finns på de statliga skolhemmens egna webbplatser.
Statens skolhem

Annan vård enligt barnets behov

Barnets vård utom hemmet kan ordnas som familjevård, anstaltsvård eller på något annat sätt som motsvarar barnets behov.
(Barnskyddslagen 49 §)

Barnets behov kan ibland förutsätta placering någon annanstans än i anstalts- eller familjevård. Barnets situation kan kräva att hen placeras till exempel i en enhet inom hälso- och sjukvården. Bestämmelsen avser också placering inom närståendenätverk och barnets tillfälliga placering i hemmet enligt 49 § 3 mom. i barnskyddslagen.

Placering av barnet i hemmet

Barnet kan placeras tillfälligt, för högst sex månader, hos en förälder eller annan vårdnadshavare. Detta är möjligt till exempel när man förbereder barnets återgång till hemmet efter en placering utom hemmet och vill säkerställa att återgången till hemmet är en bra lösning med tanke på barnets bästa.
(Barnskyddslagen 49 § 3 mom.)

Under placeringen bedöms och därefter beslutas om omhändertagandet ska avslutas eller om placeringen utanför hemmet ska fortsätta.

När barnet placeras tillfälligt i hemmet måste ett beslut om ändring av vården utom hemmet fattas. Beslutet ska ange den tid inom vilken bedömningen ska göras.

I andra situationer måste det finnas synnerligen vägande skäl för att placera barnet i det egna hemmet. Om grunden för omhändertagandet har varit att trygga nödvändiga hälso- och sjukvårdsåtgärder för barnet kan barnet trots vårdbehovet placeras tryggt i sitt hem. Barnet kan vid behov föras till sjukhuset för vård.

Placering i hemmet ska inte användas som lösning i situationer där föräldrarna är oense om barnets vård, boende eller umgängesrätt.

Placering av barn i sitt hem är ett specialarrangemang som begränsas till vissa särskilda omständigheter och i allmänhet är möjlig endast i samband med förberedelsen av ett barns återgång till hemmet efter placering utom hemmet. Eftersom barnets omhändertagande till betydande delar hade berott på en förälders våldsamma beteende och då det ännu under den brådskande placeringen av barnet hade förekommit allvarliga misstankar om fortsatt våld, fanns det inte förutsättningar anse att barnets placering hos sina föräldrar kunde vara motiverat med hänsyn till barnets bästa.
(HFD:2021:44)

Välfärdsområdet hade yrkat att barnet skulle omhändertas och placeras i en barnskyddsanstalt. Förvaltningsdomstolen hade beslutat att barnet skulle omhändertas och tillfälligt placeras hemma hos sina föräldrar för högst sex månader med stöd av barnskyddslagen 49 § 3 mom. HFD konstaterade att barnets placering i hemmet är en undantagslösning vid beslut om omhändertagande. Med hänvisning till lagens förarbeten (RP 252/2006 rd, s. 179—180) konstaterade HFD att detta i regel är möjligt när barnets återgång till hemmet efter en placering utanför hemmet förbereds. I samband med omhändertagande kan det undantagsvis vara motiverat med tanke på barnets bästa till exempel om barnet omhändertas enbart för att trygga nödvändig sjukhusvård. Förvaltningsdomstolen hade bedömt att den föreslagna platsen för vård utom hemmet inte var förenlig med barnets bästa på grund av det långa avståndet och att det inte hade framlagts grunder för anstaltsvård. Enligt HFD borde förvaltningsdomstolen ha anvisat sökanden att komplettera eller ändra sin ansökan om omhändertagande i fråga om platsen för vård utom hemmet.
(HFD:2025:88)
(Barnskyddslagen 49 § 3 mom. och 50 §)
(Regeringens proposition till riksdagen med förslag till barnskyddslag och vissa lagar som har samband med den RP 252/2006 rd (Riksdagen))

Närståendenätverkslösning

Barnets närståendenätverk ska kartläggas innan beslut om placeringsplats fattas. Barnet kan när det är möjligt placeras hos en släkting eller annan närstående. Släktingar eller andra närstående har dock ingen särskild rätt att få barnet placerat hos sig. Utgångspunkten för valet av placeringsplats är alltid barnets behov.
Närståendenätverkslösning

EVA-enheter

Den psykiatriska undersöknings- och vårdenheten EVA, som verkar under Tammerfors universitetssjukhus, är avsedd för barn och unga med särskilt svåra symtom.

En motsvarande enhet finns också vid Niuvanniemi sjukhus i Kuopio. Enheterna tar emot barn och unga som lider av svåra psykiska störningar vars vård inte kan ordnas någon annanstans.

TAYS EVA‑enhet (Pirha, på finska)
Niuvanniemi sjukhus NEVA‑avdelning (Niuvanniemi sjukhus, på finska)

Barn på skyddshem

Ett skyddshem kan inte betraktas som en plats för vård utom hemmet enligt barnskyddslagen. Syftet med ett skyddshem är att erbjuda en plats där man får skydd från våld samt professionellt stöd, rådgivning och vägledning i en akut situation. Ett skyddshem uppfyller inte de krav på barnskyddsanstalter som barnskyddslagen ställer.

En ensamkommande minderårig kan dock inte nekas att tas emot som klient på ett skyddshem. I sådana situationer görs en barnskyddsanmälan från skyddshemmet, och barnskyddet är skyldigt att bedöma barnets behov av barnskydd och vid behov fatta beslut om brådskande placering och ordna en plats för vård utom hemmet för barnet.