Vad innebär familjevård inom barnskyddet?

Med familjevård avses ordnande av vård eller annan omsorg under en del av dygnet eller dygnet runt i familjevårdarens privathem eller i den vårdbehövandes hem. Inom barnskyddet är målet med familjevården att ge barnet möjlighet till vård under hemliknande förhållanden och till nära människorelationer samt att främja barnets grundtrygghet och sociala utveckling.
(Familjevårdslagen 1 § och 3 §)

Familjevård kan användas för att ordna vård och omsorg för omhändertagna och brådskande placerade barn eller när ett barn placeras som stödåtgärd inom öppenvården. Familjevården genomförs också som eftervård enligt barnskyddslagen.

Vissa familjevårdare fungerar dessutom som stödfamilj. Placeringen inom öppenvården hör till stödåtgärderna inom barnskyddets öppenvård och omfattas inte av barnskyddslagens bestämmelser om vård utom hemmet. Ordnandet av en stödfamilj är däremot en allmän socialtjänst.
(Socialvårdslagen 28 §)

Familjevård kan ordnas i familjevårdarens hem eller i den vårdbehövandes hem. Till exempel när man överväger återförening av en familj och barnets återgång till sin eller sina biologiska föräldrar kan familjevårdarens stöd också ordnas hemma hos barnet och föräldern innan omhändertagandet upphävs.

Familjevård som en form av vård utom hemmet inom barnskyddet

Familjevård är en primär placeringsform för barn jämfört med anstaltsvård: anstaltsvård ordnas endast om barnets vård utom hemmet inte kan genomföras på ett sätt som motsvarar barnets bästa med hjälp av tillräckliga stödåtgärder inom familjevården eller på annat sätt.
(Barnskyddslagen 50 §)

Vid bedömningen av familjevårdens lämplighet ska man beakta vilken helhet vården som familjevårdaren ger skulle bilda tillsammans med de stödåtgärder som behövs. Med stödåtgärder avses här både de stödåtgärder som erbjuds barnet och barnets familj samt de stödåtgärder som erbjuds familjehemmet.

Valet av barnets plats för vård utom hemmet ska ändå alltid baseras på en individuell bedömning av barnets bästa. Vid valet bör särskild uppmärksamhet ägnas åt grunderna för omhändertagandet och barnets behov, upprätthållandet av barnets syskonförhållanden och andra nära mänskliga relationer samt kontinuiteten i vården. Dessutom ska hänsyn i mån av möjlighet tas till barnets språkliga, kulturella och religiösa bakgrund.
(Barnskyddslagen 50 §)

Vem kan vara familjevårdare?

Som familjevårdare kan godkännas en person som

  • med hänsyn till sin utbildning,
  • sin erfarenhet eller
  • sina personliga egenskaper

är lämplig att ge familjevård.
(Familjevårdslagen 6 § 1 mom.)

Familjevårdarens behörighet ska bedömas som en helhet ur den vårdbehövande personens perspektiv. Ju mer krävande barnets situation är, desto större uppmärksamhet ska fästas vid familjevårdarnas yrkeskompetens och det stöd de behöver i sitt arbete

Familjevårdaren ska

  • skydda barnet,
  • vårda barnet,
  • stödja barnet,
  • följa barnets utveckling,
  • stödja barnets kontakt med närstående och
  • förbinda sig till barnet.

Familjevårdaren måste ha förmåga och möjlighet att samarbeta med den placerande instansen och med barnets närstående.
(Barnskyddslagen 52 §)

Innan ett uppdragsavtal om familjevård ingås ska den som har för avsikt att arbeta som familjevårdare genomgå den förberedande utbildning som arbetet kräver. Av särskilda skäl kan personen genomgå förberedande utbildning senast ett år efter placerandet.
(Familjevårdslagen 6 § 2 mom.)

Innan ett uppdragsavtal om familjevård ingås ska välfärdsområdet begära att familjevårdaren visar upp ett straffregisterutdrag. Utdraget får inte vara äldre än sex månader. Utdraget ska omedelbart återlämnas till den familjevårdare som uppvisat det, och det får inte kopieras.
(Lag om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn 504/2002, 5 §)

Förhållandena i familjehem

Ett familjehem ska till sina sanitära och övriga förhållanden vara lämpligt för den vård som ges där. Vid prövning av om ett familjehem är lämpligt ska särskild vikt fästas vidde mänskliga relationerna i familjehemmet och

  • vilka möjligheter familjevårdaren har att i enlighet med vad som är bäst för barnet beakta och tillgodose behoven hos denna person
  • klientens rätt till gott bemötande

Dessutom ska det utredas om de övriga medlemmarna i familjehemmet godtar den som placeras i familjevård och om personen kan få en jämbördig ställning i förhållande till de övriga medlemmarna i familjehemmet.
(Familjevårdslagen 5 §)

De utrymmen som används i familjevården ska till sin uppbyggnad, utrymmen och utrustningsnivå lämpa sig för den vård som ska ges. Varje barn som placeras i familjevård ska ha möjlighet till integritet och egen ro.
(Familjevårdslagen 5 §)

Antalet placerade barn och unga

I familjehem får högst fyra personer vårdas samtidigt, inberäknat de barn under skolåldern och andra personer i behov av särskild vård eller omsorg som bor i samma hushåll som vårdaren. Om vården gäller syskon eller medlemmar i samma familj kan flera personer vårdas samtidigt i familjehemmet.
(Familjevårdslagen 7 och 9 §)

I familjehem får dock samtidigt vårdas högst sex personer, om det på vårdstället bor minst två personer som svarar för vården, fostran eller den övriga omsorgen i familjehemmet, av vilka

  • åtminstone den ena har den behörighet som avses i 6 § 1 mom. i familjevårdslagen (en person som med hänsyn till sin utbildning, erfarenhet eller personliga egenskaper är lämplig att ge familjevård), och
  • den ena har den behörighet som avses i 6 § 3 mom. i familjevårdslagen (lämplig utbildning och tillräcklig erfarenhet av att arbeta med vård och fostran).

Av särskilda skäl kan undantag göras från det maximiantal vårdtagare som får vårdas samtidigt. Som särskilda skäl anses främst det fall där det samtidigt vårdas endast myndiga personer vars umgänge sinsemellan och arten av deras placering i familjevård i förening med deras funktionsförmåga och vårdbehov gör en avvikelse från maximiantalet möjlig.
(Familjevårdslagen 9 § 2 mom.)

Antalet personer som vårdas ska dock ställas i relation till antalet familjevårdare, den vård och fostran som personerna behöver samt verksamhetens natur.
(Familjevårdslagen 9 § 3 mom.)

Med verksamhetens natur avses att verksamheten är anpassad efter klienternas behov. Ett familjehem som erbjuder förhandsöverenskomna, kortvariga familjevårdperioder för äldre personer har till exempel en annan verksamhetsnatur än ett familjehem som erbjuder långvarig vård utom hemmet inom barnskyddet.

Familjevårdarnas förberedande utbildning och rekrytering

Rekryteringen av familjevårdare sker planmässigt och familjevårdarna förbereds för sitt uppdrag genom utbildning. Det välfärdsområde som ansvarar för ordnandet av familjevården ansvarar för den förberedande utbildning som ges till den som avser att bli familjevårdare. Det centrala målet med utbildningen är att utreda den blivande familjevårdarens förutsättningar att fungera som familjevårdare.
(Familjevårdslagen 15 §)

När välfärdsområdet köper familjevård av en privat serviceproducent avtalas det i avtalet om ordnandet av familjevården hur förberedande utbildning och stöd till familjevårdaren ordnas.
(Familjevårdslagen 11 §)

Den förberedande utbildningen är obligatorisk. Det kan dock ibland vara förenligt med barnets bästa att barnet placeras mycket snabbt i en närstående familj, till exempel hos en släkting. Därför möjliggör familjevårdslagen att förberedande utbildning av särskilda skäl kan genomgås inom ett år från det att placeringen inleds. En familjevårdare som hör till barnets närståendenätverk kan alltså fungera som familjevårdare redan innan hen har genomfört den förberedande utbildningen.
(Familjevårdslagen 6 § 2 mom.)

PRIDE-utbildning

I PRIDE-utbildningen ges möjlighet att överväga att bli foster- eller adoptivförälder genom en individuell, familje- och gruppspecifik process. Utbildningen innehåller information, upplevelsebaserade övningar samt diskussioner i utbildningsgruppen, med utbildarna och inom familjen, liksom egen reflektion.

Utbildningen omfattar nio gruppträffar. Sex av gruppträffarna omfattar individuella uppgifter för varje deltagare. I utbildningsprocessen ingår minst fyra familjeträffar. Utbildningens totala längd är cirka sex månader.

Den förberedande utbildningen kombinerar utbildning för dem som överväger att bli foster- eller adoptivföräldrar och en gemensam bedömning som bygger på fem färdigheter:

  1. Att skydda och vårda barnet
  2. Att stödja barnets individuella utveckling
  3. Att stödja barnets relationer till sina föräldrar och andra personer som är viktiga för barnet
  4. Att förbinda sig till barnet och främja förutsägbarhet och kontinuitet i barnets liv
  5. Att samarbeta i frågor som rör barnet.

PRIDE-utbildning ordnas av välfärdsområden, barnskyddsorganisationer och privata aktörer. Som PRID-Eutbildare fungerar en foster- eller adoptivförälder som genomgått utbildarutbildningen samt en socialarbetare. För utbildarutbildningen och materialet svarar föreningen Pesäpuu rf. Utbildarutbildningar ordnas årligen.
Mer information om PRID-Eutbildningen (Pesäpuu rf, på finska)

Inhämtande av information om familjevårdare

Biträdande dataombudsmannen har gett avgöranden som gäller tillämpningen av EU:s allmänna dataskyddsförordning när uppgifter begärs om en person som ansöker om att bli familjevårdare eller frivillig stödperson. I avgörandena behandlades begäran om uppgifter ur dataskyddsförordningens perspektiv, men i vissa konstaterades att 20 § 1 mom. i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) inte kan tillämpas i situationer där något klientförhållande ännu inte har uppstått.
(20 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården har upphävts 1.1.2024. Motsvarande bestämmelse om socialvårdsmyndighetens rätt att få uppgifter finns nu i 64 § i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården.)

Således kan uppgifter alltså inte begäras med stöd av denna bestämmelse exempelvis om personer som söker sig till familjevårdsutbildning, om man ännu inte är i färd med att placera en klient hos dem. När det gäller personer som ansöker om att bli familjevårdare konstaterade biträdande dataombudsmannen i sitt beslut att det primära förfarandet är att begära att personen visar upp ett straffregisterutdrag enligt 5 § i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002).

  • Utredning av brottslig bakgrund i samband med stöd- och familjevårdsverksamhet. Biträdande dataombudsmannens beslut 8979/162/21
  • Utövande av den registrerades rätt till insyn på begäran av personuppgiftsansvarig gällande polisens personuppgiftshantering. Biträdande dataombudsmannens beslut 8979/162/21
  • Den registrerades rätt till insyn i sina uppgifter som myndighetens medel för informationsinhämtning. Biträdande dataombudsmannens beslut 7635/162/21
  • Behandling av personuppgifter som gäller utredning av brottslig bakgrund i samband med verksamhet med vuxna stödpersoner för barn. Biträdande dataombudsmannens beslut 6689/186/20

Helsingfors förvaltningsdomstol gav den 23.9.2022 avgörandet H5259/2022, som gällde överklagande av biträdande dataombudsmannens beslut rörande utredning av en stödpersons uppgifter ur polisens register. Förvaltningsdomstolen konstaterade att det primära förfarandet är att begära uppgifter med stöd av 5 § i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i verksamhet bland barn (148/2014). Förvaltningsdomstolen ansåg dock att myndigheten i vissa enskilda situationer kan ha grund för att begära uppgifter från andra aktörer i syfte att sköta sin lagstadgade uppgift. Förvaltningsdomstolen hänvisade också till kravet att begränsa begäran om uppgifter till nödvändiga uppgifter.

Ordalydelsen ”uppgifter och utredningar som i väsentlig grad inverkar på en klientrelation inom socialvården” som används i 20 § 1 mom. i lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (numera 64 § i kunduppgiftslagen) har väckt frågor om huruvida välfärdsområdet har rätt att få uppgifter även om andra personer än klienten själv. I förarbetena till lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården ges som exempel att det kan vara nödvändigt att få uppgifter vid bedömning av behovet av barnskyddsåtgärder eller för att ge en utredning till domstol i frågor som gäller barnets vårdnad och umgängesrätt. Utvidgningen av kretsen av dem som är skyldiga att lämna uppgifter motiverades med att det vid utredning av barnskyddsbehovet eller vårdnads- och umgängestvister kan behövas uppgifter också från privata hälso- och sjukvårdsproducenter när barnet eller föräldrarna har använt deras tjänster.
(Regeringens proposition RP 137/1999 rd, s. 39)

20 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården har upphävts 1.1.2024. Motsvarande reglering finns nu i 64 § i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården.

Genomförandet av barnskyddet skulle vara nästan omöjligt om rätten att få uppgifter begränsades till endast barnet självt. Inom barnskyddet är det alltid enbart barnet som är klient, men barnets uppväxtförhållanden kan inte utredas utan att man också får uppgifter om de vuxna som ansvarar för barnets omvårdnad. I vissa situationer kan det även vara nödvändigt att få uppgifter om andra personer.

FN:s konvention om barnets rättigheter förpliktar till att garantera varje barn det skydd barnet behöver (artiklarna 19 och 20). Dessutom ska barnets bästa prioriteras exempelvis i myndigheters och socialvårdens åtgärder (artikel 3).
(FN:s konvention om barnets rättigheter (FördrS 60/1991))

I rättslitteraturen har det framförts en tolkning enligt vilken rätten till information också kan riktas till någon annan än det barn som faktiskt är klient inom barnskyddet. Så exempelvis i verket Tapio Räty: Uusi lastensuojelulaki. Käytäntö ja soveltaminen. (Edita 2023), där Helsingfors förvaltningsdomstols avgörande av den 24.10.2008 nr 08/1202/2 redogörs. Enligt avgörandet hade barnskyddet i barnets nya bosättningskommun rätt att få uppgifter ur handlingarna om barnet, som fortfarande var klient inom barnskyddet i den tidigare bosättningskommunen, eftersom dessa kunde ha betydande relevans vid bedömningen av barnets behov av barnskydd.

Rätten att begära uppgifter med stöd av 64 § i kunduppgiftslagen om en familjevårdare som bedömts vara lämplig för barnet innan barnet faktiskt placeras i familjen är nödvändig med tanke på barnets bästa och skydd samt arrangemangen av vården utom hemmet.

En tolkning som är förenlig med barnets bästa och som skyddar barnet kan anses vara att man vid placering av ett barn i familjevård kan begära uppgifter om familjevårdaren redan innan uppdragsavtalet ingås. Förutsättningen för att begära uppgifterna är dock alltid att ett barn som är klient inom barnskyddet faktiskt ska placeras i familjen i fråga. Det måste vidare beaktas att informationsbegäran ska begränsas enbart till de uppgifter som är nödvändiga för att ordna barnets vård och fostran i enlighet med barnets bästa.
Socialvårdsmyndighetens rätt att få sekretessbelagda uppgifter med stöd av 64 § i kunduppgiftslagen

Familjevårdarens uppgift

Familjevårdarens uppgift är att ansvara för den dagliga, faktiska vården och fostran av ett barn som placerats i vård utom hemmet. Familjevårdaren ska följa anvisningar och beslut från välfärdsområdet och den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter. Familjevårdaren är inte i vårdnadshavarens ställning.
Vårdnaden om barn som omhändertagits

Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter eller en annan anställd inom barnskyddet ska samarbeta med det placerade barnet och barnets föräldrar och vårdnadshavare så att den vård barnet behöver fortgående kan tryggas. Arbetstagaren ska tillsammans med dem bedöma innehållet i den vård och fostran som ges barnet. Samarbetet kan till exempel innebära att man diskuterar barnets hälso- och sjukvård eller reglerna i hemmet.
(Barnskyddslagen 52 §)

Ett barn som får vård utom hemmet har rätt att träffa sina föräldrar, syskon och andra barnet närstående personer samt hålla kontakt med dem på annat sätt. I barnets klientplan antecknas hur kontakten ska genomföras. Socialvårdens ledande tjänsteinnehavare eller en tjänsteinnehavare i tjänsteförhållande som denne förordnat beslutar om begränsning av kontakten mellan barnet, föräldrarna och andra barnet närstående personer. Familjevårdaren ska stödja och främja kontakten mellan barnet och barnets föräldrar samt andra närstående inom ramen för barnets klientplan eller ett eventuellt begränsningsbeslut.
(Barnskyddslagen 54 §)

Riksdagens biträdande justitieombudsman har i sitt avgörande konstaterat att en socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har en skyldighet att se till att överenskomna träffar och annan kontakt kan genomföras. Platsen för vård utom hemmet får inte på eget initiativ avvika från planen eller besluta om kontakten eller ändra den redan överenskomna kontakten. Om planen måste ändras eller överenskomna träffar ställas in eller flyttas, ansvarar barnets socialarbetare för arrangemangen kring kontakten och andra åtgärder. När familjevårdaren ingår uppdragsavtalet ska hen vara beredd att anpassa sin familjs dagliga liv och rutiner så att det placerade barnets lagstadgade rättigheter också tillgodoses i praktiken.
(EOAK/3166/2021)

Familjevårdaren är skyldig att anmäla förändringar i familjevården till den ansvariga arbetstagaren i placerarvälfärdsområdet och till placeringsvälfärdsområdet. Som förändring betraktas till exempel att en ny vårdbehövande kommer till familjehemmet, eller att en tidigare tillfälligt placerad person flyttar till familjehemmet permanent.
(Familjevårdslagen 21 §)

Familjevårdaren har tystnadsplikt. En handling som familjevårdaren fått som gäller den vårdbehövande eller en kopia eller utskrift av en sådan handling får inte visas för eller lämnas ut till utomstående och inte heller lämnas till utomstående för påseende eller användning.Familjevårdaren får inte röja någon uppgift som hen fått kännedom om i sitt uppdrag och som enligt lag omfattas av tystnadsplikt. Uppgifter får inte röjas heller efter att uppdraget avslutats.

Uppgifter som erhållits i uppdragsförhållandet får inte användas för egen eller någon annans vinning eller för att skada någon annan.
(Lagen om hantering av kunduppgifter inom social- och hälsovården 4–6 §)

Redan uppgiften om att barnet är klient inom barnskyddet ska hemlighållas. Den får alltså inte lämnas ut till utomstående. Som utomstående betraktas alla som inte har rätt att få sekretessbelagd information. Till exempel en annan familjevårdare är en utomstående.

Tystnadsplikten ska också beaktas i sociala medier. Barnets klientrelation inom barnskyddet är en känslig uppgift och kan ibland utläsas av publicerade bilder. Därför ska man avstå från att publicera bilder av barnet till exempel i sociala medier. Ur barnets likabehandlingsperspektiv kan det ibland vara motiverat att publicera en bild från till exempel hobbyverksamhet eller gemensamma aktiviteter i familjehemmet där även det placerade barnet syns. För publiceringen krävs dock tillstånd från barnet, vårdnadshavaren samt den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter.

Familjevårdaren ska förvara sekretessbelagda handlingar så att utomstående inte har tillgång till dem. När familjevården upphör återlämnas handlingarna till den kommun som placerat barnet.

Barnets vård och fostran i familjevård

En god vård och fostran av barnet, en med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå behövlig tillsyn och omsorg ger barnet en känsla av grundtrygghet och en möjlighet till en balanserad uppväxt och utveckling.

Hemmiljön ger barnet stimuli för att lära sig vardagliga färdigheter samt stöd för utbildning som motsvarar barnets disposition och önskemål. Målet med familjevård är att främja och uppmuntra barnet i sin utveckling till självständighet, ansvarsfullhet och vuxenhet. 

Andra begränsningsåtgärder enligt barnskyddslagen förutom begränsning av kontakterna får inte riktas mot barn som placerats i familjevård som en form av vård utom hemmet.
Begränsning av kontakterna
(Barnskyddslagen 62–64 §)

Ordnande av familjevård inom välfärdsområdet

Familjevård baserar sig på familjevårdslagen, och ordnandet av familjevården är välfärdsområdets uppgift. Det är ändamålsenligt att i familjevårdens instruktion, som är ett administrativt beslut om hur välfärdsområdet genomför familjevården, definiera hur familjevården ordnas, produceras och genomförs.

Välfärdsområdet kan ordna familjevården

  • självständigt. Det rekryterar, förbereder och utbildar familjevårdare samt ordnar stöd för dem.
  • som köpt tjänst: välfärdsområdet ingår ett avtal om ordnandet av familjevård med en privat producent av familjevård.
  • i samarbete med andra välfärdsområden.

Avtal om ordnandet av familjevård

I avtalet mellan välfärdsområdet och den privata producenten av familjevård ska parterna komma överens om

  1. den ersättning som betalas för familjevården
  2. utbetalningen av dispositionsmedel som kalendermånadsvis betalas till den som är i familjevård
  3. ersättning för de särskilda kostnader som följer av indivuella behov av den som är i familjevård
  4. vårdens beräknade längd
  5. förberedelse, handledning och utbildning för familjevårdaren och hur dessa ska genomföras
  6. uppsägning av avtalet samt
  7. vid behov andra omständigheter som gäller familjevården.

(Familjevårdslagen 11 §)

Avtalet utarbetas i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till situationen. Man kan till exempel komma överens om att den privata serviceproducenten producerar både familjevården och familjevårdarnas förberedelse och handledning.

I avtalet ska man komma överens om de principer enligt vilka familjevården produceras. På så sätt säkerställs att klienten får familjevård av god kvalitet och att välfärdsområdet förblir ansvarig serviceanordnare även för de tjänster som köps.

Den privata serviceproducenten ansvarar för hur tjänsten produceras. Vid behov kan den privata serviceproducenten anställa arbetstagare eller familjevårdare i anställningsförhållande och också ingå ytterligare avtal för att producera tjänsten. Den privata serviceproducenten ansvarar för arbetsgivarens skyldigheter och arbetstagarnas pensionsskydd ordnas på samma sätt som inom den privata socialservicebranschen i övrigt.

Familjevårdens process

I tabellen nedan beskrivs i huvuddrag hur ett barn eller en ung person placeras i familjevård. Barnets övergång till vård utom hemmet och förberedelserna inför den behandlas närmare i avsnitten om övergång till vård utom hemmet och val av placeringsplats.

Process Uppgift Målbild
Bedömning av barnets / den ungas behov och familjevårdarens förmågor Samordning av barnets / den ungas behov och familjevårdarens förmågor

Välfärdsområdet har bedömningsmetoder för att utreda behoven hos det barn eller den unga som ska placeras i familjevård

Familjevårdarens förmågor ingår i den skriftliga slutliga bedömningen av den förberedande utbildningen
Samtal med barnet och familjen Samordning av barnets / den ungas behov och familjevårdarens förmågor

Välfärdsområdet har bedömningsmetoder för att utreda behoven hos det barn eller den unga som ska placeras i familjevård

Familjevårdarens förmågor ingår i den skriftliga slutliga bedömningen av den förberedande utbildningen
Besök på familjehemmet Kontakt med en eventuell familjevårdsenhet Familjevårdaren får de uppgifter om barnet / den unga som är nödvändiga för familjevården
Tryggande av tillgången till tjänster Placerarvälfärdsområdet säkerställer att placeringsvälfärdsområdet kan ordna de övriga tjänster som barnet / den unga behöver Familjevårdaren får de uppgifter om barnet / den unga som är nödvändiga för familjevården

Klientplan

Uppdragsavtal

Tjänsteinnehavarbeslut

Beslut om annat stöd och andra tjänster

Klientplan för vård utom hemmet eller eftervårdsplan

 Samordning av barnets / den ungas klientplan och uppdragsavtalet för familjevården
Att stifta bekantskap och flytt till familjehemmet Placerarvälfärdsområdet och familjevårdaren ingår uppdragsavtalet före placeringen Bekantskap stiftas och flytten genomförs enligt planen

Vid placering ska det också utredas om välfärdsområdet har tecknat en liv- och olycksfallsförsäkring samt en skadeståndsförsäkring för det barn eller den unga som får familjevård. Placeraren har ingen lagstadgad skyldighet att teckna ovan nämnda försäkringar för personer i familjevård. Det är rekommenderas dock att placerarvälfärdsområdet ersätter kostnaderna för en försäkring som tecknats för barnet. Familjevårdaren kan ansöka om ersättning från placerarvälfärdsområdet om materiella skador som barnet orsakar inte ersätts genom familjens eller barnets försäkring.

Stöd för familjevården

Placerarvälfärdsområdet ansvarar för stödet till familjevårdaren, för vilket välfärdsområdet ska utse en ansvarig arbetstagare för varje vårdbehövande. Familjevårdaren ska ges tillräcklig möjlighet att få stöd och träffa den ansvariga arbetstagaren.
(Familjevårdslagen 15 §)

Till exempel den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter kan fungera som ansvarig arbetstagare för ordnandet av stödet. Även en annan arbetstagare med tillräcklig utbildning, såsom en socialhandledare, kan fungera som ansvarsperson i denna uppgift.

Det är viktigt för familjevårdarens ork och kompetens att stödja familjevårdaren, och det stöder barnets rätt till beständiga förhållanden. Information om stödformerna ska ges redan i förberedelseskedet. Stödformerna ska antecknas i uppdragsavtalet eller i avtalet om ordnandet av familjevården.
(Familjevårdslagen 10–11 §)

Rättidigt och ändamålsenligt stöd är av avgörande betydelse för att familjevården ska lyckas. När stödet och samarbetet är tillräckliga och smidiga underlättas också bedömningen och uppföljningen av placeringen samt tryggandet av familjevårdens kvalitet. Stödet för familjevården omfattar stöd till familjevårdaren och dennes familj samt stöd och samarbete med den som placerats i familjevård och dennes närstående.

Familjevårdaren kan till exempel beviljas en avlösare under ledighet eller vid behov en kringresande vikarie samt olika former praktisk hjälp (t.ex. städhjälp) som stöd för placeringen. Information om olika stödformer ska gås igenom redan i förberedelseskedet och de ska framgå av välfärdsområdets instruktion för familjevården.

Ur familjevårdens perspektiv medför bland annat barn och unga med svåra symtom samt biologiska föräldrar som är utmanande i samarbetssituationer särskilda svårigheter. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska i synnerhet se till att skapa förutsättningar för ett konstruktivt samarbete mellan den biologiska familjen och familjehemsföräldrarna. Detta är en förutsättning för att placeringen ska lyckas och för att barnet ska kunna knyta an till familjehemmet.

Det stöd som familjevårdaren behöver bestäms i hög grad av den vårdbehövandes behov, vilket framhäver klientplanens betydelse. Väl utarbetade klientplaner för barnet, den unga och föräldrarna samt planer för vård och fostran är till stor hjälp både vid ordnandet av stödet och när de antecknas i uppdragsavtalet.

Om familjen har vårdbehövande som placerats av flera olika välfärdsområden ska de ansvariga arbetstagarna samarbeta med arbetstagare från de andra områdena. Om barnets ansvariga arbetstagare är en annan person än familjehemsförälderns ansvariga arbetstagare är deras samarbete nödvändigt.

Placerarvälfärdsområdet ansvarar också för att ordna nödvändig handledning för familjevårdaren. Innan handledningen inleds ska familjevårdaren och placerarkommunen komma överens om hur handledningen ska genomföras. Familjevårdarna erbjuds vid behov individuell handledning, familjehandledning eller grupphandledning som stöd för vård- och fostringsarbetet, familjevårdarens ork och resurser.
(Familjevårdslagen 15 §)

Placerarinstansen ska vid behov möjliggöra för familjevårdaren till exempel förenings- och rekreationsverksamhet, parrelationskurser, stärkande smågruppsverksamhet, kamratstödsgrupper och gruppverksamhet för placerade barn. I kamratgruppen delar man tankar och erfarenheter och går igenom ibland även svåra vardagssituationer inom familjevården. I kamratgruppen får familjevårdarna möjlighet att lära sig av varandras erfarenheter, öka sin yrkeskompetens och stärka sina resurser.

Mentorverksamheten inom familjevården är en stödform som är under utveckling. Genom metoden överförs erfarenhetsbaserad kunskap och kompetens. En erfaren familjevårdare som fått mentorskapsutbildning lyssnar, stöder och handleder en ny familjehemsförälder i olika vardagliga situationer och frågor.

Vid mentorskap och kamratstödsverksamhet måste man beakta familjevårdarens tystnadsplikt med avseende på de uppgifter som erhållits i uppdragsförhållandet och som gäller den vårdadbehövande personen och dennes närstående.

Tillsyn över familjevård

Placerarvälfärdsområdet ska övervaka att barnets placering i familjevård förverkligas enligt familjevårdslagen och att barnet under den tid placeringen varar får de tjänster och stödåtgärder som det behöver och som placeringsvälfärdsområdet ska ordna. 
(Barnskyddslagen 79 §)

Både det välfärdsområde som gjort placeringen och det välfärdsområde inom vars område placeringen har gjorts får inspektera verksamheten och lokalerna på platsen för familjevård när det finns grundad anledning att förrätta en inspektion. En inspektion får förrättas utan förhandsanmälan.
(Familjevårdslagen 22 § 1–2 mom.)

Grundade anledningar för att förrätta en inspektion kan till exempel vara barnets eller den ungas egen begäran om ett inspektionsbesök. En anmälan om missförhållanden som inkommit till välfärdsområdet kan också utgöra en grund. Tillsynen ska följa proportionalitetsprincipen så att tillsynsmetoderna väljs från fall till fall och beroende på situationen.

Om familjehemmet eller den vård och fostran som ges där konstateras vara olämpliga eller bristfälliga, ska välfärdsområdet försöka avhjälpa bristen med hjälp av styrning. Om bristen inte har avhjälpts inom utsatt tid ska välfärdsområdet se till att vården av den vårdbehövande ordnas på ett sätt som är förenligt med personens bästa och behov. Vid behov ska de vårdbehövande flyttas till ett annat vårdställe som svarar mot deras behov.
(Familjevårdslagen 22 § 3 mom.)

Om placerarvälfärdsområdet upptäcker sådana missförhållanden eller brister i verksamheten på platsen för vård utom hemmet som kan påverka vården av eller omsorgen om de placerade barnen, ska det oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess omgående underrätta placeringsvälfärdsområdet. Dessutom ska en anmälan göras till Tillstånds- och tillsynsverket samt till andra välfärdsområden som enligt dess vetskap har placerat barn på samma plats för vård utom hemmet.
(Barnskyddslagen 79 §)

Avslutande av familjevård vid byte av plats för vård utom hemmet eller återförening av familjen

Målet ur barnets synvinkel är att vården avslutas planerat i samarbete med barnet, barnets närstående och familjevårdaren. Välfärdsområdet bör ha en handlingsmodell för oförutsedda avslut av familjevård. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska bedöma barnets behov av stöd och andra tjänster och utarbeta en ny klientplan.

Uppdragsavtalet sägs upp eller hävs skriftligen. Placerarvälfärdsområdet fattar de nödvändiga förvaltningsbesluten i ärendet.

Det är i regel till barnets bästa att barnet och familjevårdaren håller kontakt efter att placeringen har avslutats. Om kontakten avtalas i klientplanen.

Eftervård i familjevård

Här behandlas den situation där omhändertagandet och vården utom hemmet upphör när en ung person i familjevård fyller 18 år.

Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska ta upp den ungas rätt till eftervård med barnet som växer upp i familjevård och med familjevårdaren. Arbetstagaren ska tillsammans med dem kartlägga den ungas beredskap för ett självständigt liv enligt sin individuella situation, men senast ett år innan omhändertagandet upphör. Det väsentliga är att förutse det nätverk som den unga har när hen blir myndig.
(Barnskyddslagen 53 §)

Samtidigt ska en plan utarbetas för hur och med vilket stöd den unga ska skaffa de färdigheter som saknas, i vilka områden hen särskilt behöver stöd och vilka som är hens styrkor.
(Barnskyddslagen 30 § 4 mom. och 76 §)

I regel är familjevårdaren engagerad i den unga och redo att fortsätta ge stöd på ett sätt som kan jämföras med stödet till biologiska barn. Om så inte är fallet måste ett stödnätverk byggas upp av andra närstående till barnet. Om det inte finns någon i den ungas nätverk kan ett alternativ vara att ordna en stödperson medan vården utom hemmet fortfarande pågår.

Om den unga fortsätter att bo i familjehemmet även under eftervården, upprättas utöver eftervårdsplanen ett nytt uppdragsavtal eller ett avtal om ordnandet av familjevård. Om den ungas situation inte förändras kan avtalet ha samma innehåll som avtalet under omhändertagandet.

Om den unga bara delvis bor i familjehemmet, till exempel när hen studerar på en annan ort, fastställs den ungas behov av stöd tillsammans med den unga och familjehemmet, och utifrån detta görs ett avtal om arvode och kostnadsersättning samt till exempel ekonomiskt stöd för resekostnader. Det är viktigt att stödja kontinuiteten i den ungas relationer.

Uppdragsavtal

Familjevårdaren ingår ett uppdragsavtal med välfärdsområdet. Välfärdsområdet kan också skaffa familjevård genom att ingå ett avtal om ordnandet av familjevård med en producent av privat familjevård.
(Familjevårdslagen 10–11 §)

Avtalet ska ingås innan barnet placeras i familjen. Parterna förbinder sig till de rättigheter och skyldigheter som ingår i avtalet. En familjevårdare som ingått ett uppdragsavtal står inte i ett anställningsförhållande till det välfärdsområde som ingått avtalet. Verksamhet som familjevårdare uppfyller inte arbetsvillkoret, och välfärdsområdet har ingen skyldighet att bekosta eller ordna företagshälsovård.
(Familjevårdslagen 10 § 3 mom.)

I uppdragsavtalet ska avtalas om

  • storleken och utbetalningen av arvodet till familjevårdaren
  • ersättande av kostnaderna för familjevården och inledandet av vården
  • utbetalningen av de dispositionsmedel som kalendermånadsvis betalas till den som är i familjevårdersättning för de särskilda kostnader som följer av individuella behov hos den som är i familjevårdvårdens beräknade längd
  • ordnandet av undersökningar av välmående och häls
  • familjevårdarens rätt till ledighet, genomförandet av ledigheten samt betalning av arvode och ersättning för kostnader under ledigheten
  • förberedelse, handledning och utbildning för familjevårdaren och hur dessa ska genomföras
  • ordnandet av undersökningar av familjevårdarens välmående och hälsa
  • uppsägning av uppdragsavtalet
  • vid behov andra omständigheter som gäller familjehemmet och familjevården samt
  • samarbetet mellan välfärdsområdet och familjevårdaren.

(Familjevårdslagen 10 §)

Det rekommenderas också att man kommer överens om vilket stöd familjevårdaren får för att vårdarbetet ska lyckas och för att familjevårdaren ska orka i uppdraget. Det kan finnas behov av att avtala om till exempel familjevårdarens skyldighet att föra barnet till möten med barnets närstående personer samt att ersätta familjevårdaren för de resekostnader som uppstår. Det kan också uppstå behov av att avtala om särskilt stöd på grund av barnets eller den ungas fritidsverksamhet.

Uppdragsavtalet ska ses över när vårdens längd eller innehåll ändras, eller när det annars finns skäl att se över avtalet. Avtalet kan sägas upp så att det upphör två månader efter uppsägningen, om inget annat avtalats i uppdragsavtalet.
(Familjevårdslagen 10 § 3 mom. och 12 §)

Vårdarvodet

Vårdarvodet grundar sig på den tid som används för vården samt hur bindande och krävande vården är. Vårdarvodet är skattepliktig inkomst. Familjevårdaren ska få information om de grunder enligt vilka vårdarvodet bestäms inom placerarvälfärdsområdets familjevård före placeringen och när vårdarvodet förhandlas.
Beskattning av familjevårdare (Skatteförvaltningen)

Vårdarvodet kan betalas antingen till den ena maken eller delas mellan båda familjevårdarna. Placerarvälfärdsområdet ska utreda familjevårdarens möjligheter att stanna hemma och ta hand om barnet om barnets eller den ungas bästa kräver det.

I uppdragsavtalet ska man avtala om hur ett avbrott i familjevården påverkar arvodet. Vårdarvodet är indexbundet och det intjänar pension.

Det minsta vårdarvodet är 966,35 euro per månad per person som vårdas 2026. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer årligen arvodenas storlek enligt lönekoefficienten i lagen om pension för arbetstagare.
(Familjevårdslagen 16 § 1 mom.)

Vårdarvode betalas inte till den som vårdar sitt eget barn under 18 år som placerats i familjevård. En person kan också avstå från att ta emot vårdarvodet. Någon högsta nivå för vårdarvodet anges inte i lagen. Vårdarvodet kan av särskild orsak avtalas vara lägre än det föreskrivna minimibeloppet.
(Familjevårdslagen 2 § 2 mom.)

Ersättning för kostnader

Placerarvälfärdsområdet ska ersätta de kostnader som vården och uppehället av den person som är i familjevård orsakar familjevårdaren. Kostnadsersättningen betalas enligt de faktiska kostnaderna. Det är fråga om den så kallade principen om full ersättning, eftersom familjevårdaren inte är underhållsskyldig gentemot det placerade barnet. I uppdragsavtalet ska man också avtala om utbetalningen av kostnadsersättningen under avbrott i familjevården.

Kostnadsersättningens minimibelopp år 2026 är 501,10 euro per månad per person i familjevård. Av särskilda skäl kan kostnadsersättningen dock betalas till ett lägre belopp än det föreskrivna minimibeloppet. Kostnadsersättningarna ska justeras kalenderårsvis i början av året enligt ändringen av levnadskostnadsindexet i oktober föregående år.
(Familjevårdslagen 17 § och 19 §)

Syftet med kostnadsersättningen är att ersätta följande kostnader för den person som är i familjevård

  • mat
  • boende
  • fritidssysselsättningar
  • personliga behov och
  • annat underhåll samt
  • de normala hälsovårdskostnader som inte ersätts med stöd av annan lagstiftning.

Dessutom omfattar kostnadsersättningen sådana dispositionsmedel som enligt barnskyddslagen ska ställas till barnets eller den unga personens eget förfogande.

Utöver kostnadsersättningen ersätts familjevårdaren

  • för sådana särskilda kostnader för terapi och hälsovård som beror på de individuella behoven hos den som är i familjevård samt
  • sådana särskilda studiekostnader för ett barn eller en ung person under 21 år i familjevård

som inte ersätts enligt annan lagstiftning.
(Familjevårdslagen 17 § 3 mom.)

Dessutom kan ersättning betalas för följande kostnader för den person som är i familjevård

  • särskilda kostnader för semester
  • särskilda fritidssysselsättningar eller för utrustning som fritidssysselsättningen kräver och
  • andra fortlöpande kostnader eller engångskostnader.

(Familjevårdslagen 17 § 4 mom.)

Startersättning

Startersersättning beviljas för nödvändiga kostnader som uppstår när vården inleds och som grundar sig på individuella behov. Med startersersättningen stöds bland annat anskaffning av vård- och fritidsutrustning, hemtextilier, kläder och möbler samt sådana bostadsanpassningar som är nödvändiga för familjevården. Startersersättningen kan också riktas till det beräknade inkomstbortfallet.
(Familjevårdslagen 18 §)

Startersersättningen betalas alltid på basis av en beräkning, mot kvitton eller i förskott. Den placerande instansen och familjevårdaren avtalar om eventuella återkrav om familjevården avbryts.
(Familjevårdslagen 19 §)

Maiximibeloppet för startersersättningen år 2026 är 3 558,60 euro per person i familjevård.

Undersökningar av välmående och hälsa

Välfärdsområdet ska vid behov ordna undersökningar av välmående och hälsa för familjevårdare enligt vad som avtalas i uppdragsavtalet. En heltidsanställd familjevårdare ska ges möjlighet till en sådan undersökning minst vartannat år. Med heltidsanställd familjevårdare avses en familjevårdare som inte förvärvsarbetar utanför familjehemmet och som därför inte omfattas av företagshälsovård.

För andra familjevårdare i uppdragsförhållande ska möjlighet ordnas vid behov. Grunderna för hur undersökningar av välmående och hälsa ordnas ska antecknas i uppdragsavtalet. Dessutom ska social- och hälsovårdstjänster som stöder familjevårdarens välmående ordnas.

Med undersökningar av välmående och hälsa avses en kontroll av välmåendet, hälsotillståndet och funktionsförmågan som görs genom kliniska undersökningar eller andra ändamålsenliga och tillförlitliga metoder samt en utredning av hälsotillståndet och rådgivning i anslutning till främjande av välmående och hälsa.
Undersökningar av välmående och hälsa ska utföras av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som är insatt i särskilda frågor som gäller familjevård, såsom en hälsovårdare.
(Familjevårdslagen 15 a §)
(Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen 86/2016 rd)

Familjevårdarens rätt till ledighet och avlösarservice

Om inte något annat har överenskommits i uppdragsavtalet ska familjevårdaren ges möjlighet till ledighet. Ledigheten är två dygn för varje kalendermånad under vilken familjevårdaren har arbetat minst 14 dygn som familjevårdare.
(Familjevårdslagen 13 §)

Placerarvälfärdsområdet ska ansvara för eller vid behov bistå vid ändamålsenlig organisering av vården för den person som är i familjevård under familjevårdarens ledighet.

Under familjevårdarens ledighet eller annan tillfällig frånvaro kan avlösarservice ordnas genom att ingå ett uppdragsavtal med en avlösare, som förbinder sig att ansvara för avlösarservicen i familjevårdarens eller den vårdbehövandes hem.

Förutsättningen är att

  • avlösaren uppfyller förutsättningarna för att fungera som familjevårdare Vem kan vara familjevårdare?
  • familjevårdaren samtycker till arrangemanget och
  • arrangemanget bedöms vara förenligt med den vårdbehövandes bästa.

(Familjevårdslagen 14 § 1 mom.)

En godtagbar avlösare kan alltså vara en person som utifrån sin utbildning, erfarenhet eller sina personliga egenskaper är lämplig att ge familjevård. Avlösarens lämplighet ska alltid bedömas som en helhet ur den vårdbehövandes perspektiv. Även den vårdbehövandes åsikt ska beaktas. Arrangemanget ska alltid trygga den vårdbehövandes välmående, hälsa och säkerhet.

I det uppdragsavtal som ingås med en avlösare ska parterna

  • komma överens om beloppet och utbetalningen av vårdarvodet till avlösaren,
  • vid behov komma överens om ersättning för de kostnader som avlösaren orsakas,
  • komma överens om uppdragsavtalets giltighetstid,
  • vid behov komma överens om andra frågor som gäller den vård som avlösaren ger.

(Familjevårdslagen 14 § 2 mom.)

Avtal ingås för varje vårdbehövande för den tid under vilken avlösaren vikarierar familjevårdaren. Avlösarens arvode är inte bundet till de arvoden för familjevård som enligt lag betalas till familjevårdaren, utan fastställs alltid separat mellan välfärdsområdet och avlösaren.

Avlösaren står inte i ett anställningsförhållande till det välfärdsområde som ingått avtalet. Utbildning och stöd ska ordnas för avlösaren på samma sätt som för familjevårdare. Också när det gäller social trygghet är bestämmelserna desamma för både avlösare och familjevårdare.
(Familjevårdslagen 14 § 3 mom.)