Belastningen på tjänsterna ackumuleras – återhämtningsorientering ger riktning för förändring
Experter från välfärdsområdena som arbetar i återhämtningsorienteringsnätverket har tagit fram ett ställningstagande som nu cirkulerar i olika välfärdsområden. De välfärdsområden som deltar tar ställning för att bredda återhämtningsorienteringen inom mentalvårds-, rusmedels- och beroendetjänster i hela landet. Ställningstagandet är ett viktigt initiativ för utvecklingen av det finländska servicesystemet och visar att områdena känner igen både de nuvarande utmaningarna och behovet av en långsiktig och verkningsfull förändring.
Ur ett expertperspektiv är ställningstagandet välkommet, eftersom det samlar de centrala utvecklingsbehoven och ger en tydlig riktning som olika tjänster kan byggas på. Det är inte enbart en administrativ linjedragning, utan ett klart budskap om att servicesystemet ska utvecklas långsiktigt, baserat på forskningsunderlag och med klientens helhetsmässiga välbefinnande som utgångspunkt.
Servicesystemets utmaningar och återhämtningsorienteringens betydelse
Välfärdsområdena lyfter fram ett fenomen som länge varit känt: en liten del av befolkningen, uppskattningsvis 5–10 %, använder upp till 80 % av serviceresurserna. Deras olika problem är dessutom ofta sammanlänkade. Ställningstagandet visar att områdena är beredda att granska strukturer kritiskt och söka lösningar som stärker funktionsförmågan och minskar behovet av tunga tjänster.
Återhämtningsorientering är inte en enskild metod eller ett program som läggs ovanpå annat arbete. Det är en referensram som styr tjänsterna kring individens egna mål, resurser och vardag. Centralt är tron på att återhämtning och återgång till vardagen är möjlig, och att professionellas uppgift är att stödja denna process – inte enbart följa och behandla symtom.
I praktiken innebär detta bland annat att klientens egen kunskap och erfarenhet tas på allvar i planeringen av tjänster, att erfarenhetsexperternas roll stärks och att målet är att stärka funktionsförmåga och delaktighet. Återhämtningsorientering kan också stödja professionellas arbetstillfredsställelse och minska etisk belastning.
Mot ett mer verkningsfullt och hållbart servicesystem
Ställningstagandet visar att välfärdsområdena vill utveckla servicesystemet så att det bättre stöder människors möjligheter att återgå till studier, arbetsliv och samhällsgemenskap. Detta ligger i linje med internationell forskning och praktisk erfarenhet.
"Vi behöver en gemensam värdegrund och en röd tråd för hur mentalvårds- och rusmedelstjänster ordnas. Återhämtningsorientering erbjuder en kostnadseffektiv lösning som stöder klienternas egenmakt, delaktighet och hopp", säger Mikko Ketola, vårdområdesöverläkare för mentalvårds- och beroendevård i Södra Österbottens välfärdsområde.
Samtidigt konstateras att förändring kräver mer än goda målsättningar. Att stärka återhämtningsorienteringen kräver strategisk styrning, engagemang från ledning och personal samt långsiktig kompetensutveckling. När det genomförs framgångsrikt förbättrar det tjänsternas verkningsfullhet, stärker klienternas funktionsförmåga och minskar behovet av tunga tjänster. Även resursfördelningen förbättras när tjänsterna bättre stöder människors vardagliga återhämtning.
Välfärdsområdenas ställningstagande för att stärka återhämtningsorienteringen är modigt och konstruktivt och förtjänar att uppmärksammas. Det visar att områdena är redo att samarbeta och rikta tjänsterna mot en modell som stöder människors vardag, delaktighet och funktionsförmåga.
Detta är ett viktigt steg mot ett mer verkningsfullt, kostnadseffektivt och mänskligt mentalvårds-, rusmedels- och beroendeservicesystem.
Senast 1.6. har ställningstagandet undertecknats av ledarna för Södra Karelen, Södra Österbotten, Kajanaland och Satakunta välfärdsområden.
Ställningstagandet kan läsas på Innokylä (på finska)