Anvisning om åtgärder för att förebygga fågelinfluensa och andra zoonotiska influensa A‑infektioner hos människor

För vem är anvisningen avsedd?

Människor kan sporadiskt smittas av zoonotiska influensa A-virus, såsom fågelinfluensavirus av undertyp A(H5N1), A(H5Nx), A(H7N9), A(H7Nx) och A(H9N2 samt svininfluensavirus av undertyp A(H1N1)v, A(H1N2)v och A(H3N2)v. ”Sjukdom orsakad av influensa A-virus av subtyp H5N1 eller H7N9 eller annan ny eller sällsynt subtyp” har definierats som en allmänfarlig smittsam sjukdom (lagen om smittsamma sjukdomar 1227/2016 4 kap. 1 §, statsrådets förordning om smittsamma sjukdomar 146/2017 1 §).
Sjukdomar och mikrober som ska anmälas

Denna åtgärdsanvisning är en rekommendation som regionala och lokala experter inom infektionssjukdomar kan använda som stöd vid utarbetandet av regionala och lokala riktlinjer inom hälso- och sjukvården. Anvisningen är inte juridiskt bindande.

I anvisningen beskrivs hur man ska agera när

• en person misstänks ha exponerats för fågelinfluensavirus
• en person misstänks vara smittad av fågelinfluensavirus
• anvisningen kan även tillämpas i situationer där en person misstänks ha exponerats för annan zoonotisk influensa A-subtyp eller misstänks vara smittad av en sådan.

Åtgärdsanvisningen riktar sig till

• läkare och sjukskötare med ansvar för smittsamma sjukdomar och infektioner inom välfärdsområden
• miljöhälsovården
• regionförvaltningsverken
• laboratorier inom klinisk mikrobiologi.

Fågelinfluensainfektion hos människa

Smittvägar

Fågelinfluensavirus kan överföras via kontakt-, dropp- och luftburen smitta via slemhinnor i luftvägarna, ögon och mun.

Smitta erhålls främst genom direkt och nära kontakt med infekterade djur. Smittkällan kan även vara animaliska produkter eller miljöer som kontaminerats av infekterade djur.

Den största smittrisken förekommer vid arbete i miljöer där smitta förekommer i stora djurpopulationer, såsom fjäderfä, pälsdjursuppfödning eller andra produktionsdjur samt småskalig fjäderfäuppfödning i hemmet.

Smitta från vilda djur är mycket sällsynt. Vid betydande exponering för ett infekterat vilt djur, till exempel vid långvarig vård inomhus, är smittrisken dock möjlig.
Fågelinfluensavirus har i regel en begränsad förmåga att smitta mellan människor. Det finns dock en oro för att virusets smittsamhet och sjukdomsalstrande förmåga kan förändras när virus sprids till nya värdar. Enstaka fall av smitta mellan människor har beskrivits vid mycket nära kontakt.

Symtom

Infektion hos människor är ovanlig men kan variera från lindrig infektion i övre luftvägarna eller konjunktivit till influensaliknande sjukdom, snabbt framskridande svår lunginflammation och akut andnödssyndrom (ARDS).

Lindriga och ofta första symtom är

• symtom på luftvägsinfektion: feber, hosta, halsont, snuva, huvudvärk, muskelsmärta, trötthet
• konjunktivit (bindhinneinflammation): rodnad, sekretion i ögonen
• även diarré, kräkningar eller illamående kan förekomma

Allvarlig sjukdom kan inkludera

• svår lunginflammation, ARDS, septisk chock
• neurologiska symtom, encefalit, kramper och encefalopati av varierande grad
• flerorgansvikt, njur- och leversvikt samt hjärtfunktionsstörningar

Inkubationstid och smittsamhet

Inkubationstiden är vanligtvis 2–5 dygn från exponering, men längre perioder upp till 17 dygn har beskrivits.

En person kan anses vara smittsam redan ett dygn före symtomdebut

Smittsamheten anses upphöra

• 14 dygn efter symtomdebut (symtomatiska personer) eller från provtagningsdatumet för första positiva PCR-test (asymtomatiska personer)
• tidigast efter 8 dygn om två på varandra följande prover (tagna med >24 timmars mellanrum) är negativa för influensa A-virus med PCR.

Exponering för fågelinfluensavirus

En person anses ha exponerats om hen

• haft kontakt med fåglar eller andra djur med laboratoriebekräftad influensa A-infektion eller
• exponerats för produkter från sådana djurpopulationer (t.ex. ägg, skinn) eller
• exponerats för miljöer eller föremål kontaminerade av infekterade produktionsdjur eller
• exponerats för infektiöst virus i laboratorium eller
• haft kontakt med en person med laboratoriebekräftad fågelinfluensa.

Om personlig skyddsutrustning har använts på ett korrekt sätt (t.ex. inom hälso- och sjukvård eller veterinärverksamhet), kan exponeringen bedömas som högst lindrig.

Misstänkt fågelinfluensainfektion hos människa

Misstanke om fågelinfluensasmitta kan väckas både hos en patient som söker sig till öppenvården och hos en patient som redan vårdas på sjukhus. Laboratorieundersökningar för fågelinfluensa rekommenderas göras i samråd med infektionsläkare om följande två kriterier uppfylls:

1. Exponering: Patienten har inom 14 dygn före symtomdebut varit i kontakt med ett djur som har en laboratoriebekräftad influensa A-virusinfektion, med en produkt som härrör från ett sådant djur, till exempel ägg eller skinn, eller med en miljö som kontaminerats av ett sådant djur. Patienten kan också ha exponerats för viruset i laboratorium eller för en smittad person. Exponering definieras i avsnittet ”Exponering för fågelinfluensavirus”.
2. Symtom som är förenliga med fågelinfluensa. Symtomen beskrivs i avsnittet ”Fågelinfluensainfektion hos människa”.

Om ovan nämnda kriterier för misstänkt fågelinfluensa uppfylls ska läkaren utan dröjsmål anmäla misstanken till

• den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom det egna välfärdsområdet och
• under tjänstetid till smittskyddsläkaren vid Institutet för hälsa och välfärd, THL, tfn 029 524 8557 eller tartuntatautilaakari(at)thl.fi.

Utanför tjänstetid görs anmälan till infektionsläkarjouren inom det egna välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen. Inom HUS-sammanslutningen finns infektionsläkarjour dygnet runt, tfn 09 4711. Via denna kan man vid behov få kontakt med THL:s jourhavande. Anmälan om tagna prover görs till THL, till smittskyddsläkaren på tfn 029 524 8557 under tjänstetid eller till tartuntatautilaakari(at)thl.fi).

Provtagning och laboratoriediagnostik vid misstanke om fågelinfluensa

Laboratoriediagnostiken för fågelinfluensa är inom den offentliga hälso- och sjukvården centraliserad till HUS Diagnostikcentrum. Även laboratoriet för klinisk mikrobiologi vid ÅUCS har möjlighet att undersöka prover. Bekräftande diagnostik är centraliserad till virologiska laboratoriet vid THL:s enhet för mikrobiologi.

Infektionen påvisas med nukleinsyrapåvisningstest, PCR:

• zoonosvirus, nukleinsyra (-ZoonNhO), från näs-svalgprov, sputumprov eller nasofarynxaspirat
• två samtidiga prover tas. Det ena provet undersöks vid ett kliniskt laboratorium och om resultatet är positivt för influensa A-virus, skickas det andra provet till THL för bekräftelse
• om fallet uppvisar symtom som är förenliga med konjunktivit bör man utöver luftvägssekretprov även ta ett svabbprov från konjunktivalsäcken.

Vid misstanke om fågelinfluensa rekommenderas inte snabbdiagnostik för influensa, eftersom testerna i regel inte skiljer mellan fågelinfluensavirus och människans vanliga säsongsinfluensavirus och eftersom deras sensitivitet är för låg i förhållande till situationen. Ett resultat som erhållits med snabbdiagnostik kan därför vara missvisande.

Prover rekommenderas tas

• hos en symtomatisk person så snart som möjligt efter symtomdebut, när 2–14 dygn har gått sedan exponeringen
• hos en asymtomatisk person 2–5 dygn efter den senaste exponeringen. Testning av asymtomatiska exponerade personer rekommenderas endast i epidemisituationer eller för närkontakter till smittade personer

Innan prover skickas är det viktigt att kontakta det laboratorium som undersöker proverna, HUS Diagnostikcentrum eller ÅUCS klinisk mikrobiologi, och under tjänstetid även THL.

HUS Diagnostikcentrum

• HUS Diagnostikcentrum, mottagning av prover för klinisk mikrobiologi, tfn 050 382 3762
• Under jourtid, vardagar kl. 15.00–7.00 och under veckoslut: HUS Diagnostikcentrum/virologisk primärjour, tfn 040 837 4010 eller tfn 040 837 4011

ÅUCS laboratorium för klinisk mikrobiologi

• Mottagning av prover vid ÅUCS laboratorium för klinisk mikrobiologi, tfn 046 922 1330 (vardagar kl. 7.00–15.45 och lör–sön kl. 7.00–14.45)

THL

• Under tjänstetid kontaktas enheten för mikrobiologi, tfn 029 524 6116, eller THL:s smittskyddsläkare, tfn 029 524 8557
• Under jourtid kontaktar HUS Diagnostikcentrums virologiska primärjour THL:s jourhavande, som förmedlar informationen inom THL.

Antiviral behandling, vård och profylax

På basis av konsultation med infektionsläkare kan antiviral behandling inledas för en patient med konstaterad infektion eller misstänkt infektion.
Behovet av profylaktisk behandling för exponerade personer kan bedömas utifrån en riskbedömning där följande beaktas:

• exponeringens varaktighet och omfattning
• användning av personlig skyddsutrustning
• den tid som har gått sedan exponeringen
• om smittkällan är en möjlig, sannolik eller laboratoriebekräftad
• den exponerade personens riskfaktorer för allvarlig sjukdom

Vi rekommenderar att profylaktisk behandling inleds så snart som möjligt efter det att infektionen konstaterats eller efter exponeringen, dock senast inom sju dygn efter exponeringen.

Trots profylaktisk behandling är det fortfarande nödvändigt att iaktta ändamålsenliga försiktighetsåtgärder och skyddsåtgärder vid kontakt med en person som insjuknat i fågelinfluensa.

För närkontakter till ett fall av fågelinfluensa kan vaccination mot säsongsinfluensa övervägas från fall till fall, om de inte har fått vaccinet under den pågående influensasäsongen.
THL:s anvisning om influensavaccin

Försiktighetsåtgärder inom hälso- och sjukvården

Om en patient med misstänkt fågelinfluensavirusinfektion anländer till en mottagning inom hälso  och sjukvården ska patienten placeras i ett separat utrymme och förses med ett kirurgiskt mun  och nässkydd, förutsatt att patientens tillstånd tillåter det. Inom hälso- och sjukvårdsenheter behöver det finnas en plan för hur patienter med smittorisk ska hänvisas och hur vårdplatsen ska väljas.

Eftersom fågelinfluensavirus kan orsaka allvarliga, till och med livshotande infektioner hos människor är det viktigt att fästa särskild uppmärksamhet vid att vårdpersonalen skyddar sig på ett ändamålsenligt sätt.

Om man utifrån den kliniska bilden, exponeringshistorien och konsultation med infektionsläkare beslutar att göra undersökningar för fågelinfluensavirus ska vårdpersonalen iaktta sedvanliga försiktighetsåtgärder samt kontakt-, dropp- och luftburen isolering och använda följande skyddsutrustning:

• Andningsskydd FFP2/3
• skyddsglasögon eller visir som täcker ansiktet
• skyddsrock eller långärmat plastförkläde
• skyddshandskar.

Skyddsoverall kan användas i stället för skyddsrock. I så fall ska man beakta behovet av anvisningar och utbildning för säker på- och avklädning av overallen.

Om det inte är möjligt att använda ett rum med undertryck kan patienten vårdas i ett enkelrum med egen toalett.

Vid ett bekräftat fall fortsätter dropp-, kontakt- och luftburna försiktighetsåtgärder i 14 dygn från symtomdebut. För en asymtomatisk person räknas tiden från det positiva testresultatet.

Arbetshälsoinstitutet ger anvisningar om användning av skyddsutrustning för personer som hanterar eller avlivar sjuka djur. Vid hantering av djur skiljer sig användningen av skyddsutrustning från den som används vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården.

Skydd mot fågelinfluensa (Arbetshälsoinstitutet)

Spårning och uppföljning av personer som exponerats för fågelinfluensavirus

Misstänkt fågelinfluensainfektion hos människa

När fågelinfluensainfektion misstänks hos en människa inleder den behandlande läkaren, i samarbete med den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet, en preliminär kartläggning av exponerade personer. Det är också bra att utreda om personen har varit i kontakt med produktionsdjur, husdjur eller andra djur efter symtomdebut.

Vid kartläggningen av exponerade personer beaktas efter prövning även personer som har använt ändamålsenlig skyddsutrustning.

När en positiv diagnos hos människa har bekräftats inleds spårning och kontaktande av exponerade personer. Ansvaret för smittspårningen ligger hos välfärdsområdet och i vissa situationer hos Institutet för hälsa och välfärd, THL, enligt 23 § i lagen om smittsamma sjukdomar.

Misstänkt fågelinfluensainfektion hos djur

När fågelinfluensainfektion misstänks hos ett annat djur än ett vilt djur, såsom fjäderfä, pälsdjur, andra produktionsdjur, husdjur eller sällskapsdjur, utför den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet en kartläggning av exponerade personer.

När en positiv influensa A-diagnos, eller diagnos av H5 eller annan zoonotisk influensa A-subtyp, har bekräftats hos ett annat djur än ett vilt djur, inleds spårning och kontaktande av exponerade personer. Ansvaret för smittspårningen ligger hos välfärdsområdet och i vissa situationer hos Institutet för hälsa och välfärd, THL, enligt 23 § i lagen om smittsamma sjukdomar.

Livsmedelsverket informerar den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet och THL om påvisade fall av fågelinfluensa hos djur. I samband med anmälan lämnas, utöver uppgift om fyndplatsen, även andra eventuella tilläggsuppgifter som framgått av remissen samt kontaktuppgifter till den statliga veterinären vid Livsmedelsverket som ansvarar för ärendet.

Information till och uppföljning av exponerade personer

Exponerade personer informeras om risken till smitta och om symtom på fågelinfluensa. De får också anvisningar om hur de ska söka vård om de får symtom som är förenliga med fågelinfluensa. Det rekommenderas att hälsomyndigheterna på förhand planerar vilken hälso- och sjukvårdsenhet symtomatiska personer ska kontakta och söka sig till.
Den exponerade personen bör påminnas om att alltid berätta om exponeringen vid kontakt med hälso- och sjukvården.

Personer som exponerats för fågelinfluensavirus rekommenderas att följas upp med avseende på symtom. De exponerade rekommenderas att mäta temperaturen två gånger per dag i 14 dygn efter den senaste exponeringen. Enheten för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet kan efter prövning kontakta den exponerade personen under symtomuppföljningen med den frekvens som enheten anser lämplig.

Om personen har något av följande symtom är det viktigt att han eller hon omedelbart meddelar hälsomyndigheterna:

• feber, ≥38 °C, eller feberkänsla
• symtom på luftvägsinfektion
• ögonsymtom, såsom rodnad eller sekretion
• symtom från mag-tarmkanalen.

För symtomatiska personer är det viktigt att

• följa hälsomyndigheternas anvisningar
• fullfölja egen symtomuppföljning
• vid behov söka sig till vård och undersökningar samt alltid berätta om exponeringen vid kontakt med hälso- och sjukvården
• inte medicinera sig själv
• begränsa sociala kontakter
• begränsa nära kontakt med djur

Personer som exponerats för smittad människa

Utöver de rekommendationer för exponerade personer som beskrivs ovan rekommenderas följande åtgärder för närkontakter till ett bekräftat humant fall, till exempel personer som bor i samma hushåll eller annan jämförbar nära kontakt samt oskyddad kontakt hos hälso- och sjukvårdspersonal:

• karantän i 14 dygn
• aktiv symtomuppföljning
• inledning av profylaktisk behandling på basis av konsultation med infektionsläkare.

Dessutom rekommenderas testning av alla närkontakter oberoende av symtom. Efter ett negativt resultat upprepas testningen om symtom uppkommer.

Enstaka fall av smitta från person till person har konstaterats i världen, men de är mycket sällsynta. I sådana fall har kontakten mellan personerna varit mycket nära.

Karantän och isolering

Vid behov har en tjänsteförordnad smittskyddsläkare inom välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen möjlighet att besluta att en exponerad person ska försättas i karantän enligt 60 § i lagen om smittsamma sjukdomar eller att en insjuknad person ska isoleras enligt 63 § i lagen om smittsamma sjukdomar.
För en symtomatisk smittad person rekommenderas isolering i 14 dygn från symtomdebut. För en asymtomatisk person räknas tiden från det positiva testresultatet.

Aktörernas roller och ansvarsområden vid misstanke om eller bekräftade fall av fågelinfluensa

Institutet för hälsa och välfärd, THL

THL ansvarar för uppföljningen av influensavirusinfektioner i befolkningen. Syftet är att

• följa förekomsten av influensavirus och förändringar i influensavirus
• identifiera ovanliga, nya influensavirus och epidemier som orsakas av dem, inklusive fågelinfluensavirusinfektioner hos människor.

Vid misstanke om fågelinfluensa och när infektionen bekräftas samarbetar THL nära med regionala och lokala hälsomyndigheter, Livsmedelsverket och Arbetshälsoinstitutet samt följer det epidemiologiska läget för fågelinfluensa.

THL rapporterar konstaterade fall av fågelinfluensa hos människor till WHO i enlighet med det internationella hälsoreglementet (IHR) och till ECDC i enlighet med förordningen om gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket ansvarar i Finland för influensaövervakningen hos fjäderfä, vilda fåglar och andra djur samt för utredningen av misstänkta influensafall hos djur. Vid behov vidtar Livsmedelsverket, tillsammans med regionförvaltningsverket, åtgärder för att förhindra smittspridning och för att utrota sjukdomen från djurhållningsplatsen.

Vid Livsmedelsverket undersöks antikroppar mot fågelinfluensa hos fjäderfä, förekomsten av fågelinfluensavirus hos vilda fåglar samt riskfaktorer för fågelinfluensa.

Om en medborgare misstänker fågelinfluensavirusinfektion hos fåglar är det viktigt att utan dröjsmål kontakta kommunal- eller länsveterinären, som ger anvisningar om hur man ska gå till väga.

Vid misstanke undersöker den officiella veterinären fåglarna och tar vid behov prover från fåglarna för undersökning. Vid provtagningen följs de anvisningar som Livsmedelsverket har gett separat. Prover av animaliskt ursprung undersöks vid Livsmedelsverket.

Arbetshälsoinstitutet, TTL

Arbetshälsoinstitutet fungerar som sakkunniginstitut vid riskbedömning av arbetsrelaterad fågelinfluensavirusinfektion och vid användning av personlig skyddsutrustning som stöd för företagshälsovården.

Arbetshälsoinstitutet utarbetar, i samarbete med arbetarskyddsmyndigheten och THL, anvisningar om hur arbetstagare ska skyddas mot smitta samt om den personliga skyddsutrustning som behövs i arbetet och principerna för dess användning. Dessutom bedömer Arbetshälsoinstitutet vilken typ av personlig skyddsutrustning och skyddsklädsel som behövs i olika arbeten där exponering kan förekomma.

Skydd mot fågelinfluensa (Arbetshälsoinstitutet)

Välfärdsområdet

Den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet ansvarar inom sitt område för bekämpningen av fågelinfluensainfektioner hos människor samt för spårning av personer som exponerats för smitta och för hänvisning till vård.

Välfärdsområdet styr och stöder verksamhetsenheten inom sitt område i bekämpningen av fågelinfluensa och ansvarar för smittspårning av personer som exponerats för fågelinfluensa. Välfärdsområdet bereder sig på bekämpning av fågelinfluensainfektioner och vård av patienter samt utarbetar en beredskapsplan.

Kommunen

Enligt lagen om smittsamma sjukdomar, 1227/2016, 31 §, ska den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen underrätta kommunens veterinärmyndighet om ett fågelinfluensafall som läkaren misstänker, konstaterar eller får kännedom om.

Kontaktuppgifter till kommunalveterinärer finns på Livsmedelsverkets webbplats eller på den aktuella kommunens webbplats.
Veterinärtjänster (Livsmedelsverket)