Åtgärdsanvisning för hälso- och sjukvården vid fall av virala blödarfeber

Vem är anvisningen avsedd för?

Denna anvisning behandlar förebyggande av virala blödarfeber orsakade av ebola- eller Marburgvirus samt undersöknings- och vårdåtgärder för personer som har exponerats för ebola- eller Marburgvirus.

Anvisningen är i första hand avsedd för enheter som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen samt för klinisk mikrobiologi laboratorier. Anvisningen är inte juridiskt bindande. 

Inledning

Med blödarfeber avses i denna anvisning sjukdom som orsakas av ebolavirus och Marburgvirus.

Blödarfeber förekommer som epidemier i afrikanska länder, särskilt i områden nära tropiska regnskogar. Fruktfladdermöss anses vara värdarter för ebola- och Marburgvirus, och virusen cirkulerar med fladdermöss i många områden i Afrika. Båda virusen tillhör filovirus och orsakar kliniskt likartad sjukdom.

I genomsnitt avlider 50 % av de smittade. Snabb inledning av symtomatisk behandling kan avsevärt förbättra sannolikheten för tillfrisknande.

I Finland har inga fall av blödarfeber konstaterats.

Smittväg och inkubationstid

Ebola och Marburgsmitta sprids genom direkt kontakt med kroppsvätskor från en sjuk eller avliden person, såsom blod, saliv och urin. Sjukdomarna kan också smitta vid oskyddad sexuell kontakt med en sjuk eller tillfrisknande person åtminstone tre månader efter tillfrisknandet. Smitta kan också ske genom direkt kontakt med levande eller döda vilda djur, till exempel apor, gorillor, antiloper, vildsvin, gnagare eller fladdermöss.

Inom sjukhus kan hälso- och sjukvårdspersonal smittas vid vård av patienter med blödarfeber om skyddsåtgärderna är bristfälliga. Ebola och Marburgsmitta sprids inte via luft, myggor eller via förorenad mat eller vatten.

Inkubationstiden för blödarfeber från smitta till symtomdebut varierar från två dagar till 21 dagar. Hälso- och sjukvårdspersonal ska vara beredd på möjliga fall av blödarfeber hos personer som vistats i ett område med aktiv epidemi under de 21 dagar som föregår symtomdebut.

Möjligheten till blödarfeber bör också beaktas hos personer som återvänder från områden där ebola- och Marburgvirus förekommer, även om det inte finns en aktiv epidemi i området. Generellt sett är risken för resenärer att smittas i områden där blödarfeber förekommer mycket liten.

Tidig identifiering av insjuknade är viktig. På så sätt skyddas personalen och nya smittfall förebyggs. 
Nära kontakt med den sjuke, särskilt med dennes blod eller kroppsvätskor, är den viktigaste smittvägen. Skydd mot patientens kroppsvätskor är centralt i smittbekämpningen.

Misstanke om blödarfeber 

Misstanke om blödarfeber grundar sig på följande uppgifter:

1. vistelse i epidemiområde inom 21 dygn före symtomdebut 
2. symtom som passar med blödarfeber 
3. exponeringsuppgifter.

1. Epidemiområde

THL följer den internationella lägesbilden för smittsamma sjukdomar och får regelbundet information om förekomsten av ebola och Marburgsmitta via ECDC och WHO. THL informerar vid behov om nya betydande epidemier.

Aktuell information finns på WHO:s och ECDC:s webbplatser:

• Ebola and Marburg fevers (ECDC)
• Ebola virus disease (WHO)

2. Symtom som passar med blödarfeber

• feber >38,5 °C 
• svår huvudvärk, muskelvärk
• kräkningar, diarré, buksmärtor 
• och/eller blödningar.

3. Exponeringsuppgifter

Smittorisken bedöms enligt bedömningstabellen för smittorisk. Riskklassificeringen, det vill säga indelningen i mycket liten, liten eller stor risk, styr fortsatta uppföljnings- och åtgärder.

Tabell: Bedömning av smittorisk

Exponering	Smittorisk
ingen känd kontakt med patient med misstänkt eller bekräftad ebola- eller Marburgvirusinfektion	mycket liten risk
tillfällig kontakt (t.ex. suttit i samma väntrum eller färdmedel, handskakning) med patient i gott allmäntillstånd (kräks inte, hostar inte, har inte diarré eller blödningar) med stark misstanke om eller bekräftad ebola- eller Marburgvirusinfektion  nära kontakt (t.ex. läkarundersökning, mätning av feber eller blodtryck) med patient i gott allmäntillstånd (kräks inte, hostar inte, har inte diarré eller blödningar) med stark misstanke om eller bekräftad ebola- eller Marburgvirusinfektion  Obs. Personal som vårdat patienter med ebola eller Marburgsjuka med adekvat skyddsutrustning bedöms ha låg risk	liten risk
nära kontakt (<1 m) utan adekvat skydd (inkl. ögonskydd) med patient som har ebola eller Marburgsjuka och som kräks, har diarré, hostar eller blöder  stickskada, hud- eller slemhinneexponering för blod eller kroppsvätskor från patient med blödarfeber deltagande i begravning och direkt kontakt med avliden blödarfeberpatient utan adekvat skydd  oskyddad sexuell kontakt med blödarfeberpatient eller person som tillfrisknat från blödarfeber mindre än 3 månader tidigare  direkt kontakt med fladdermus, gnagare, gorilla, apa, vildsvin eller antilop i epidemiområde	stor risk

Bedömning av misstanke om blödarfeber

Den första bedömningen görs per telefon av antingen infektionsläkare eller av behandlande läkare i konsultation med infektionsläkare.

Asymtomatiska personer

Utred om personen har vistats i ett epidemiområde eller annars kan ha exponerats för viruset under de föregående 21 dygnen och bedöm om exponeringen varit sådan att smitta är möjlig (se Bedömning av smittorisk).

• Om personen endast har vistats i epidemiområde men ingen exponering är känd, är smittorisken mycket liten. Be ändå personen att kontakta infektionsläkare om symtom som tyder på blödarfeber uppträder inom 21 dygn från senaste möjliga exponering.
• Om smittorisken bedöms som liten, ska personen mäta temperaturen morgon och kväll tills 21 dygn har gått sedan exponeringen. Personen ska omedelbart kontakta infektionsläkare om feber eller andra symtom som tyder på blödarfeber uppstår.
• Om smittorisken bedöms som stor, ska personen mäta temperaturen morgon och kväll och ha daglig kontakt med infektionsläkare. Infektionsläkaren hänvisar patienten till vidare undersökningar och vård om feber eller andra symtom som tyder på blödarfeber uppstår.

Personer med ett eller flera symtom, särskilt om feber >38,5 °C 

Utred om personen har vistats i ett epidemiområde eller annars kan ha exponerats för viruset under de föregående 21 dygnen och bedöm om exponeringen varit sådan att smitta är möjlig (se Bedömning av smittorisk).

• Om personen endast har vistats i epidemiområde men ingen exponering är känd, är smittorisken mycket liten. Läkare ska ändå undersöka patienten och bedöma situationen i konsultation med infektionsläkare. Vid mottagningen tas patienten direkt till ett eget rum. Om misstanke om blödarfeber uppstår skickas patienten till sjukhus för noggrannare bedömning enligt infektionsläkarens anvisningar.
• Om smittorisken bedöms som liten, konsulteras infektionsläkare och patienten skickas till sjukhus för noggrannare bedömning enligt infektionsläkarens anvisningar. Prover tas och undersökningar för ebola- och/eller Marburgvirus görs om ingen annan tydlig orsak till symtomen, till exempel malaria, hittas.
• Om smittorisken bedöms som stor, konsulteras infektionsläkare och transport till vidare undersökningar och vård planeras. Prover tas och undersökningar för ebola- och/eller Marburgvirus görs alltid.

Skydd inom hälso- och sjukvården

Användning av skyddsutrustning i öppenvård och prehospital akutsjukvård – misstanke om blödarfeber med mycket liten smittorisk

För alla patienter tillämpas standardiserade försiktighetsåtgärder. Vid närkontakt skyddar man sig mot patientens kroppsvätskor.

Använd skyddsutrustning:

• skyddshandskar
• skyddsrock 
• visir eller kirurgiskt munskydd och skyddsglasögon.

Läs mer: Skydd mot ebolasmitta inom hälso- och sjukvården (Arbetshälsoinstitutet)

Remittering till sjukhus – misstanke om blödarfeber med liten eller stor smittorisk

Med infektionsläkare avtalas undersöknings- och vårdplats samt transport och skyddsåtgärder under transporten.

Skydd på sjukhus

Standard-, kontakt- och droppförebyggande åtgärder samt luftburen isolering om aerosolgenererande åtgärder utförs.

Sjukhusen har detaljerade anvisningar för på- och avklädning av skyddsutrustning:

• vätsketät skyddsrock eller overall
• skyddshandskar
• kirurgiskt munskydd och skyddsglasögon eller visir
• skyddsmössa
• andningsskydd klass FFP3 vid aerosolgenererande åtgärder
• vid behov skyddsskor eller gummistövlar

Övriga åtgärder

Vanliga desinfektionsmedel inaktiverar snabbt ebola- och Marburgvirus.

Smittspårning

Smittspårning ska påbörjas omgående. Den utförs vid laboratoriebekräftade ebola- eller Marburgvirusinfektioner.

Smittspårning inleds också vid misstankar där smittorisken bedöms som stor. 
Smittspårningen utförs av den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen i samarbete med THL.

Åtgärder vid nödcentraler

Om symtom som tyder på blödarfeber och vistelse i epidemiområde framkommer i samband med nödsamtal, informerar nödcentralen den larmade prehospitala enheten.

Välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen ger verksamhetsanvisningar till prehospitala enheter. De regionala prehospitala centrumen samordnar nationella anvisningar för verksamheten inom prehospital akutsjukvård.

I anvisningarna för prehospitala enheter ska det framgå hur man agerar om det för riskbedömning, skyddsåtgärder och eventuella anvisningar som gäller andra exponerade behövs konsultation med den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen eller med THL.

Mer information

Experter som ansvarar för epidemiologi, bedömning av smittorisk och smittspårning av ebola- och Marburgvirus nås via THL:s läkare för smittsamma sjukdomar.

Hänvisning till vidare undersökningar och vård samt skyddsåtgärder

Infektionsläkare i välfärdsområden; jourtid HUS infektionsjour 
tel. 09 4711 (växel)

Laboratorieundersökningar

HUS Diagnostikcentrum
tel. 09 4711; jourtid via HUS infektionsjour