För vem är anvisningen avsedd?
Denna anvisning är avsedd för yrkesutövare inom social och hälsovården.
Varför har denna anvisning tagits fram?
Syftet med anvisningen är att hjälpa yrkesutövare att möta klienter med olika bakgrunder på ett helhetsinriktat sätt som främjar psykisk hälsa. Detta omfattar både förebyggande av psykiska störningar, behandling av dem samt främjande av mentalt välbefinnande. Anvisningen bidrar också till att säkerställa att tjänsterna genomförs jämlikt.
Flera finländska lagar förutsätter att tjänster erbjuds jämlikt:
- Hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen förutsätter att tjänster erbjuds på lika villkor och att klientens behov bedöms som en helhet.
- Finlands grundlag och diskrimineringslagen förpliktar myndigheter att främja jämlikhet och förbjuder diskriminering på basis av språk, religion, ursprung eller kultur.
- Samiska språklagen tryggar samernas rätt att använda sitt eget språk i myndighetsärenden och tjänster inom samernas hembygdsområde.
- Lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd tryggar nödvändigt uppehälle och omsorg för asylsökande och offer för människohandel.
- Hälso- och sjukvårdslagen förpliktar att brådskande vård ges till alla som vistas i Finland, oavsett uppehållstillstånd (t.ex. papperslösa).
Alla personer som bor i en finländsk kommun samt alla minderåriga och gravida har rätt till samma social- och hälsovårdstjänster. Asylsökande och papperslösa har mer begränsade rättigheter: asylsökande har rätt till brådskande och nödvändig vård, och papperslösa till brådskande vård. Behovet av vård bedöms av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.
Kulturell mångfald i Finland
Var och en av oss tillhör olika kulturer som placerar oss i majoritets eller minoritetsgrupper. Finlands befolkning har alltid varit kulturellt mångfacetterad. I Finland finns flera etniska, kulturella, språkliga och religiösa minoriteter, bland annat det samiska urfolket,
För vissa befolkningsgrupper kan utmaningar kring psykisk hälsa vara mer framträdande eller ha särskilda kännetecken eller behov. Den psykiska hälsan kan påverkas av faktorer kopplade till livssituationen, såsom migration eller flyktingskap, samt samhälleliga fenomen som rasism och lagstiftning. Dessutom kan till exempel minoritetsstress, stigma kring psykisk ohälsa, bristande tillit till tjänster eller liten kunskap om dem försvåra tillgången till stöd.
Så här främjar du psykiskt välbefinnande i klientarbetet
Precis som med alla klienter är det viktigaste i mötet med klienter som tillhör minoriteter att se personen som individ och inte som representant för en grupp. Fäst särskild uppmärksamhet vid följande i dina möten:
Många minoritetsgrupper har erfarenheter av diskriminering eller brist på tillit i tjänster. Därför är förtroendeskapande särskilt viktigt.
- Möt klienten utan antaganden om kultur eller bakgrund och fråga vad som är viktigt för hen. Bakgrunden kan påverka värderingar och förväntningar.
- Informera om förändringar i god tid och tydligt, och håll fast vid det som har överenskommits. Detta stärker förtroendet, särskilt för klienter som tidigare haft negativa erfarenheter av myndigheter.
- Rätta missförstånd vänligt. Ärlighet ökar tilliten och kan ge en reparerande upplevelse.
Uppfattningar om psykisk hälsa varierar mellan olika befolkningsgrupper. Det är viktigt att yrkesutövaren ger tydlig information om psykiskt välbefinnande och om faktorer som påverkar det. Detta kallas ofta psykoedukation.
Förklara fenomen som rör både psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande på ett tydligt och konkret sätt. Fråga klienten om hens önskemål kring stöd.
- Påminn om att det är normalt att både kropp och psyke reagerar på svåra upplevelser, och att vem som helst skulle kunna reagera på liknande sätt i samma situation. Betona att symtom kan behandlas.
- Alla svåra situationer kan inte alltid lösas. Erkänn klientens upplevelse och visa förståelse, till exempel genom att säga “jag är ledsen” eller “det som har gjorts mot dig är fel.”
Rasistisk diskriminering ökar den psykiska belastningen, höjer risken för marginalisering och försvagar tilliten. Antirasism innebär att aktivt och medvetet motverka alla former av rasism. Inom social och hälsovården bidrar ett antirasistiskt arbetssätt till att varje klient känner sig trygg, välkommen och respekterad som den hen är.
- Vi bär alla på förhandsantaganden om andra människor. Försök identifiera dessa hos dig själv och var öppen för tankesätt och arbetssätt som skiljer sig från dina egna, utan att värdera dem.
- Säkerställ att ditt arbetssätt inte bara är neutralt, utan aktivt antirasistiskt och medvetet inriktat på att motverka och korrigera diskriminerande strukturer.
- Identifiera och ingrip i rasism i alla dess former. Rasism kan visa sig som direkt diskriminering, subtila attityder eller osynliga strukturella hinder.
Många minoritetsgrupper har oftare än andra upplevt osäkerhet och traumatiska händelser. Ett kultursensitivt och traumainformerat arbetssätt bidrar till att skapa en miljö där klienten känner sig förstådd, respekterad och trygg.
- Kultursensitivitet: i ett respektfullt samspel kan både yrkesutövaren och klienten uttrycka sin kultur och bli accepterade och hörda. Undvik stereotypa antaganden om kultur, religion, bakgrund eller beteende, men visa samtidigt intresse och respekt.
- Traumainformerat arbetssätt: identifiera traumats påverkan och se till att bemötandet stärker klientens känsla av trygghet. Lyssna empatiskt, undvik att väcka gamla trauman och stärk klientens upplevelse av kontroll.
- När ett gemensamt språk saknas blir den icke verbala kommunikationen särskilt viktig. Var uppmärksam på ögonkontakt, hållning, gester, mimik samt röstens ton och rytm, eftersom dessa starkt påverkar upplevelsen av trygghet.
Det kan vara utmanande för yrkesutövare att känna igen och bedöma symtom på psykisk ohälsa hos personer med olika bakgrund, eftersom kulturen påverkar hur problem uttrycks och uppfattas.
- Sträva efter att förstå klientens egna upplevelser av sina symtom eller svårigheter. Intresse för klientens tolkningar underlättar identifieringen av utmaningar och stärker upplevelsen av att bli hörd.
- Bedöm lämpligheten av symtomscreeningar och test från fall till fall och använd ett mångsidigt och flexibelt arbetssätt. Till exempel kan klientens utbildningsbakgrund eller läs och skrivkunnighet påverka vilken metod som är mest lämpad. Undvik inte bedömning enbart på grund av klientens annorlunda bakgrund.
- Förklara dina iakttagelser tydligt och ge tillräckligt med tid. Anpassa kommunikationen, till exempel med lättläst språk, och säkerställ att ni förstår varandra.
För många klienter kan myndighetskontakter och servicesystemet vara obekanta, vilket innebär att de behöver mer handledning och stöd för att hitta till rätt tjänster och för att inte falla mellan stolarna. Även erfarenheter av och förväntningar på olika tjänsteinnehåll kan variera, vilket gör flexibilitet i stödformerna särskilt viktigt.
- Stödbehovet är ofta mer omfattande och kräver ett multiprofessionellt arbetssätt. Fråga klienten om hens uppfattningar och preferenser kring målen och metoderna för vård eller stöd. Som yrkesutövare är det viktigt att vara mentalt flexibel.
- Säkerställ att klienten förstår vad som händer härnäst och vad hen kan förvänta sig. Förklara dina åtgärder och hänvisningar tydligt och öppet.
- Se till att klienten faktiskt når nästa tjänst. Ni kan till exempel boka en tid tillsammans eller fylla i nödvändiga blanketter. Var beredd att vara flexibel i ditt stöd.
Att beakta kulturell mångfald i tjänsterna
Det är viktigt att uppmärksamma jämlikhet och tillgänglighet i tjänsternas strukturer för att ingen ska hamna utanför och för att tjänsterna ska motsvara olika människors behov.
-
1
Utnyttja multiprofessionellt samarbete
Klienters situationer och bakgrunder varierar, vilket gör multiprofessionellt samarbete särskilt viktigt. Genom samarbete kan man bättre identifiera individuella behov och hänvisa klienten till rätt tjänster.
- Konsultera andra yrkesutövare med låg tröskel, på den egna arbetsplatsen, i regionen eller inom det egna fältet.
- Säkerställ att viktig information om klientens situation överförs till nästa yrkesutövare.
-
2
Säkerställ tjänsternas tillgänglighet och användning av tolkning
Inom social och hälsovården är man skyldig att informera om tjänster på ett tillgängligt sätt och att ordna tolkning när det saknas ett gemensamt språk mellan klient och yrkesutövare.
- Säkerställ att information om tjänster och rättigheter är lätt att hitta. Översätt skriftliga anvisningar och material till lättläst språk och vid möjlighet också till minoritetsspråk. Använd visuellt stödmaterial och se till att illustrationerna speglar mångfald.
- Vid utveckling av tjänster, processer eller verksamhet ska du alltid kontrollera att kulturell mångfald har beaktats. Fråga även klienterna hur väl tjänsterna motsvarar deras behov, annars riskerar de att främst passa majoritetsbefolkningen.
- Bekanta dig med tolkmedierat arbete och din organisations tolkningspraxis. Boka alltid en professionell tolk när ni saknar ett gemensamt språk. Använd inte familjemedlemmar som tolkar.
- Utnyttja vid möjlighet kulturtolkning, där tolken utöver språkligt stöd också kan bidra med kulturell förståelse, förebygga missförstånd och ställa kompletterande frågor.
-
3
Ta hand om ditt eget välbefinnande
Klienter kan ha mycket svåra livserfarenheter, såsom tortyr eller förluster kopplade till krig. Detta ökar risken för medkänsleutmattning och sekundär traumatisering hos yrkesutövare.
- Värna om ditt eget välbefinnande genom att ta hand om dig själv.
- Var uppmärksam på varningssignaler som sömnsvårigheter, irritation, avtrubbning, cynism eller stark ångest. Sök stöd vid behov.
- Utnyttja handledning och kollegialt stöd när det är möjligt.
Kom ihåg som yrkesutövare
Du behöver inte känna till alla kulturer eller deras särskilda drag. Det viktigaste är att ha ett öppet sinne för sätt att tänka och agera som skiljer sig från dina egna, och att visa uppskattning trots olikheterna. I varje möte finns en möjlighet att främja psykiskt välbefinnande.