Antalet träffar och genomförandet av dem
Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter eller en annan anställd inom barnskyddet ska träffa barnet personligen tillräckligt ofta på det sätt som antecknas närmare i klientplanen.
Barnskyddslagen 29 § 1 mom.
Huvudregeln är att barnet träffar den socialarbetaren som ansvarar för barnets angelägenheter personligen i minst två timmars tid per månad under det aktiva arbetsskedet. Med aktivt arbetsskede avses bland annat utredning av behovet av barnskydd, bedömning av situationen för ett barn som redan är klient samt förberedelse inför en placering.
(Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 29 § i barnskyddslagen 130/2013)
Medarbetaren ska genomföra träffarna på barnets villkor, förutsatt naturligtvis att barnet samtycker till träffarna. Arbetet med barnet kan också vara indirekt, till exempel observation av barnet i hemmiljön, i skolan eller på daghemmet.
När ett personligt möte med barnet ordnas, skall samarbete med barnets vårdnadshavare eller en annan person som har huvudansvaret för barnets vård och fostran eftersträvas.
Barnskyddslagen 29 § 2 mom.
Socialarbetaren eller någon annan anställd inom barnskyddet har vid behov rätt att träffa barnet även utan vårdnadshavarens samtycke, förutsatt att detta är förenligt med barnets bästa. Bedömningen av barnets bästa påverkas av barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. En sådan situation kan till exempel föreligga när behovet av barnskydd utreds och barnet själv har vänt sig till barnskyddet. I de handlingar som gäller barnet skall antecknas skälen till ett möte med barnet i strid med vårdnadshavarens samtycke. Vårdnadshavaren skall underrättas om mötet, om det inte klart strider mot barnets bästa.
Barnskyddslagen 29 § 3 mom.
Vårdnadshavaren har i regel rätt att få information om en träff som ägt rum utan dennes samtycke.
Barnet kan av vägande skäl förbjuda att uppgifter som gäller barnet lämnas ut till vårdnadshavaren. Förbudsrätten får inte utövas om det tydligt strider mot barnets bästa, och den åsidosätts om vårdnadshavaren begär uppgifter i egenskap av part i ärendet.
Minderårigs rätt att förbjuda utlämnande av information till laglig företrädare (förbudsrätt)
I ett avgörande har riksdagens biträdande justitieombudsman konstaterat att barnet alltid har rätt att be om eller kräva att en personlig träff genomförs med en socialarbetare eller någon annan anställd inom barnskyddet. Barnet kan inte tvingas till en träff eller diskussion om hen inte själv vill det eller om hen avvisar den möjlighet till samtal som erbjuds. Genomförandet av personliga träffar kan emellertid aldrig lämnas enbart upp till barnets egen vilja eller åsikt. Socialarbetaren ska aktivt erbjuda barnet denna möjlighet och genom sitt eget agerande medverka till att träffarna blir av.
JO 6.11.2023 dnr. 2777/2012 (Riksdagens biträdande justitieombudsman, på finska)
Förutsättningar för att arbeta med ett barn
Träffarna med barnet ska vara trygga för barnet, både när det gäller de yttre omständigheterna och själva upplevelsen. De metoder och material som används ska vara tillräckligt mångsidiga och anpassade till barnet.
Det är viktigt att barnet vid behov får egen, personlig arbetstid. Barnet ska själv få definiera vilka frågor som är betydelsefulla för hen. Barnet har rätt att få information och respons om hur medarbetaren ser på barnets situation.
Det ska finnas tillräckligt med tid för arbetet. Medarbetaren ska också se på situationen ur ett framtidsperspektiv; det som har avtalats med barnet ska också fullföljas. Om möjligt är det bra om samma medarbetare kan följa barnet genom hela arbetsprocessen.
Att lyssna på de människor som är viktiga i barnets liv är en del av arbetet med barnet. Deras betydelse för barnet ska identifieras och respekteras. I arbetet med barnets nätverk ska barnets perspektiv vara i fokus, och arbetet ska göra barnet synligt för familjen.
I arbetet med barnet är det viktigt att sträva efter att skapa förtroende. Till exempel ett omhändertagande är alltid en myckethård åtgärd, och det är viktigt att diskutera det så öppet som möjligt med barnet och förklara situationen på ett sätt som barnet kan förstå. Barnet kan känna oro inför framtiden och undra vad som kommer att hända hen.
Arbetssätt
Arbetssätten anpassas efter barnets ålder och utvecklingsnivå. Man kan man diskutera öppet och också ganska direkt med barnet om olika frågor, eller så kan man iaktta barnets beteende och använda olika arbetsmetoder som stöd.
När det gäller arbete med ett äldre barn ligger tyngdpunkten i regel på samtal. Med barnet diskuteras omhändertagandet, barnets känslor, önskemål och tankar.
Arbete med ett barn i kris
Barnets anpassning till ett omhändertagande underlättas när man ser till att hantera barnets separationskris, bevarar kontakten mellan barnet och föräldern samt skyddar barnet från konflikter mellan de vuxna. Barnet behöver få svar på sina viktigas frågor:
”Varför togs jag från mina föräldrar och vem ville att jag skulle tas bort?”
För barnet är det viktigt att få:
- försäkran om att föräldrarna inte har övergett barnet
- försäkran om att separationen från föräldrarna inte är barnets eget fel
- försäkran om att barnet har rätt att hålla kontakt med sina föräldrar
- försäkran om att föräldrarna klarar sig och får hjälp
- rätt att vara fäst vid sina föräldrar och till exempel familjevårdaren.
Barnets förmåga att bearbeta traumatiska upplevelser beror till stor del på förmågan hos de vuxna som står barnet nära att hjälpa barnet i att hantera erfarenheterna. Det är socialarbetarens uppgift att identifiera barnets behov av stöd och vid behov ordna de stödåtgärder inom hälso- och sjukvården som barnet behöver.
Arbete med ett barn i kris kräver att socialarbetaren har kompetens inom krisarbete samt kunskap om barns utveckling och om beteendemönster som hör till olika åldrar. Det är också nödvändigt att kunna skilja saker som hör till normal utveckling från utvecklingsavvikelser. Kunskap om utvecklingen av anknytning och störningar i den är också mycket viktigt.
I samband med en omhändertagandekris får barnet ofta för lite uppmärksamhet. Att förbereda barnet för placeringen kräver utveckling och samarbete. Viktiga samarbetspartner är bland andra psykologer och psykiatrer.
Minneslista: socialarbetaren och bemötande av barnet
I början av träffen
Börja träffen med något trevligt, till exempel genom att erbjuda saft och kex och fråga hur barnets dag har varit.
- Uppmärksamma barnet.
- Berätta vem du är, vad du gör, var ni är och varför.
- Upprepa detta även om du berättat samma saker vid en tidigare träff.
- Förklara varför du ställer frågor, vad du gör med informationen och vem du eventuellt delar den med.
- Håll barnet delaktigt genom hela arbetsprocessen.
Reflektera över dig själv som medarbetare
- Hur förhåller du dig till barnet och det barnet berättar?
- Vilka känslor väcker det hos dig?
Du är den andra parten i mötet, och därför påverkar även dina egna attityder själva mötet och dess möjligheter att lyckas.
Interaktion med barnet
- Bemöt barnet med respekt och värme. Visa att du är intresserad av barnet och av barnets upplevelser. Var genuin.
- Tala på en nivå som motsvarar barnets utvecklingsnivå, och kontrollera att barnet har förstått det du berättar.
- Du kan uppmuntra barnet att prata och delta, men barnet får inte tvingas till något som hen inte är redo för eller inte vill. Situationen ska alltid vara trygg för barnet.
- Våga ställa frågor även om svåra ämnen. Genom att fråga ger du barnet en möjlighet att berätta. Om det känns svårt för dig att ta upp vissa saker, reflektera över orsaken till detta.
- Använd inte barnet som ett verktyg för att enbart producera information, och lämna inte barnet utanför det övriga arbetet. Det barnet berättar ska inte vara enbart ett medel i arbetet med föräldrarna.
- Arbeta med barnets känslor. Låt barnet uttrycka sina känslor och avfärda dem inte. Klä känslorna i ord tillsammans med barnet.
- Låt barnet själv välja sitt uttryckssätt. Du kan använda olika redskap, till exempel teckning eller lek. Gör sådant med barnet som känns naturligt både för barnet och för dig själv.
- Låt barnet själv berätta om sina upplevelser och val. Tolka inte barnets berättelse för hen, utan låt barnet själv förklara.
- Svik inte barnets förtroende. Håll det du lovar och lova inte sådant du inte kan hålla.
- Om du måste agera mot barnets önskan, förklara alltid vad du tänker göra, vem du kommer att tala med om saken och varför. Agera inte bakom barnets rygg eller utan barnets vetskap.
- Följ barnets takt. Ge barnet tid att svara, skynda inte på. Fortsätt inte samtalet om ämnet om barnet visar att hen inte vill tala vidare.
I slutet av träffen
Ge barnet möjlighet att ställa frågor om något bekymrar hen, eller om något känns oklart. Om du inte kan svara direkt, försök ta reda på svaret till nästa träff. Förklara för barnet vad som kommer att hända framöver, och avsluta träffen med något trevligt eller en aktivitet.