Barnets rätt till information om sig själv
Ett barn är part i sitt eget barnskyddsärende. Ett barn ska enligt sin ålder och utvecklingsnivå tillförsäkras rätten att få information i ett barnskyddsärende som rör barnet. Barnets önskemål och åsikt ska utredas inom barnskyddet oberoende av barnets ålder, om detta inte äventyrar barnets hälsa eller utveckling eller om det i övrigt är uppenbart onödigt.
(Barnskyddslagen, 5 § och 20 §)
Barnets bästa och delaktighet inom barnskyddet
Den socialarbetare som arbetar med barnet, i synnerhet den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter, ska i samband med att barnets åsikt utreds ge barnet tillräcklig information så att barnet kan bilda sig en åsikt. Barnet ska förstå vad det är fråga om och vilka alternativen är. Den information som ges till barnet ska emellertid vara sådan att den inte äventyrar barnets utveckling eller något annat synnerligen viktigt intresse för barnet.
Ett barn som fyllt tolv år ska ges tillfälle att bli hört i enlighet med 34 § i förvaltningslagen i ett barnskyddsärende som gäller barnet självt.
Hörande och utredning av åsikt
Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska sörja för att det för barn som vårdas utom hemmet på ett sätt som är anpassat till barnets ålder och utvecklingsnivå klargörs varför barnet omhändertagits. Dessutom ska socialarbetaren redogöra för de åtgärder som har vidtagits i ärendet eller planeras för dess del.
(Barnskyddslag 53 §)
Vars och ens rätt till information om sig själv
Var och en har rätt till uppgifter som ingår i sekretessbelagda handlingar som gäller personen själv även om myndigheten varken behandlar eller har behandlat ett ärende som gäller personen i fråga.
(Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, 12 § (“offentlighetslagen”, 621/1999))
Personen kan då begära uppgifter om verksamheten, till exempel klientrapporter om barnets vård utom hemmet eller genomförandet av barnskydd.
Barnet, vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för barnet kan begära uppgifter om barnet, till exempel anteckningar i klientrapporten, med stöd av 12 § i offentlighetslagen. Uppgifterna ska lämnas ut på begäran, såvida inte grunderna för att vägra lämna ut uppgifterna uppfylls (offentlighetslagen, 11 § 2 mom.). Uppgifter får inte lämnas ut till vårdnadshavaren om barnets förbudsrätt är i kraft.
Begränsning av rätten till information för en part och annan delaktig i ärendet
Minderårigas rätt att förbjuda att deras uppgifter lämnas ut till deras lagliga företrädare (förbudsrätt)
Mer information om förfarandet vid begäran om information enligt offentlighetslagen (på finska): Mikä on tietopyyntö ja miten se tehdään (julkisuulaki.net, på finska)
Minderårigas rätt att förbjuda att deras uppgifter lämnas ut till deras lagliga företrädare (förbudsrätt)
Inom socialvården kan en minderårig med beaktande av ålder och utvecklingsnivå samt sakens natur av vägande skäl förbjuda att uppgifter som gäller personen själv lämnas ut till personens lagliga företrädare eller någon annan som har rätt att få uppgifterna. Den minderårigas förbud kan dock inte iakttas om detta klart strider mot den minderåriges intresse.
(Lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården, 51 § 2 mom. (“lagen om kunduppgifter”, 703/2023))
Handboken om Kanta-tjänsterna för aktörer inom socialvården (yhteistyötilat.fi), kapitel 5.4.
Förbudsrätten kan också utövas inom barnskyddet. Rätten är inte bunden till åldern, men barnet ska vara tillräckligt utvecklat för att kunna motivera sin begäran på ett förnuftigt sätt och för att förstå förbudets betydelse.
En arbetstagare inom barnskyddet ska försäkra sig om att barnet vet och förstår att barnets klientuppgifter syns för vårdnadshavaren och att hen efter att ha uppnått tillräcklig ålder och utvecklingsnivå har rätt att förbjuda att uppgifterna syns och lämnas ut. Dessutom ska barnet informeras om vilka följder ett förbud kan leda till.
Arbetstagaren ska diskutera med barnet och handleda barnet, i synnerhet om det är skadligare för barnet att hemlighålla uppgifter från vårdnadshavaren än att lämna ut uppgifter till vårdnadshavaren. Förbudet kan strida mot barnets bästa till exempel om det hindrar den person som tar hand om barnet från att på lämpligt sätt sörja för barnets vård och fostran.
Om en minderårig eller dennes lagliga företrädare är part i ett socialvårdsärende, till exempel i ett ärende som gäller omhändertagande, har den lagliga företrädaren rätt att få information i enlighet med 11 § i offentlighetslagen trots barnets eventuella förbud (partsoffentlighet). En part, dennes företrädare eller biträde har dock inte rätt att ta del av en handling om utlämnandet bland annat strider mot barnets bästa.
(Offentlighetslagen, 11 § 2 mom.)
En parts eller någon annan delaktigs rätt att få information
Begränsning av rätten till information för en part och annan delaktig i ärendet
Biträdande justitiekanslern ansåg i sitt avgörande AOK 17.10.2014 dnr OKV/1148/1/2012 (Finlex) att barnskyddets anställda borde ha informerat minderåriga syskon om möjligheten att utnyttja förbudsrätten. Ett av syskonen anförde ett klagomål om att de uppgifter som syskonen lämnat i samband med utredningen av behovet av barnskydd hade delgetts deras far. Den klagande var 17 år.
En minderårigs förbudsrätt eliminerar inte
- den rätt till information som den lagliga företrädaren har i egenskap av part
- rätten att lämna ut uppgifter med stöd av 49 §, 56 §, 62 § eller 63 § i lagen om behandling av kunduppgifter.
Barnets förbudsrätt och vägande skäl till förbudet ska antecknas. Förvägrande av förbudsrätt ska också antecknas jämte motiveringar till detta.
(Lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (“lagen om kunduppgifter”, 703/2023) 40 § och 51 §)
Handboken om Kanta-tjänsterna för aktörer inom socialvården, kapitel 5.4 Visande av barnets handlingar för vårdnadshavare som uträttar ärenden för barnets räkning (yhteistyotilat.fi)
Vårdnadshavarens rätt till information om barnet
Vårdnadshavaren företräder barnet i frågor som gäller barnets person, såvida inte en ställföreträdande intressebevakare har förordnats. I vårdnadshavarens rätt att företräda barnet ingår också rätt att få uppgifter om barnet. Rätt att få uppgifter föreligger dock inte om något av villkoren i 11 § 2 mom. i offentlighetslagen uppfylls.
Begränsning av rätten till information för en part och annan delaktig i ärendet
(Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt, 4 § 4 mom.)
(Offentlighetslagen, 12 §)
Riksdagens biträdande justitieombudsman har till exempel i sitt avgörande EOAK/5942/2019 (oikeusasiamies.fi) konstaterat att uppgifter om förälderns och barnets liv ofta överlappar varandra i dokumentationen inom barnskyddet. Om den ena vårdnadshavaren begär uppgifter om barnet med stöd av 12 § i offentlighetslagen, kan man bli tvungen att lämna ut även uppgifter om den andra föräldern. I sitt avgörande ansåg biträdande justitieombudsmannen att en tjänsteinnehavare inom barnskyddet inte borde ha lämnat ut barnskyddsanmälan till vårdnadshavaren som sådan, eftersom den innehöll sådana uppgifter om den andra förälderns hälsa som inte var nödvändiga för att utreda barnets behov av socialvård. Uppgifterna hade lämnats ut i samband med utredningen av behovet av barnskydd.
Se också: Begränsning av rätten till information för en part och annan delaktig i ärendet
En parts eller någon annan delaktigs rätt att få information
Part är den person vars rätt, fördel eller skyldighet ett ärende gäller. Parter i ett barnskyddsärende är barnets vårdnadshavare och barnet självt oberoende av ålder och huruvida barnet självt för sin talan. Då beslut om omhändertagande och vård utom hemmet fattas hörs också andra som är delaktiga i ärendet. Mer information finns i anvisningen Hörande och utredning av åsikt.
(Förvaltningslagen (434/2003), 11 §)
(Barnskyddslagen, 42 §)
När man talar om en parts rätt att få uppgifter används begreppet ”partsoffentlighet”. Bestämmelser om detta finns i 11 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Partsoffentlighet uppkommer när ett ärende som gäller någons fördel, rätt eller skyldighet är eller har varit anhängigt hos en myndighet eller domstol. Då har parten rätt att få information som kan eller har kunnat påverka behandlingen av partens ärende.
(Offentlighetslagen, 11 §)
Hörande och utredning av åsikt
Övriga delaktiga i ärendet har också självständig rätt att söka ändring i ärenden som gäller omhändertagande och vård utom hemmet. Därmed ska beslutet också delges dem. Rätt till information om barnet som grundar sig på partsoffentligheten för övriga delaktiga i ärendet förutsätter att ärendet är anhängigt hos en myndighet eller domstol. Deras rätt att få uppgifter om barnet upphör när ett lagakraftvunnet beslut har meddelats i ärendet och ändring inte längre kan sökas.
Övriga delaktiga i ärendet har inte rätt att anhängiggöra ett ärende hos en myndighet genom ansökan. Därmed kan övriga delaktiga i ett ärende inte på konstgjord väg skapa sig en rätt att få information om barnet genom att anhängiggöra ett ärende hos myndigheten.
Begränsning av rätten till information för en part och annan delaktig i ärendet
I offentlighetslagen föreskrivs om situationer där en part eller någon annan som är delaktig i ett ärende inte har rätt till information som i annat fall är partsoffentlig. Situationerna gäller också partens lagliga företrädare eller biträde. Grunderna för begränsningen gäller också vårdnadshavarens rätt att få information om barnet.
(Offentlighetslagen, 11 §)
Bedömningen av begränsningen av rätten att få information förutsätter prövning från fall till fall. Den som lämnar ut information ska å ena sidan väga partens rättsskydd och å andra sidan skydda ett för individen eller gemenskapen viktigt intresse.
Den vanligaste grunden för att vägra lämna ut uppgifter inom barnskyddet är att utlämnandet av uppgifter skulle strida mot ett synnerligen viktigt allmänt intresse, barnets intresse eller något annat synnerligen viktigt enskilt intresse. Ett exempel på ett synnerligen viktigt allmänt intresse på basis av vilket en part kan förvägras information är hemlighållande av den som gjort en barnskyddsanmälan, om utlämnandet av uppgiften i ett enskilt fall kan äventyra syftet med barnskyddet.
Kan en anmälan göras anonymt? (I anvisningen Barnskyddsanmälan)
Ett synnerligen viktigt enskilt intresse som utgör grunden för en begränsning kan vara
- skydd för privatlivet
- säkerställande av en persons säkerhet genom att förvägra en part uppgifter om en annan persons hälsotillstånd
- hemlighållande av identiteten för en person som lämnat uppgifter till en myndighet, om utlämnandet av uppgifterna skulle äventyra personens säkerhet.
Det kan bli aktuellt att ange barnets bästa som grund för en begränsning av en parts rätt till information i synnerhet i situationer där barnets och dess lagliga företrädares intressen strider mot varandra.
Befullmäktigat ombuds eller biträdes rätt att få information
I ett barnskyddsärende har en person som har rätt föra sin talan i ärendet rätt att anlita ett ombud och ett biträde. Övriga personer som är delaktiga i ärendet får anlita ett ombud och ett biträde när de hörs med stöd av 34 § i förvaltningslagen och när de utnyttjar sin rätt att söka ändring.
Hörande och utredning av åsikt
Ombudets och biträdets befogenheter grundar sig på socialvårdsklientens talan och fullmakt. De kan alltså inte ha mer omfattande rättigheter än sin huvudman i ärendet.
Ett ombud för huvudmannens talan på huvudmannens vägnar, medan ett biträde fungerar som juridisk hjälp vid sidan av huvudmannen. Ett ombud kan alltså agera utan huvudman medan biträdets behörighet i regel förutsätter att huvudmannen är närvarande. Ombudet ska påvisa sin rätt att agera till exempel med en fullmakt som huvudmannen har undertecknat.
(Förvaltningslagen, 12 §)
Intressebevakare som förordnats för barnet
En intressebevakare inom barnskyddet förordnas att företräda barnet i ett barnskyddsärende i vårdnadshavarens ställe. Därmed överförs också vårdnadshavarens rätt att få uppgifter om barnet med stöd av offentlighetslagen och att ge ett tillstånd för utlämnande av uppgifter enligt lagen om kunduppgifter till en utomstående, om
- intressebevakarens rätt till uppgifterna har inte begränsats med stöd av offentlighetslagen och
- den minderåriga inte har utnyttjat sin förbudsrätt i fråga om uppgifterna.
Trots att en intressebevakare har förordnats bibehåller vårdnadshavaren sin rätt att föra sin egen talan i ärendet. Vårdnadshavaren har alltså ännu efter att en intressebevakare förordnats rätt att bli hörd enligt förvaltningslagen till exempel i ett ärende som gäller omhändertagande av ett barn eller ett barns placering i vård utom hemmet. I sådana situationer har vårdnadshavaren därmed rätt att få uppgifter som har påverkat eller har kunnat påverka behandlingen av ärendet.
Begränsning av rätten till information för en part och annan delaktig i ärendet
Hörande och utredning av åsikt
(Offentlighetslagen, 11 §)
Förälder som inte är barnets vårdnadshavare
Om barnets förälder inte är barnets vårdnadshavare har föräldern inte rätt att få information om barnet i enlighet med offentlighetslagen när det vid en myndighet eller domstol inte finns något anhängigt ärende som gäller barnet. Sådana handlingar är främst handlingar som hänför sig till den faktiska verksamheten, till exempel handlingar i anslutning till anstalts- eller familjevård eller anteckningar i barnets klientrapport som beskriver öppenvården, då barnet och en förälder som fråntagits vårdnaden inte bor i samma hushåll.
Föräldern har rätt att få information om barnet, om detta har avtalats i enlighet med lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt eller på förordnande av domstol.
(Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983), 7 § 1 mom. och 9 § 1 mom.)
En förälder som fråntagits vårdnaden har dock enligt 12 § i offentlighetslagen rätt att ta del av uppgifter om sig själv som har antecknats i en sekretessbelagd handling. En sådan handling kan också innehålla uppgifter om en annan person, till exempel om ett barn, som inte får lämnas ut om utlämnandet av uppgifterna skulle strida mot barnets bästa eller någon annan persons synnerligen viktiga enskilda intresse.
En förälder som fråntagits vårdnaden ska höras före det fattas ett beslut om omhändertagande av barnet, vård utom hemmet och avslutande av omhändertagandet. Föräldern har också självständig rätt att söka ändring i dessa ärenden. I samband med hörandet och under processens gång har föräldern i egenskap av delaktig i ärendet rätt att få information om barnet, om det inte finns en förutsättning enligt 11 § 2 mom. i offentlighetslagen att antingen helt eller delvis förvägra informationen.
En parts eller någon annan delaktigs rätt att få information
Representant för platsen för vård utom hemmet
En representant för platsen för vård utom hemmet (familjevårdare eller en arbetstagare vid anstalten) har inte direkt rätt att få sekretessbelagda uppgifter om barnet. Representanten har inte heller rätt att lämna ut uppgifter om barnet till utomstående eller att ge sitt samtycke till utlämnande av uppgifter. En representant för en privat plats för vård utom hemmet har inte en sådan rätt att få uppgifter om barnet som kan jämföras med vårdnadshavarens.
Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska dock lämna representanten för platsen för vård utom hemmet de uppgifter om barnet som är nödvändiga för att genomföra vård utom hemmet i enlighet med barnets bästa.
(Offentlighetslagen, 26 § 3 mom.)
Socialarbetaren eller någon annan arbetstagare inom barnskyddet i välfärdsområdet ska innan uppgifter lämnas ut bedöma om det är nödvändigt att lämna ut uppgifterna för att genomföra vård utom hemmet i enlighet med barnets bästa.
Representanten för platsen för vård utom hemmet, närmast familjevårdaren och representanten för ett professionellt familjehem, ska ges tillfälle att bli hörd innan platsen för vård utom hemmet ändras eller omhändertagandet avslutas. Om barnet har placerats i en hemlik barnskyddsenhet så att vårdaren bor tillsammans med barnet, ska även vårdaren ges tillfälle att bli hörd. Ovan nämnda personer är då delaktiga i ärendet och har rätt att få information som har påverkat eller har kunnat påverka avgörandet av ärendet. De har också rätt att söka ändring i beslutet. Mer information i avsnittet Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter som är nödvändiga för utförandet av en myndighetsuppgift.
En parts eller någon annan delaktigs rätt att få information