För vem är anvisningen avsedd?
Anvisningen är avsedd för tjänsteinnehavare och yrkesutbildade personer som fattar beslut om begränsningsåtgärder och som behöver använda och tillämpa dem i sitt arbete.
Anvisningen baserar sig på gällande lagstiftning, rättspraxis och beslut från laglighetsövervakarna.
Vad innebär begränsning av rörelsefriheten
Begränsning av rörelsefriheten innebär att ett barn tillfälligt kan förbjudas att lämna
- anstaltens område,
- anstalten eller
- lokalerna i en viss boendeenhet.
En begränsning kan införas om den är nödvändig med tanke på barnets vård och ligger i barnets bästa, och om
- barnet har omhändertagits på den grunden att barnet allvarligt har äventyrat sin hälsa eller utveckling genom att använda berusningsmedel, genom att begå en brottslig gärning som inte kan anses vara ringa eller genom något annat därmed jämförbart beteende,
- barnet under sin vistelse i anstalten beter sig på ett sätt som beskrivs ovan, eller
- begränsningen i övrigt behövs för att skydda barnet mot ett beteende som allvarligt skadar honom eller henne.
(Barnskyddslagen 69 §)
Beteende som allvarligt skadar barnet kan till exempel vara upprepad rymning. Syftet med begränsning av rörelsefriheten är inte att straffa barnet, utan att förhindra skadligt beteende.
Genomförande
Under en begränsning av rörelsefriheten får barnet lämna det område som anges i beslutet endast tillsammans med en medarbetare. Barnets normala vardagsaktiviteter, såsom hobbyverksamhet och deltagande i utflykter, ska tryggas i möjligaste mån. Ett beslut om begränsning av rörelsefriheten får inte innebära att barnet isoleras från andra barn eller att barnets sociala relationer bryts.
Barnets rätt till grundläggande utbildning och fortsatta studier ska tryggas under tiden för begränsningen av rörelsefriheten. Om barnet undantagsvis inte kan gå i skolan under begränsningen av rörelsefriheten, har utbildningsanordnaren enligt lagen om grundläggande utbildning en skyldighet att säkerställa och tillgodose det placerade barnets kulturella rättigheter. Detta kan till exempel innebära att utbildningsanordnaren tillsammans med vårdplatsen ordnar undervisningen på annat sätt.
(JO/6166/2019)
Om barnets tidigare överenskomna kontakter i praktiken begränsas i samband med beslutet om begränsning av rörelsefriheten, ska ett separat beslut om begränsning av kontakten fattas.
(JO 29.11.2017 dnr. 5727/2017)
Begränsning av kontakterna
Användningen av begränsningar ska bedömas tillsammans med barnet på platsen för vård utom hemmet genast när barnet kan förstå sakens innebörd. Mer information om bedömningen av barnspecifika begränsningar finns i anvisningen Allmänna förutsättningar för bruk av begränsningar och dokumentation.
(Barnskyddslagen 74 a § 1 mom.)
Om det inte har gjorts upp en plan för vård och fostran ska en sådan göras upp utan dröjsmål om begränsningar har riktats mot barnet eller om det är sannolikt att begränsningar kommer att riktas mot barnet.
(Barnskyddslagen 30 a 1 mom.)
För tryggande av uppföljningen och övervakningen av bruket av begränsande åtgärder som ska barnskyddsanstalten på behörigt sätt göra anteckningar om de begränsande åtgärder som den har vidtagit.
(Barnskyddslagen 74 §)
Allmänna förutsättningar för bruk av begränsningar och dokumentation
Varaktighet
En begränsning får gälla i högst 30 dygn åt gången. Begränsningen får inte bestämmas vara vidsträcktare eller pågå längre än barnets vård och fostran nödvändigt förutsätter. Åtgärden ska avslutas genast när den inte längre är nödvändig, eller mildras om en lindrigare begränsning är tillräcklig.
(Barnskyddslagen 69 §)
Det kan bli aktuellt att kringgå bestämmelserna om tidsgränserna för begränsning av rörelsefriheten, om man fattar flera beslut efter varandra med exempelvis endast en dags mellanrum.
Beslutsfattande
Ett beslut måste fattas om begränsning av rörelsefriheten. Om begränsningen sammanlagt varar i högst sju dygn, kan beslut fattas av
- anstaltens föreståndare eller
- en person som hör till anstaltens vård- och fostringspersonal och som föreståndaren förordnat.
Om begränsningen varar längre än sju dygn, men högst 30 dygn, fattas beslutet av
- den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter.
Anstalten ska utan dröjsmål underrätta den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter om begränsningen för att ett beslut ska kunna fattas.
(Barnskyddslagen 69 §)
Beslutet ska delges barnets vårdnadshavare och barnet själv, om barnet har fyllt 12 år.
Ett beslut om begränsning av rörelsefriheten innehåller inte ett beslut om begränsning av kontakter. Om begränsningen av rörelsefriheten i praktiken leder till att kontakterna begränsas, ska ett separat beslut om begränsning av kontakter fattas.
Begränsning av kontakterna
I beslutet ska det specificeras på vilket sätt barnets rörelse begränsas. I beslutet ska också antecknas hur barnets skolgång eller hobbyverksamhet kan möjliggöras under begränsningen.
Ändringssökande
Beslutet ska innehålla en besvärsanvisning. Ändring i ett beslut om begränsning av rörelsefriheten kan sökas genom besvär av barnet, om barnet har fyllt 12 år och barnets vårdnadshavare. Ändring söks hos förvaltningsdomstolen.
(Barnskyddslagen 89 § 4–5 mom.)
Beslut inom barnskyddet och ändringssökande
Barnet och vårdnadshavarna ska ges information i begriplig form och tillgängliga metoder för ändringssökande och rättsmedel.
(Barnskyddslagen 32 a §)
Barnspecifik bedömning av en begränsning
På platsen för vård utom hemmet ska användningen av en begränsning bedömas tillsammans med barnet genast när barnet kan förstå sakens innebörd. Mer information om barnspecifik bedömning av begränsningar finns i anvisningen Allmänna förutsättningar för bruk av begränsningar och dokumentation.
(Barnskyddslagen 74 a § 1 mom.)
Om barnet saknar en plan för vård och fostran ska en sådan upprättas utan dröjsmål, om begränsningar har riktats mot barnet eller om det är sannolikt att begränsningar kommer att riktas mot barnet.
(Barnskyddslagen 30 a § 1 mom)
